Eftersom jag vet att ni är nyfikna och jag ser att jag faktiskt fortfarande har några trogna besökare varje dag så tänkte jag skriva en lite mer kortfattad version av förlossningen, eftersom den långa versionen drar ut på tiden... Får se om jag lägger ut den långa versionen senasre eller om jag behåller den för mig själv. Här är i alla fall i stora drag vad som hände.
Jag blev som sagt var igångsatt på fredag förmiddag, och fick värkar vid lunch. Sedan hände inte så mycket mer. Jag hade värkar var 6-10 minut och fick morfin både fredag och lördag natt för att kunna sova lite. Först på söndag eftermiddag efter att de tagit hål på hinnorna - två gånger - så satte det fart med intensiva värkar. Jag fick EDA men den tog inte så de fick göra om det tre (!) gånger, och även den sista gången blev det fel, bedövningen tog bara på höger sida så jag var bortdomnad i höger lår ner till knät. Infarten för dropp var det också strul med och även den fick göras om tre gånger, dock funkade det tredje gången...
Då jag endast hade lustgasen till hjälp tyckte jag att det var riktigt jobbigt, hade hoppats på att få lindring av EDA. Vid 19-tiden var jag på väg att ge upp för att jag hade så ont, jag grät och ville ha en paus men värkarna kom utan pardon. När krystvärkarna kom fick jag veta att jag bara var öppen 9 cm så det var bara att försöka knipa och stå emot, vilket inte var det lättaste. När jag väl fick krysta var det en stor lättnad. Min kropp var dock helt utmattad efter den långa helgen och mitt under krystarbetet dog mina värkar ut och blev glesare och glesare. Barnmorskan märkte att hjärtljuden blev väldigt oregelbundna och pendlade mellan att vara väldigt höga och väldigt låga, så hon kallade på läkare. Rasmus hade kommit ut till näsan ungefär när han fastnade och mina värkar tog slut. Det hela slutade med att två barnmorskor fick trycka mig på magen medan den tredje fick dra ut Rasmus när jag lyckades få en allra sista värk. När han kom ut andades han inte så de la bara upp honom på magen för att klippa navelsträngen och sedan sprang de iväg med honom. P sprang såklart efter. Kvar låg jag, väldigt förvirrad. Jag kände mig helt tom. Jag frågade barnmorskan när han föddes och hon sa "19 över". "19 över vaddå?" frågade jag eftersom jag hade noll koll på tidsperspektivet pga lustgasen. 19 minuter över 3, fick jag till svar då. Så 03.19 kom han, 3315g och 51 cm lång.
Ett helt team av läkare och sköterskor tog hand om Rasmus för att få igång andningen. De fick intubera honom och först efter 20 min andades han på egen hand. Jag fick se honom lite snabbt innan de sprang iväg med honom till intensivavdelningen, de rullade in honom i en kuvös så jag fick åtminstone titta och känna lite på honom. I två timmar fick jag ligga kvar på förlossningen då jag först skulle sys, sedan äta en macka och dricka saft samt till slut var tvungen att kissa innan jag fick gå därifrån. När jag väl hade lyckats kissa rullade de över mig till Neonatal så jag fick se Rasmus igen. Det var jättejobbigt, han låg uppkopplad med en massa sladdar, slangar och elektroder och såg ut att må jättedåligt. Han skrek inte, men han låg och "boxades" och hade väldigt ryckiga rörelser. Det var helt overkligt. Det var ju inte så här det skulle vara! Vi skulle ju ligga och mysa på BB nu!
Vi fick vara kvar på neonatal i en vecka innan vi fick komma hem på permission, och sedan skrevs vi ut. Under tiden på neonatal tog de en massa prover och tester och allt verkar vara bra, så vi håller tummarna för det. Tiden på neonatal var hemsk. Vi var ju väldigt oroliga för Rasmus, och sedan var "schemat" man följde väldigt jobbigt. Rasmus skulle ha mat var tredje timme och för att han skulle få i sig näring och bli starkare så sondmatades han. Varje sondmatning skulle ta 25-30 min och gjordes före eller samtidigt som jag försökte amma. Efter matning låg han kvar en liten stund hos mig eftersom det var viktigt med hud-mot-hud-kontakt, det är en del av "behandlingen". Matning tog därför oftast runt en timme. Efter det skulle jag pumpa för att få igång bröstmjölksproduktionen. Efter det hade vi ca 1,5 timme till att sova, äta, duscha, gå på toaletten och höra av oss till oroliga anhöriga. Sedan började det om igen med matning, pumpning etc. Var tredje timme dygnet runt. Vi blev sönderstressade efter bara några dagar och min mjölk ville inte komma igång, hur mycket jag än pumpade fick jag bara några ynka ml per gång. Till slut gav vi upp och gick över till att mata med flaska. Det kändes jättejobbigt för mig eftersom jag verkligen ville amma, men jag mådde så himla dåligt psykiskt av pressen så jag orkade inte försöka längre. Mjölken kom igång lite mer sen när vi väl kom hem, men då var det försent, då ville han inte ha bröstet längre. Lite tråkigt, men så kan det tyvärr bli.
Huvudsaken är i alla fall att Rasmus mår bra, och enligt senaste kollen på bvc så växer han precis som han ska, på tre veckor har han gått upp till ståtliga 3810g och 54 cm! =) Kan inte fatta att han är här nu och att jag faktiskt är mamma, det är en helt otrolig känsla. Han är det finaste jag har och jag älskar honom så mycket!
torsdag 30 december 2010
fredag 24 december 2010
God jul! =)
Tänk om jag hade vetat för ett år sedan att vi skulle fira jul såhär. Massa snö, fin gran, eld i brasan, min familj på besök och det viktigaste av allt, att vi skulle ha Rasmus här! Är så lycklig att jag blir tårögd bara jag tänker på det.
God jul allesammans! Hoppas ni får en underbar jul tillsammans med nära och kära!
God jul allesammans! Hoppas ni får en underbar jul tillsammans med nära och kära!
söndag 19 december 2010
Jag lever!
Jag ville bara höra av mig och berätta att jag lever. Tiden räcker bara inte riktigt till för att blogga just nu. Jag har börjat skriva ner förlossningsberättelsen och vad som hände under Rasmus första vecka i livet, men det tar tid så jag hoppas ni kan ge er till tåls lite till. Vi mår i alla fall bra nu hela familjen och det är så mysigt att få vara just det, en riktig liten familj! Rasmus ligger just nu och sover i pappas famn framför teven, de är så söta ihop! Jag älskar det lilla pyret så fruktansvärt mycket och är så glad att han äntligen är här!
torsdag 9 december 2010
Välkommen, älskade Rasmus!
Måndag 6 december kl 03.19 kom äntligen vår älskade son till världen, 3315g och 51 cm lång. Det var en tuff förlossning och en ännu tuffare start för vår lilla kille, men nu verkar läget stabilt. Återkommer med förlossningeberättelse längre fram när allt har landat, till dess får ni nöja er med en bild på vårt lilla underverk. Välkommen till världen Rasmus! 
söndag 5 december 2010
Igångsatt
Befinner mig sedan i fredags förmiddag på förlossningen. Besked togs om igångsättning men kroppen vill inte riktigt hänga med så det har inte hänt så mycket sen dess. Har gått från att vara öppen 1.5 cm i onsdags till ca 3 igår kväll, men livmodertappen är fortfarande ganska omogen. Så just nu känns det ganska frustrerande, eftersom jag har ganska onda värkar samtidigt som det känns som att inget händer. Har iaf fått morfin i två nätter för att kunna sova, vilket har hjälpt bra. Dock blev jag väldigt illamående igår och spydde upp frukosten, vilket förstås var mindre kul. Så nu har jag precis ätit några skorpor och en banan utan att kliva ur sängen, och hoppas jag får behålla dem. Ska slumra lite till nu och hoppas att nästa undersökning visar på större framsteg och att lilla pyret vill titta ut idag! Håll tummarna för mig!
onsdag 1 december 2010
Det närmar sig...
Idag åkte jag och maken iväg till specialistmödravården för ctg och diabeteskontroll. Till min stora förvåning fick vi komma in på en gång, trots att vi var en kvart tidiga. Vi började med att mäta Hba1c eftersom det tar en stund för det att bli klart. Barnmorskan stack mig rejält i fingret så blodet bara rann, hmm...
Efter det var det dags för ctg. Lilla pyret var dock inte så samarbetsvillig idag... Jag fick ingen "godkänd" ctg-kurva, för det var allt eller inget. Antingen sparkade han hela, hela tiden, eller så var han kolugn. Under tiden kom även barnmorskan in för att mäta Hba1c igen, eftersom maskinen strejkade. Så ett nytt stick i fingret, och likadant den här gången, det bara rann. Kände mig nästan lite misshandlad! ;-) Läkarna tyckte att det drog ut på tiden med ctg så de kom in till mig istället! Så vi hade vårt lilla möte där inne. Jag hade ett Hba1c på 5,2 och de tyckte att mina värden såg bra ut och att det rullade på fint.
Efter en dryg timme så var maskinen fortfarande inte nöjd, men då avbröt vi. De sa att de tyckte att pulsen var lite väl hög, men sa att det var nog för att han bökade omkring så mycket så de sa att det var okej ändå. Skönt det, det började bli lite väl tråkigt. Tur att jag inte var själv i alla fall! Barnmorskan mätte blodtryck (130/85) och tog urinprov, båda såg bra ut. Efter det var det dags för gynundersökning.
Den läkare som skulle göra gynundersökningen var tyvärr den läkare jag tycker sämst om, det var bland annat hon som inte ville skriva läkarintyg inför resan eftersom det var "slöseri med läkartid". Jag tyckte hon var ganska brutal, hon bara körde in handen och grävde runt utan att direkt förklara vad hon gjorde. Det hade säkert gjort ont om någon annan hade gjort det också, men jag spände mig nog extra för att det var just hon. Hon sa att jag nog kunde blöda en del så jag fick en binda och mycket riktigt har jag haft lite blödningar efteråt, samt lite mensvärk som inte gick över förrän efter några timmar. Så kanske satte hon fart på nåt, man kan ju hoppas! =)
Gynundersökningen visade i alla fall att jag var öppen ca 1,5 cm, så jag är inte riktigt på gång än. Jag låg på gränsen sa hon, men utvecklade inte sitt uttalande mer så jag vet inte riktigt vad hon menade med det. Hon sa i alla fall att jag inte var riktigt mogen än så jag ska dit på fredag igen för att göra nytt ctg och ny gynundersökning, och då tar de ställning till om det blir igångsättning på fredag eller nästa vecka. Senast på tisdag blir det i alla fall. Hon sa dock att det lutar åt igångsättning på fredag, så hon tyckte vi skulle ta med oss alla grejer utifall att. Jag fick en tid kl 8.15 så vi har hela dagen på oss.
När vi gick därifrån kom alla känslor över mig och jag började gråta. Känns helt overkligt, jag kanske är mamma redan i helgen! Jisses! Det går knappt att ta in, det är för stort. Hela jag kom i gungning. Jag är glad att jag hade P med mig, det kändes skönt att ha honom där. Vi försöker att ta en dag i taget och inte ta för givet att det blir nu på fredag, men samtidigt vill vi ju vara förberedda så nu är bb-väskan packad och klar och P har förvarnat på jobbet att han är borta åtminstone på fredag morgon, men kanske hela dagen. Och blir det så att barnet kommer i helgen så går han inte tillbaka till jobbet förrän i januari! =)
Som sagt, det är många känslor just nu och jag försöker förstå det ofattbara, att jag ska bli mamma och att vi ska bli en familj! Helt fantastiskt! Hoppas jag kommer kunna sova inatt... =)
Efter det var det dags för ctg. Lilla pyret var dock inte så samarbetsvillig idag... Jag fick ingen "godkänd" ctg-kurva, för det var allt eller inget. Antingen sparkade han hela, hela tiden, eller så var han kolugn. Under tiden kom även barnmorskan in för att mäta Hba1c igen, eftersom maskinen strejkade. Så ett nytt stick i fingret, och likadant den här gången, det bara rann. Kände mig nästan lite misshandlad! ;-) Läkarna tyckte att det drog ut på tiden med ctg så de kom in till mig istället! Så vi hade vårt lilla möte där inne. Jag hade ett Hba1c på 5,2 och de tyckte att mina värden såg bra ut och att det rullade på fint.
Efter en dryg timme så var maskinen fortfarande inte nöjd, men då avbröt vi. De sa att de tyckte att pulsen var lite väl hög, men sa att det var nog för att han bökade omkring så mycket så de sa att det var okej ändå. Skönt det, det började bli lite väl tråkigt. Tur att jag inte var själv i alla fall! Barnmorskan mätte blodtryck (130/85) och tog urinprov, båda såg bra ut. Efter det var det dags för gynundersökning.
Den läkare som skulle göra gynundersökningen var tyvärr den läkare jag tycker sämst om, det var bland annat hon som inte ville skriva läkarintyg inför resan eftersom det var "slöseri med läkartid". Jag tyckte hon var ganska brutal, hon bara körde in handen och grävde runt utan att direkt förklara vad hon gjorde. Det hade säkert gjort ont om någon annan hade gjort det också, men jag spände mig nog extra för att det var just hon. Hon sa att jag nog kunde blöda en del så jag fick en binda och mycket riktigt har jag haft lite blödningar efteråt, samt lite mensvärk som inte gick över förrän efter några timmar. Så kanske satte hon fart på nåt, man kan ju hoppas! =)
Gynundersökningen visade i alla fall att jag var öppen ca 1,5 cm, så jag är inte riktigt på gång än. Jag låg på gränsen sa hon, men utvecklade inte sitt uttalande mer så jag vet inte riktigt vad hon menade med det. Hon sa i alla fall att jag inte var riktigt mogen än så jag ska dit på fredag igen för att göra nytt ctg och ny gynundersökning, och då tar de ställning till om det blir igångsättning på fredag eller nästa vecka. Senast på tisdag blir det i alla fall. Hon sa dock att det lutar åt igångsättning på fredag, så hon tyckte vi skulle ta med oss alla grejer utifall att. Jag fick en tid kl 8.15 så vi har hela dagen på oss.
När vi gick därifrån kom alla känslor över mig och jag började gråta. Känns helt overkligt, jag kanske är mamma redan i helgen! Jisses! Det går knappt att ta in, det är för stort. Hela jag kom i gungning. Jag är glad att jag hade P med mig, det kändes skönt att ha honom där. Vi försöker att ta en dag i taget och inte ta för givet att det blir nu på fredag, men samtidigt vill vi ju vara förberedda så nu är bb-väskan packad och klar och P har förvarnat på jobbet att han är borta åtminstone på fredag morgon, men kanske hela dagen. Och blir det så att barnet kommer i helgen så går han inte tillbaka till jobbet förrän i januari! =)
Som sagt, det är många känslor just nu och jag försöker förstå det ofattbara, att jag ska bli mamma och att vi ska bli en familj! Helt fantastiskt! Hoppas jag kommer kunna sova inatt... =)
tisdag 30 november 2010
Pyret trivs bra där inne...
Har nu gått in i vecka 40 (39+0) och pyret trivs fortfarande bra där inne... mindre än en vecka kvar till beräknad förlossning och jag har börjat få lite förvärkar, men har tyvärr inga större förhoppningar om att det startar snart. Suck.
Var iväg igår på ctg och allt såg bra ut. Ska iväg imorgon igen för min vanliga torsdags-kontroll, som den här veckan har blivit flyttad till onsdag pga överbokning. Då ska jag träffa läkarna för sista diabeteskollen, göra ctg och sen ska vi bestämma datum för igångsättning. De sa senast att vi får se om det blir före eller efter helgen. Jag hoppas på efter, så att pyret får några dagar till på sig att komma ut självmant. Jag har ju som sagt lite förvärkar, så med lite tur så kanske det sätter igång av sig självt? Håll tummarna för mig! Har tyvärr läst lite för mycket om igångsättning på familjeliv, så jag har blivit lite uppskrämd... snälla pyret, kan du inte kika ut snart?
Var iväg igår på ctg och allt såg bra ut. Ska iväg imorgon igen för min vanliga torsdags-kontroll, som den här veckan har blivit flyttad till onsdag pga överbokning. Då ska jag träffa läkarna för sista diabeteskollen, göra ctg och sen ska vi bestämma datum för igångsättning. De sa senast att vi får se om det blir före eller efter helgen. Jag hoppas på efter, så att pyret får några dagar till på sig att komma ut självmant. Jag har ju som sagt lite förvärkar, så med lite tur så kanske det sätter igång av sig självt? Håll tummarna för mig! Har tyvärr läst lite för mycket om igångsättning på familjeliv, så jag har blivit lite uppskrämd... snälla pyret, kan du inte kika ut snart?
Vecka fyrtio
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 0 fulla dagar (v39+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 6 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Mina symtom: Ja, nu är det dags för pyret att titta ut! Kom igen pyret, you can do it!!!
Du har gått 39 fulla veckor och 0 fulla dagar (v39+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 6 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Mina symtom: Ja, nu är det dags för pyret att titta ut! Kom igen pyret, you can do it!!!
lördag 27 november 2010
Vecka trettionio
Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 4 fulla dagar (v38+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 9 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Mina symtom: Nu har jag faktiskt kommit till det läget att jag känner att det är dags, nu vill jag att pyret tittar ut snart. Så jag är väl så redo som jag kan bli, även om jag säkert kommer bli riktigt nervös när det väl sätter igång... Jag har en del sammandragningar på kvällarna, men annars är det ganska lugnt på den fronten, dock är det inte lugnt i magen eftersom pyret lever om rejält! =) Imorgon ska vi träffa en bebis på några månader, vissa säger att sånt kan sätta igång förlossningen men det återstår väl att se! ;-) Min förhoppning är i alla fall att han vill titta ut av sig själv under nästa vecka så jag slipper igångsättning. Håll tummarna för mig! =)
Du har gått 38 fulla veckor och 4 fulla dagar (v38+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 9 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Mina symtom: Nu har jag faktiskt kommit till det läget att jag känner att det är dags, nu vill jag att pyret tittar ut snart. Så jag är väl så redo som jag kan bli, även om jag säkert kommer bli riktigt nervös när det väl sätter igång... Jag har en del sammandragningar på kvällarna, men annars är det ganska lugnt på den fronten, dock är det inte lugnt i magen eftersom pyret lever om rejält! =) Imorgon ska vi träffa en bebis på några månader, vissa säger att sånt kan sätta igång förlossningen men det återstår väl att se! ;-) Min förhoppning är i alla fall att han vill titta ut av sig själv under nästa vecka så jag slipper igångsättning. Håll tummarna för mig! =)
fredag 26 november 2010
Mammaledig! =)
Sedan i måndags är jag mammaledig och det känns såååå skönt! Det gick bra att jobba tiden ut som jag gjorde, men så fort jag blev ledig så nästan kraschade jag ihop. Jag har ont i kroppen och är jättetrött, tar tupplur typ två gånger om dagen... så jag är verkligen så himla glad över att jag är ledig nu!
Igår var jag iväg till specialistmödravården igen för att mäta ctg. Det tog ca 20 min den här gången men allt såg bra ut, som vanligt. Hjärtljuden gick i princip aldrig ner under 140, kanske är det en tjej där inne ändå?! Vi får väl se, svaret kommer om några veckor! ;-)
Även urinprov och blodtryck såg bra ut, så det tuffar på. Blodtrycket låg på 130/70 så det var jättebra sa barnmorskan. Efteråt fick jag vara kvar en stund för barnmorskan ville kolla så jag inte skulle undersökas och få datum för igångsättning, men som jag trodde så avvaktar de till nästa vecka. Ska dit på måndag nästa gång. På torsdag var det tänkt att vara sista diabeteskontrollen men de ringde idag och bokade om till onsdag för att det var så många som skulle komma på torsdagen. Inga problem för mig, det ökar chansen att de sätter igång mig före helgen! =)
Jag trodde knappt jag skulle komma till den gränsen att jag kände att jag bara ville att pyret skulle kika ut, men nu efter några dagar som jag har haft riktigt ont i rygg, höfter och ljumskar så känner jag att det är dags... har svårt att röra mig på kvällarna och sover inte så bra heller. Vill att han ska komma nu! Humörsvängningarna har också fått ett uppsving de senaste veckorna, från att ha legat i dvala i princip hela graviditeten. Igår kollade jag på förra säsongens sista avsnitt av Private Practice och grät och hulkade så hela magen guppade, så när jag pratade med mamma i telefon en stund senare var jag helt hormonell och grinade även då. Hoppas inte mamma blev orolig för mig, var ju inte meningen...
Idag blir det en sväng till Willys och till Ikea. Kanske inte det bästa dagen efter löning, men det känns ändå bättre idag än att åka i helgen... Lönehelg på Ikea är inte direkt en tidpunkt då jag vill vara där! ;-)
Igår var jag iväg till specialistmödravården igen för att mäta ctg. Det tog ca 20 min den här gången men allt såg bra ut, som vanligt. Hjärtljuden gick i princip aldrig ner under 140, kanske är det en tjej där inne ändå?! Vi får väl se, svaret kommer om några veckor! ;-)
Även urinprov och blodtryck såg bra ut, så det tuffar på. Blodtrycket låg på 130/70 så det var jättebra sa barnmorskan. Efteråt fick jag vara kvar en stund för barnmorskan ville kolla så jag inte skulle undersökas och få datum för igångsättning, men som jag trodde så avvaktar de till nästa vecka. Ska dit på måndag nästa gång. På torsdag var det tänkt att vara sista diabeteskontrollen men de ringde idag och bokade om till onsdag för att det var så många som skulle komma på torsdagen. Inga problem för mig, det ökar chansen att de sätter igång mig före helgen! =)
Jag trodde knappt jag skulle komma till den gränsen att jag kände att jag bara ville att pyret skulle kika ut, men nu efter några dagar som jag har haft riktigt ont i rygg, höfter och ljumskar så känner jag att det är dags... har svårt att röra mig på kvällarna och sover inte så bra heller. Vill att han ska komma nu! Humörsvängningarna har också fått ett uppsving de senaste veckorna, från att ha legat i dvala i princip hela graviditeten. Igår kollade jag på förra säsongens sista avsnitt av Private Practice och grät och hulkade så hela magen guppade, så när jag pratade med mamma i telefon en stund senare var jag helt hormonell och grinade även då. Hoppas inte mamma blev orolig för mig, var ju inte meningen...
Idag blir det en sväng till Willys och till Ikea. Kanske inte det bästa dagen efter löning, men det känns ändå bättre idag än att åka i helgen... Lönehelg på Ikea är inte direkt en tidpunkt då jag vill vara där! ;-)
onsdag 24 november 2010
Växer så det knakar!
Nu är det som vanligt dåligt med uppdateringar igen...
I torsdags var jag iväg till smvc igen. Det var hela köret, både ultraljud, ctg och diabeteskontroll, så det tog sin lilla tid... Ultraljudet visade att pyret hade ökat ett halvt kilo i vikt på två veckor! Uppskattad vikt var 2803 gram, vilket är -8,2% mot kurvan. Barnmorskan kommenterade att jag hade en stor mage, hmm...
Något som var väldigt roligt dock var att hon tog sig tid och zoomade in ansiktet och ville verkligen att jag skulle se. Hon sa att pyret sög på pekfingret och visade flera gånger tills jag också såg. Plötsligt gapade pyret stort och sekunden efter började det hicka i magen! =) Han måste ha svalt en massa vatten stackarn! =) Supermysigt!
Efter ultraljudet var det dags för ctg. Det var nu full rulle i magen så barnmorskan kom in efter en stund och frågade om han verkligen sparkade så mycket som det såg ut? Jajemen, det gjorde han! Dock så var det som att trycka på en stoppknapp direkt hon hade gått, för då slutade all aktivitet där inne. Om jag inte hade hört hjärtljuden hade jag blivit jätteorolig för att han hade svimmat av eller nåt därinne! Nu blev han ju istället för lugn, så det drog ut på tiden, satt i över 30 minuter mot 10 minuter förra gången, allt för att de ville få en normal och stabil kurva.
Till sist var det dags för diabeteskontrollen och att träffa läkarna igen. De sa att jag hade finast blodsockervärden för dagen! =) Även blodtryck och urinprov såg bra ut. De frågade om jag hade några frågor, och jag frågade när jag ska åka in om det sätter igång, om det är något som skiljer mig mot andra som inte har diabetes. De sa att jag skulle ringa till förlossningen när det sätter igång och rådgöra med barnmorskan, men generellt sett ska jag åka in lite tidigare än andra eftersom de vill ha koll på både mig och bebisen. Det är ju bra att veta. Jag frågade även om tid för igångsättning, och de sa att om han inte har kommit om två veckor (eller en vecka blir det ju nu då) när jag ska dit på diabeteskontroll igen så gör de en undersökning för att se hur mogen jag är och tar ställning till om igångsättning ska ske före eller efter helgen (är ju beräknad till en måndag). Så inget datum än, men ändå lite riktlinjer! =)
Planen nu är att åka in och mäta ctg imorgon, på måndag och sedan ctg + diabeteskontroll på torsdag nästa vecka. Oavsett vad som händer så är jag antagligen mamma om två veckor, helt galet! =)
I torsdags var jag iväg till smvc igen. Det var hela köret, både ultraljud, ctg och diabeteskontroll, så det tog sin lilla tid... Ultraljudet visade att pyret hade ökat ett halvt kilo i vikt på två veckor! Uppskattad vikt var 2803 gram, vilket är -8,2% mot kurvan. Barnmorskan kommenterade att jag hade en stor mage, hmm...
Något som var väldigt roligt dock var att hon tog sig tid och zoomade in ansiktet och ville verkligen att jag skulle se. Hon sa att pyret sög på pekfingret och visade flera gånger tills jag också såg. Plötsligt gapade pyret stort och sekunden efter började det hicka i magen! =) Han måste ha svalt en massa vatten stackarn! =) Supermysigt!
Efter ultraljudet var det dags för ctg. Det var nu full rulle i magen så barnmorskan kom in efter en stund och frågade om han verkligen sparkade så mycket som det såg ut? Jajemen, det gjorde han! Dock så var det som att trycka på en stoppknapp direkt hon hade gått, för då slutade all aktivitet där inne. Om jag inte hade hört hjärtljuden hade jag blivit jätteorolig för att han hade svimmat av eller nåt därinne! Nu blev han ju istället för lugn, så det drog ut på tiden, satt i över 30 minuter mot 10 minuter förra gången, allt för att de ville få en normal och stabil kurva.
Till sist var det dags för diabeteskontrollen och att träffa läkarna igen. De sa att jag hade finast blodsockervärden för dagen! =) Även blodtryck och urinprov såg bra ut. De frågade om jag hade några frågor, och jag frågade när jag ska åka in om det sätter igång, om det är något som skiljer mig mot andra som inte har diabetes. De sa att jag skulle ringa till förlossningen när det sätter igång och rådgöra med barnmorskan, men generellt sett ska jag åka in lite tidigare än andra eftersom de vill ha koll på både mig och bebisen. Det är ju bra att veta. Jag frågade även om tid för igångsättning, och de sa att om han inte har kommit om två veckor (eller en vecka blir det ju nu då) när jag ska dit på diabeteskontroll igen så gör de en undersökning för att se hur mogen jag är och tar ställning till om igångsättning ska ske före eller efter helgen (är ju beräknad till en måndag). Så inget datum än, men ändå lite riktlinjer! =)
Planen nu är att åka in och mäta ctg imorgon, på måndag och sedan ctg + diabeteskontroll på torsdag nästa vecka. Oavsett vad som händer så är jag antagligen mamma om två veckor, helt galet! =)
söndag 21 november 2010
Vecka trettioåtta
Du är i vecka 38.Du har gått 37 fulla veckor och 5 fulla dagar (v37+5).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 15 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Mina symtom: Shit, vecka 38!! Hur gick det till?! Har fått lite förvärkar, men inget direkt jobbigt. Har känt lite molvärk men det har inte gjort så ont alls faktiskt. Många sammandragningar till och från, främst på kvällarna. Det trycker lite neråt. Tänk att det snart är dags!
onsdag 17 november 2010
Mvc + ctg
Som vanligt är det långt mellan uppdateringarna... För en vecka sen var jag iväg på dubbla kontroller, först en date med barnmorskan och sedan iväg till sjukhuset för att mäta ctg. Besöket hos barnmorskan gick bra, både blodtryck och urinprov var bra. Hon frågade mig lite hur jag tänkte mig förlossningen och vad jag hade för önskemål om smärtlindring, och jag sa att jag inte känner mig så nervös och att jag är öppen för förslag vad gäller smärtlindring. Det är inget speciellt jag har fastnat för eller inte vill prova, utan jag tar gärna hjälp av personalen att bestämma det på plats. Lustgas känner jag dock att jag vill prova, det är väl det enda jag har fastnat för. Och jag vill INTE testa sterila kvaddlar, det verkar lite läskigt...
Efter barnmorskan var det som sagt dags för ett besök även på sjukhuset, för att mäta ctg för första gången. Jag frågade hur lång tid det skulle ta, och barnmorskan på plats sa att det tar allt mellan tio minuter och en timme, beroende på hur aktivt barnet är. Jag hade dock tur och blev klar på tio minuter, det var nämligen väldigt livligt i magen! =) Det var mysigt att höra hjärtljuden under så lång tid, och se hur hjärtslagen förändrades. Hjärtat slog allt mellan 110 och 170 slag, så det var stor variation! Han verkade i alla fall må väldigt bra där inne, och barnmorskan sa att det såg jättebra ut.
Från och med nu verkar det som om det kommer bli ännu tätare besök på sjukhuset, och jag behöver inte gå tillbaka till barnmorskan något mer pga det, känns onödigt med dubbla kontroller. Imorgon är det dags för sjukhusbesök igen, denna gång med både ultraljud, ctg och blodsockerkontroll. Känns bra att de har koll på mig! =)
Efter barnmorskan var det som sagt dags för ett besök även på sjukhuset, för att mäta ctg för första gången. Jag frågade hur lång tid det skulle ta, och barnmorskan på plats sa att det tar allt mellan tio minuter och en timme, beroende på hur aktivt barnet är. Jag hade dock tur och blev klar på tio minuter, det var nämligen väldigt livligt i magen! =) Det var mysigt att höra hjärtljuden under så lång tid, och se hur hjärtslagen förändrades. Hjärtat slog allt mellan 110 och 170 slag, så det var stor variation! Han verkade i alla fall må väldigt bra där inne, och barnmorskan sa att det såg jättebra ut.
Från och med nu verkar det som om det kommer bli ännu tätare besök på sjukhuset, och jag behöver inte gå tillbaka till barnmorskan något mer pga det, känns onödigt med dubbla kontroller. Imorgon är det dags för sjukhusbesök igen, denna gång med både ultraljud, ctg och blodsockerkontroll. Känns bra att de har koll på mig! =)
söndag 14 november 2010
Vecka trettiosju
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 5 fulla dagar (v36+5).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 22 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mina symtom: Pyret har legat med huvudet neråt mer än en månad nu, så jag hoppas han inte får för sig att vända sig! ;-) Jag mår bra, men det är ganska tungt. Har fått ganska mycket sammandragningar, som känns mer och mer. De pressar på lungorna, men gör inte ont. Idag har jag börjat få "mensvärk" och för några dagar sedan började jag få lite ont i ryggslutet. Får se vart det här tar vägen... ;-)
Du har gått 36 fulla veckor och 5 fulla dagar (v36+5).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 22 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mina symtom: Pyret har legat med huvudet neråt mer än en månad nu, så jag hoppas han inte får för sig att vända sig! ;-) Jag mår bra, men det är ganska tungt. Har fått ganska mycket sammandragningar, som känns mer och mer. De pressar på lungorna, men gör inte ont. Idag har jag börjat få "mensvärk" och för några dagar sedan började jag få lite ont i ryggslutet. Får se vart det här tar vägen... ;-)
söndag 7 november 2010
Pojke eller flicka?
Vi har ju fått för oss att det är en pojke jag har i magen, men jag tänkte ändå göra detta oerhört vetenskapliga test för att få reda på vad vi kommer att få!
pojke i magen:
(x) Koppen lyfter du i örat för att dricka
( ) Du har ofta huvudvärk
( ) Du gillar inte citrus eller apelsinjuice
( ) Bebisens hjärtslag är 140 eller färre
(x) Du är sugen på kött och ost
(x) Du har svårt att andas och är ofta snuvig
( ) Brösten har blivit mycket större
(x) Du var knappt illamående i början
( ) Du och din mammas relation är sämre
( ) Pappan går inte upp under graviditeten
( ) På mackan äter du helst kanten
( ) Dina fötter är kallare än vanligt
(?) Du sover med kudden mot norr
(x) Bebisen ligger högt i magen
(x) Håret på dina ben växer ut fortare
(x) Din mage står ut
(x) Magen är klotrund och toppig
( ) Din pigmentrand är stark och markerad
(x) Du visar handryggen när du visar händerna
(x) Ditt hår är tjockt och glansigt
(x) Du sover helst på din vänstra sida
( ) Du känner dig ofta ledsen
( ) Det är synd om dej
( ) Du gick upp lite i början
(x) Tandköttet blöder inte eller bara lite
(x) Du har ingen svamp eller urinvägsinfektion
(x) Bebisen sparkar hårt och ofta (ofta i alla fall än så länge)
( ) Bebisen har hicka sällan / aldrig
( ) Du har enorm utstrålning som gravid
(x) Du känner dig bekväm i din mammakropp
( ) Du har mycket halsbränna
Flicka i magen:
(x) Lite eller ingen halsbränna
( ) Du känner dej oattraktiv
(x) Babyn hickar mycket
( ) Babyn sparkar mindre, bökar gärna
( ) Du har lättare att få urinvägsinfektion
( ) Du har större risk att få svampinfektion
( ) Tandköttet blöder mycket
(x) Vikten går upp mycket i början
( ) Du är ofta irriterad
( ) Du är ofta arg
( ) Du sover helst på din höger sida
( ) Ditt hår är tunnt och matt
( ) Du visar händerna med handflatan upp
(x) Du har en svag pigment rand/ ingen alls
( ) Din mage är bred
( ) Du har en platå på magen
( ) Håret växer som vanligt på benen
( ) Bebisen ligger lågt i magen
(? ) Du sover med kudden åt söder
(x) Fötterna känns som vanligt
(x) Du äter gärna mackans mitt
(x) Pappan går upp under graviditeten
(x) Du o din mammas relation är oförändrad
( ) Du var illamående i början
(x) Brösten har blivit lite större
( ) Du kan andas som vanligt
(x) Du är sugen på frukt och sallad
(x) Bebisens hjärtslag ligger över 140
(x) Du älskar citrus frukt och apelsinjuice
(x) Koppen greppar du runt om för att lyfta
Pojke: 15
Flicka: 13
Hmm, nästan 50/50, men svag lutning åt pojke... Blev nog inte så mycket klokare änd, så vi får se vad det blir! =)
pojke i magen:
(x) Koppen lyfter du i örat för att dricka
( ) Du har ofta huvudvärk
( ) Du gillar inte citrus eller apelsinjuice
( ) Bebisens hjärtslag är 140 eller färre
(x) Du är sugen på kött och ost
(x) Du har svårt att andas och är ofta snuvig
( ) Brösten har blivit mycket större
(x) Du var knappt illamående i början
( ) Du och din mammas relation är sämre
( ) Pappan går inte upp under graviditeten
( ) På mackan äter du helst kanten
( ) Dina fötter är kallare än vanligt
(?) Du sover med kudden mot norr
(x) Bebisen ligger högt i magen
(x) Håret på dina ben växer ut fortare
(x) Din mage står ut
(x) Magen är klotrund och toppig
( ) Din pigmentrand är stark och markerad
(x) Du visar handryggen när du visar händerna
(x) Ditt hår är tjockt och glansigt
(x) Du sover helst på din vänstra sida
( ) Du känner dig ofta ledsen
( ) Det är synd om dej
( ) Du gick upp lite i början
(x) Tandköttet blöder inte eller bara lite
(x) Du har ingen svamp eller urinvägsinfektion
(x) Bebisen sparkar hårt och ofta (ofta i alla fall än så länge)
( ) Bebisen har hicka sällan / aldrig
( ) Du har enorm utstrålning som gravid
(x) Du känner dig bekväm i din mammakropp
( ) Du har mycket halsbränna
Flicka i magen:
(x) Lite eller ingen halsbränna
( ) Du känner dej oattraktiv
(x) Babyn hickar mycket
( ) Babyn sparkar mindre, bökar gärna
( ) Du har lättare att få urinvägsinfektion
( ) Du har större risk att få svampinfektion
( ) Tandköttet blöder mycket
(x) Vikten går upp mycket i början
( ) Du är ofta irriterad
( ) Du är ofta arg
( ) Du sover helst på din höger sida
( ) Ditt hår är tunnt och matt
( ) Du visar händerna med handflatan upp
(x) Du har en svag pigment rand/ ingen alls
( ) Din mage är bred
( ) Du har en platå på magen
( ) Håret växer som vanligt på benen
( ) Bebisen ligger lågt i magen
(? ) Du sover med kudden åt söder
(x) Fötterna känns som vanligt
(x) Du äter gärna mackans mitt
(x) Pappan går upp under graviditeten
(x) Du o din mammas relation är oförändrad
( ) Du var illamående i början
(x) Brösten har blivit lite större
( ) Du kan andas som vanligt
(x) Du är sugen på frukt och sallad
(x) Bebisens hjärtslag ligger över 140
(x) Du älskar citrus frukt och apelsinjuice
(x) Koppen greppar du runt om för att lyfta
Pojke: 15
Flicka: 13
Hmm, nästan 50/50, men svag lutning åt pojke... Blev nog inte så mycket klokare änd, så vi får se vad det blir! =)
Tillväxtultraljud 4
I torsdags var det återigen dags för besök på smvc och ultraljud. Den här gången var även maken med, det var kul att få dela det med honom!
Vi träffade en barnmorska som jag aldrig har sett förut, och då har jag ändå varit där varannan vecka sen juni... så det kändes lite märkligt faktiskt, tycker jag känner igen de flesta vid det här laget.
Vi började med ultraljudet och jag blev återigen fascinerad av hur stor pyret är nu. Vid KUB-testet såg man ju hela kroppen i bild samtidigt, nu ser man bara delar av kroppen och måste flytta runt för att få en helheltsbild. Helt otroligt egentligen att jag har en bebis i magen!
Barnmorskan mätte väldigt noggrant och förklarade vad hon gjorde. Hon frågade vad vårt första barn vägde? Vi satt som frågetecken och förstod ingenting, det här är ju vårt första barn! Hon ursäktade sig och sa att hon blandade ihop oss med en annan patient. Ok... Ja, sånt händer väl. Hon tog god tid på sig med mätandet och sedan sa hon att "Ja, det verkar ju vara en bebis av modell större det här..."
Vi blev helt stumma och bara tittade på varandra. Hur kan han ha växt så mycket på två veckor?! Sist låg han ju under kurvan med 12 %? Ingen av oss sa något direkt utan vi var mest chockade. Jag frågade vad pyret vägde nu, men hon hade inte lagt in alla data än så hon sa att hon skulle mäta blodtrycket och berätta efter det. Sagt och gjort, maken gick ut och hon mätte blodtrycket. Medan hon höll på frågade jag när barnet brukar fixera sig, och hon sa att det inte var dags riktigt ännu. Hon frågade vilken vecka jag var i och fick ett konstigt uttryck i ansiktet när jag sa att jag var i vecka 35+2. Hon mätte blodtrycket, det landade på 150/75. Kanske lite högt övertryck, men hon tyckte det såg bra ut. Sedan sa hon att hon hade misstagit sig och att vi skulle få ett normalstort barn. Jag fattade ingenting. Det visade sig att hon återigen hade förväxlat oss med den andra patienten, som är i vecka 33! Inte konstigt då att hon tyckte vår bebis var stor! Istället hade pyret fortsatt sin kurva och låg nu på -13%, dvs bara marginell skillnad mot för två veckor sedan. Vikten för dagen landade på 2291 g, ca 300 g under "normal-kurvan". Dvs, helt ok! Jag blev naturligtvis väldigt lättad över det, men kände mig fortfarande rätt förvirrad av alla tvära kast...
Resten av undersökningen gick dock bra. Urinprovet såg bra ut, mitt Hba1c låg på 5,1 och läkarna hade inte så mycket att säga om mitt blodsocker, de tyckte jag skulle fortsätta som vanligt. Från och med nästa vecka ska jag dit och mäta CTG, så nu kommer det bli tätare kontroller. Känns både bra och lite jobbigt. Bra att de har koll på mig, men lite jobbigt med så täta kontroller också, det blir ju en del tid borta från jobbet. Om 1,5 vecka ska jag träffa läkarna igen och då ska vi göra tillväxtultraljud igen, diskutera igångsättningsmetoder och eventuellt sätta ett datum. Känns spännande och pirrigt! =)
Vi träffade en barnmorska som jag aldrig har sett förut, och då har jag ändå varit där varannan vecka sen juni... så det kändes lite märkligt faktiskt, tycker jag känner igen de flesta vid det här laget.
Vi började med ultraljudet och jag blev återigen fascinerad av hur stor pyret är nu. Vid KUB-testet såg man ju hela kroppen i bild samtidigt, nu ser man bara delar av kroppen och måste flytta runt för att få en helheltsbild. Helt otroligt egentligen att jag har en bebis i magen!
Barnmorskan mätte väldigt noggrant och förklarade vad hon gjorde. Hon frågade vad vårt första barn vägde? Vi satt som frågetecken och förstod ingenting, det här är ju vårt första barn! Hon ursäktade sig och sa att hon blandade ihop oss med en annan patient. Ok... Ja, sånt händer väl. Hon tog god tid på sig med mätandet och sedan sa hon att "Ja, det verkar ju vara en bebis av modell större det här..."
Vi blev helt stumma och bara tittade på varandra. Hur kan han ha växt så mycket på två veckor?! Sist låg han ju under kurvan med 12 %? Ingen av oss sa något direkt utan vi var mest chockade. Jag frågade vad pyret vägde nu, men hon hade inte lagt in alla data än så hon sa att hon skulle mäta blodtrycket och berätta efter det. Sagt och gjort, maken gick ut och hon mätte blodtrycket. Medan hon höll på frågade jag när barnet brukar fixera sig, och hon sa att det inte var dags riktigt ännu. Hon frågade vilken vecka jag var i och fick ett konstigt uttryck i ansiktet när jag sa att jag var i vecka 35+2. Hon mätte blodtrycket, det landade på 150/75. Kanske lite högt övertryck, men hon tyckte det såg bra ut. Sedan sa hon att hon hade misstagit sig och att vi skulle få ett normalstort barn. Jag fattade ingenting. Det visade sig att hon återigen hade förväxlat oss med den andra patienten, som är i vecka 33! Inte konstigt då att hon tyckte vår bebis var stor! Istället hade pyret fortsatt sin kurva och låg nu på -13%, dvs bara marginell skillnad mot för två veckor sedan. Vikten för dagen landade på 2291 g, ca 300 g under "normal-kurvan". Dvs, helt ok! Jag blev naturligtvis väldigt lättad över det, men kände mig fortfarande rätt förvirrad av alla tvära kast...
Resten av undersökningen gick dock bra. Urinprovet såg bra ut, mitt Hba1c låg på 5,1 och läkarna hade inte så mycket att säga om mitt blodsocker, de tyckte jag skulle fortsätta som vanligt. Från och med nästa vecka ska jag dit och mäta CTG, så nu kommer det bli tätare kontroller. Känns både bra och lite jobbigt. Bra att de har koll på mig, men lite jobbigt med så täta kontroller också, det blir ju en del tid borta från jobbet. Om 1,5 vecka ska jag träffa läkarna igen och då ska vi göra tillväxtultraljud igen, diskutera igångsättningsmetoder och eventuellt sätta ett datum. Känns spännande och pirrigt! =)
Vecka trettiosex
Du är i vecka 36.
Du har gått 35 fulla veckor och 5 fulla dagar (v35+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 29 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.
Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
Mina symtom: Jag känner verkligen att magen är större, jag får ofta sammandragningar som gör det svårare att andas eftersom det trycker på lungorna. Dock gör de fortfarande inte ont, så det är ju skönt. Jag är inte så nervös för förlossningen, mer lite pirrig och förväntansfull. Väskan är inte packad än, men nu har vi i alla fall tvättat nästan alla bebiskläder, så snart kan vi börja packa! =) Barnrummet är färdigmålat och skötbordet monterat, så nu börjar det arta sig! Det är mysigt att boa lite tycker jag! =) Det märks även att pyret är större, och vi får verkligen respons när vi knuffar på honom, det är mysigt. Tänk att det bara är några veckor kvar nu! =)
Du har gått 35 fulla veckor och 5 fulla dagar (v35+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 29 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.
Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
Mina symtom: Jag känner verkligen att magen är större, jag får ofta sammandragningar som gör det svårare att andas eftersom det trycker på lungorna. Dock gör de fortfarande inte ont, så det är ju skönt. Jag är inte så nervös för förlossningen, mer lite pirrig och förväntansfull. Väskan är inte packad än, men nu har vi i alla fall tvättat nästan alla bebiskläder, så snart kan vi börja packa! =) Barnrummet är färdigmålat och skötbordet monterat, så nu börjar det arta sig! Det är mysigt att boa lite tycker jag! =) Det märks även att pyret är större, och vi får verkligen respons när vi knuffar på honom, det är mysigt. Tänk att det bara är några veckor kvar nu! =)
onsdag 3 november 2010
Bättre sent än aldrig...
Jag hade ju tänkt att försöka uppdatera oftare. Joråserduatt det gick ju jättebra med det! Not... Hade ju tänkt att uppdatera efter senaste barnmorskebesöket, men det blev inget med det... förrän nu! =) Ska försöka skriva ner det jag kommer ihåg!
Blodtrycket låg på 120/80, järnvärdet hade stigit från 105 till 117 och barnets hjärta tickade på bra. Barnmorskan tog som vanligt fram trätratten och den här gången orkade jag inte bråka. Jag vill ju också lyssna ju! Hur många gånger ska man behöva säga det?! Hon verkar bli lika förvånad varje gång... suck. Men som sagt, den här gången orkade jag inte bråka, så jag fick inte höra några hjärtljud. Trist, men så är det. SF-måttet hade tagit ett rejält skutt från 30 till 34 på dessa två veckor, men hon sa att det kunde bero på hur barnet låg också, och pyret ligger ju väldigt högt just nu, känns som om magen börjar direkt under brösten och det trycker på lungorna.
Jag börjar känna att det är tyngre nu, det trycker neråt i underlivet och jag får nästan en "brännande" känsla mellan benen ibland. Jag har massor med sammandragningar, de kommer flera gånger i timmen och då blir magen stenhård och jag blir lite andfådd. Det går över på någon minut men känns lite jobbigt när det pågår. Inget som gör ont dock, men som sagt, lite jobbigt är det. Idag har jag dessutom börjat känna lite molvärk i ljumskarna, antar att de mer ordentliga sammandragningarna börjar komma nu. Hmm...
Funderar på om det är stressen på mitt jobb som gör att jag har så mycket sammandragningar, för jag känner mig väldigt stressad till och från och sammandragningarna är flest på jobbet. Jag vill ju varva ner och ta det lugnt på jobbet, men som vanligt så ska man köra på i 180, det är ingen som tar någon hänsyn till att jag kanske inte orkar. Det är ingen som gör mitt jobb om jag inte gör det, och jag får inte lämna över mina arbetsuppgifter i den takt jag vill. Känns väldigt frustrerande, men jag antar att det bara är att gilla läget. Om jag inte orkar så får jag väl tyvärr sjukskriva mig. Jag vill dock försöka jobba tiden ut, det är ju ändå bara 2,5 vecka kvar.
Nu har tröttheten slagit till som en slägga i huvudet på mig, så nu måste jag nog gå och sova... imorgon är det smvc och ultraljud igen. Ska försöka uppdatera så snart som möjligt med pyrets tillstånd och senaste vikt! =) Natti natti!
Blodtrycket låg på 120/80, järnvärdet hade stigit från 105 till 117 och barnets hjärta tickade på bra. Barnmorskan tog som vanligt fram trätratten och den här gången orkade jag inte bråka. Jag vill ju också lyssna ju! Hur många gånger ska man behöva säga det?! Hon verkar bli lika förvånad varje gång... suck. Men som sagt, den här gången orkade jag inte bråka, så jag fick inte höra några hjärtljud. Trist, men så är det. SF-måttet hade tagit ett rejält skutt från 30 till 34 på dessa två veckor, men hon sa att det kunde bero på hur barnet låg också, och pyret ligger ju väldigt högt just nu, känns som om magen börjar direkt under brösten och det trycker på lungorna.
Jag börjar känna att det är tyngre nu, det trycker neråt i underlivet och jag får nästan en "brännande" känsla mellan benen ibland. Jag har massor med sammandragningar, de kommer flera gånger i timmen och då blir magen stenhård och jag blir lite andfådd. Det går över på någon minut men känns lite jobbigt när det pågår. Inget som gör ont dock, men som sagt, lite jobbigt är det. Idag har jag dessutom börjat känna lite molvärk i ljumskarna, antar att de mer ordentliga sammandragningarna börjar komma nu. Hmm...
Funderar på om det är stressen på mitt jobb som gör att jag har så mycket sammandragningar, för jag känner mig väldigt stressad till och från och sammandragningarna är flest på jobbet. Jag vill ju varva ner och ta det lugnt på jobbet, men som vanligt så ska man köra på i 180, det är ingen som tar någon hänsyn till att jag kanske inte orkar. Det är ingen som gör mitt jobb om jag inte gör det, och jag får inte lämna över mina arbetsuppgifter i den takt jag vill. Känns väldigt frustrerande, men jag antar att det bara är att gilla läget. Om jag inte orkar så får jag väl tyvärr sjukskriva mig. Jag vill dock försöka jobba tiden ut, det är ju ändå bara 2,5 vecka kvar.
Nu har tröttheten slagit till som en slägga i huvudet på mig, så nu måste jag nog gå och sova... imorgon är det smvc och ultraljud igen. Ska försöka uppdatera så snart som möjligt med pyrets tillstånd och senaste vikt! =) Natti natti!
måndag 1 november 2010
Vecka trettiofem
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 6 fulla dagar (v34+6).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 6 dec 2010
Du har 35 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Mina symtom: Tycker inte jag märker att jag går upp fortare, vågen står fortfarande ganska still. Har gått upp ca 7 kg totalt, varav 4 sedan inskrivningen. Känner dock igen att det är svårt att hitta sköna sovställningar, får ont i höfterna varje natt för att jag legat för länge på ena sidan och sovit, men när jag vänder på mig blir det samma sak där... känner av pyrets dygnsrytm också, det är mest kvällar och nätter han är vaken. Vaknar varje natt vid halv två, två och sedan igen vid halv fyra, fyra och måste upp och kissa, och då är det oftast full rulle i magen. Mysigt, men även lite jobbigt då jag vill sova då... =P Har även massor med sammandragningar, de kommer flera gånger i timmen och magen blir stenhård. Inget som gör ont än, men det känns lite konstigt. Har dock börjat få ont när jag går, det trycker neråt och nästan bränner lite i underlivet. Lite halvjobbigt, men jag antar att det är som det ska vara... det är ju snart dags! Geeeez...
Du har gått 34 fulla veckor och 6 fulla dagar (v34+6).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 6 dec 2010
Du har 35 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Mina symtom: Tycker inte jag märker att jag går upp fortare, vågen står fortfarande ganska still. Har gått upp ca 7 kg totalt, varav 4 sedan inskrivningen. Känner dock igen att det är svårt att hitta sköna sovställningar, får ont i höfterna varje natt för att jag legat för länge på ena sidan och sovit, men när jag vänder på mig blir det samma sak där... känner av pyrets dygnsrytm också, det är mest kvällar och nätter han är vaken. Vaknar varje natt vid halv två, två och sedan igen vid halv fyra, fyra och måste upp och kissa, och då är det oftast full rulle i magen. Mysigt, men även lite jobbigt då jag vill sova då... =P Har även massor med sammandragningar, de kommer flera gånger i timmen och magen blir stenhård. Inget som gör ont än, men det känns lite konstigt. Har dock börjat få ont när jag går, det trycker neråt och nästan bränner lite i underlivet. Lite halvjobbigt, men jag antar att det är som det ska vara... det är ju snart dags! Geeeez...
tisdag 26 oktober 2010
Dåligt med uppdateringar...
Jag känner att jag är väldigt dålig på att uppdatera, tiden går så snabbt och allt bara rullar på. Börjar bli rätt trött om kvällarna nu så det enda jag orkar göra är att läsa alla andras bloggar. Ska försöka bättra mig.
Sex veckor kvar till BF, känns helt galet! Vaddå, ska jag föda barn? Nähä? Hur gör man då? Känner mig inte nervös, utan mer bara förundrad över hur det ska gå till egentligen... ;-) Har i alla fall skickat in min begäran om föräldrapenning nu, hoppas att Försäkringskassan sköter sig och att allt kommer flyta på bra! Jobbar knappt fyra veckor till, sedan går jag på en lång och efterlängtad mammaledighet! =)
I torsdags var jag iväg på kontroll och ultraljud igen. Lilla pyret vägde då 1975 gram! =) Han ligger nu 12 % under kurvan, fortfarande inom normalspannet men han "tappar farten" mer och mer varje vecka. Barnmorskan sa att det var huvudet som drog ner procenten, men ett litet huvud kan väl aldrig vara fel? ;-) Jag är i alla fall inte orolig, jag tycker det känns som om han mår bra så som han sparkar där inne! =) Blodtryck såg också bra ut, om än lite högt övertryck. Jag låg på 140/60, vilket är det lägsta undertryck jag har haft hela graviditeten, om inte någonsin. Min yrsel som jag har haft i några veckor har inte gett med sig, så jag har börjat med järntabletter nu. Märker viss skillnad, men inte så stor. Blodsockret har stabiliserat sig lite, från att stadigt ha gått uppåt och krävt mer och mer insulin, så har det nu stannat av och jag behöver inte längre öka doserna, snarare minska lite ibland då jag har fått blodsockerfall några gånger. Lite läskigt, men skönt att det ändå har stabiliserat sig.
Nä, nu ska jag nog ta mig en liten macka innan det är dags att krypa ner i sängen... Försöker uppdatera igen efter besöket hos barnmorskan på torsdag. natti natti!
Sex veckor kvar till BF, känns helt galet! Vaddå, ska jag föda barn? Nähä? Hur gör man då? Känner mig inte nervös, utan mer bara förundrad över hur det ska gå till egentligen... ;-) Har i alla fall skickat in min begäran om föräldrapenning nu, hoppas att Försäkringskassan sköter sig och att allt kommer flyta på bra! Jobbar knappt fyra veckor till, sedan går jag på en lång och efterlängtad mammaledighet! =)
I torsdags var jag iväg på kontroll och ultraljud igen. Lilla pyret vägde då 1975 gram! =) Han ligger nu 12 % under kurvan, fortfarande inom normalspannet men han "tappar farten" mer och mer varje vecka. Barnmorskan sa att det var huvudet som drog ner procenten, men ett litet huvud kan väl aldrig vara fel? ;-) Jag är i alla fall inte orolig, jag tycker det känns som om han mår bra så som han sparkar där inne! =) Blodtryck såg också bra ut, om än lite högt övertryck. Jag låg på 140/60, vilket är det lägsta undertryck jag har haft hela graviditeten, om inte någonsin. Min yrsel som jag har haft i några veckor har inte gett med sig, så jag har börjat med järntabletter nu. Märker viss skillnad, men inte så stor. Blodsockret har stabiliserat sig lite, från att stadigt ha gått uppåt och krävt mer och mer insulin, så har det nu stannat av och jag behöver inte längre öka doserna, snarare minska lite ibland då jag har fått blodsockerfall några gånger. Lite läskigt, men skönt att det ändå har stabiliserat sig.
Nä, nu ska jag nog ta mig en liten macka innan det är dags att krypa ner i sängen... Försöker uppdatera igen efter besöket hos barnmorskan på torsdag. natti natti!
söndag 24 oktober 2010
Vecka trettiofyra
Du är i vecka 34.Du har gått 33 fulla veckor och 5 fulla dagar (v33+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 43 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 43 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Mina symtom: Några direkta förvärkar har jag inte fått, inte som gör ont i alla fall. Däremot har jag sammandragningar ibland när magen drar ihop sig, men det gör som sagt inte ont, det känns mer lite konstigt. Det händer mest när jag har ansträngt mig lite. Det är klart att man börjar tänka lite mer på förlossningen nu såhär när det närmar sig, men än är jag inte orolig. Däremot känner jag igen tankarna som beskrivs. Jag har ju mått så himla bra hela tiden, så oron finns där att allt har gått FÖR bra. Men jag försöker att inte tänka så.
söndag 17 oktober 2010
Vecka trettiotre
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 5 fulla dagar (v32+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 50 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Mina symtom: Jag kan inte påstå att jag tränar överdrivet mycket direkt... försöker ta bilen så mycket det går! ;-) Ändå ligger jag bara på +6-7 kg sen jag blev gravid. Känns bra! Benen börjar definitivt att svullna mer och mer nu, lite jobbigt men inget jag lider jättemycket av. Har fått några kramper till i vaden, det är däremot mindre roligt.
Du har gått 32 fulla veckor och 5 fulla dagar (v32+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 50 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Mina symtom: Jag kan inte påstå att jag tränar överdrivet mycket direkt... försöker ta bilen så mycket det går! ;-) Ändå ligger jag bara på +6-7 kg sen jag blev gravid. Känns bra! Benen börjar definitivt att svullna mer och mer nu, lite jobbigt men inget jag lider jättemycket av. Har fått några kramper till i vaden, det är däremot mindre roligt.
torsdag 14 oktober 2010
Barnmorskan idag
Idag var det åter dags för besök hos barnmorskan. Hon mätte blodtryck, tog urinprov och sedan mätte hon magen och lyssnade på hjärtljud. Allt såg bra ut, blodtrycket låg på 130/70, hjärtljuden tickade på i 148-150 och urinprovet visade ingenting. Mitt SF-mått låg på 30, så det var snäppet under kurvan istället för snäppet över som jag har legat hittills. Men det var helt normalt sa hon. Så det knallar väl på som vanligt då helt enkelt! =) Ska dit på kontroll igen om två veckor. Blir många kontroller nu, en gång i veckan ungefär när man lägger ihop det med smvc. Men bättre för mycket än för lite tycker jag! =)
Pyret lever om ordentligt i magen nu iaf, och idag har han hickat två gånger! Jättemysigt! =)
Pyret lever om ordentligt i magen nu iaf, och idag har han hickat två gånger! Jättemysigt! =)
onsdag 13 oktober 2010
Tillväxtultraljud 2
I torsdags var det som vanligt dags för kontroll och då gjorde jag även tillväxtultraljud nummer två. Allt såg bra ut men han sov ju som vanligt! Vilken liten sömntuta... ;-) Jag fick en spark precis i början, så det var lite kul att se hur det rörde sig därinne samtidigt som jag kände det, men sen somnade han så sött och var stilla resten av tiden. Hmpf. Men hjärtat slog på bra och han verkade må bra. De uppskattade vikten till 1678 gram och sa att han låg inom normalspannet från kurvan. Förra gången låg han 4,3 % under kurvan och nu låg han 8,9 % under kurvan. Allt inom 20 % över och under är normalt har jag för mig att de sa förra gången.
Därefter var det dags för blodtryck och urinprov, som båda såg bra ut. Blodtrycket landade först på 150/75 vilket var lite för högt övertryck, men några minuter senare hade det gått ner till 130/70. De sa att det säkert berodde på att jag stressade när jag åkte till sjukhuset. Mitt HbA1c (långtidsvärdet för blodsocker) låg på 4,9, så det såg jättebra ut.
Sedan var det dags för det vanliga samtalet med läkarna. Jag berättade att jag hade känt mig yr i några dagar, ungefär som att man befinner sig på en färja, det känns lite ostadigt. De hade inga bra förklaringar till vad det kunde bero på men sa att jag skulle höra av mig om det blev värre. De tyckte att min blodsocker såg jättebra ut, men var lite fundersamma över pyrets tillväxt. Det ligger ju som sagt inom normalspannet på kurvan, men de tycker att eftersom jag har diabetes så borde han snarare ligga lika mycket över kurvan som han nu istället ligger under. Så nu ska jag på ultraljud varannan vecka istället. Jag känner mig dock inte orolig så inte mig emot om det blir lite tätare ultraljud! =)
Därefter var det dags för blodtryck och urinprov, som båda såg bra ut. Blodtrycket landade först på 150/75 vilket var lite för högt övertryck, men några minuter senare hade det gått ner till 130/70. De sa att det säkert berodde på att jag stressade när jag åkte till sjukhuset. Mitt HbA1c (långtidsvärdet för blodsocker) låg på 4,9, så det såg jättebra ut.
Sedan var det dags för det vanliga samtalet med läkarna. Jag berättade att jag hade känt mig yr i några dagar, ungefär som att man befinner sig på en färja, det känns lite ostadigt. De hade inga bra förklaringar till vad det kunde bero på men sa att jag skulle höra av mig om det blev värre. De tyckte att min blodsocker såg jättebra ut, men var lite fundersamma över pyrets tillväxt. Det ligger ju som sagt inom normalspannet på kurvan, men de tycker att eftersom jag har diabetes så borde han snarare ligga lika mycket över kurvan som han nu istället ligger under. Så nu ska jag på ultraljud varannan vecka istället. Jag känner mig dock inte orolig så inte mig emot om det blir lite tätare ultraljud! =)
lördag 9 oktober 2010
Spanien!
Så var man då hemma efter en vecka i Spanien... eller ja, jag har varit hemma sen i måndags kväll, men inte riktigt orkat uppdatera då jag har varit väldigt trött... ;-)
Först var vi knappt säkra på om vi kunde komma iväg, eftersom det strulade in i det sista. Jag hade inte fått läkarintyg än och jag kollade dessutom reseförsäkringar och hittade knappt en enda som skulle täcka kostnader som kunde ha med graviditeten att göra. Till slut hittade jag några, men ingen av dem täckte om planet skulle behöva nödlanda pga akut sjukdom eller förlossning. Vi dividerade hit och dit men kom fram till att risken för en förlossning i luften kanske inte direkt var överhängande, så vi bestämde oss för att åka och tecknade den försäkring som täckte mest.
Jag fick mitt läkarintyg torsdagen före vi åkte, plus ett läkarintyg på att jag fick ha med mig mina insulinsprutor på planet, så till slut kändes allt som om det var ordnat. Då, på fredag eftermiddag (planet skulle lyfta måndag kväll) kommer ett mail från Ryanair med uppgifter inför flygningen. Där står det också klart och tydligt att om man är gravid så måste man ha med sig ett läkarintyg på engelska som intygar att man får åka. Vi hade pratat om det innan om det kunde behövas, men vi läste igenom både informationen på hemsidan och resevillkoren och där stod det bara att man skulle ha läkarintyg med sig, inte att det behövde vara på engelska. Och vi tänkte att eftersom vi åker från Sverige så borde de kunna göra någon notering om det, eller sätta en stämpel eller nåt på intyget så skulle det funka. Men nej då, på fredag eftermiddag fick vi reda på att vi hade en halv förmiddag på oss att fixa ett läkarintyg på engelska! Gissa om min man blev tokig... och jag med för den delen. Läkarna ville ju knappt skriva ett läkarintyg på svenska (det tog ju "onödig läkartid" att skriva intyget...), hur skulle vi få dem att skriva ett intyg på engelska?
Det vi kom fram till var att det lättaste nog skulle vara om vi själva skrev en översättning av det befintliga svenska läkarintyget, och bad dem skriva av det och skriva under. Så sagt och gjort, jag skrev en översättning och direkt kl 8 på måndag morgon ringde jag och frågade om jag kunde faxa över översättningen så att de kunde fixa ett intyg på engelska åt mig. Och det gjorde de! Vi hämtade upp det efter lunch och några timmar senare åkte vi till flygplatsen. Lite hektiskt, men det gick vägen i alla fall! =)
Flygresan gick bra, jag fick ganska svullna fötter trots stödstrumpor, men det hade jag räknat med. Vi kom fram halv ett på natten till hotellet, då var vi lite möra... men då var det 24 grader ute, så det var rätt ok ändå... ;-)
Vi hade en helt underbar vecka därnere, vi bara slappade och tog det lugnt. Tog långsamma promenader, fikade, läste böcker (läste ut tre böcker på en vecka!), åt god mat och bara myste tillsammans, bara vi två. Helt underbart! Vädret var fantastiskt, det regnade två timmar första dagen annars var det soligt och 22 till 30 grader. =) Hotellet som var tvåstjärnigt var faktiskt över förväntan; sköna sängar och väl fungerande ac, så mycket mer kan man väl inte begära? =) Dessutom låg det väldigt centralt och dessutom nära stranden. Så här fint var det, bara några minuters promenad från hotellet! =)
Jag kände att det var lite på gränsen att åka såpass sent, jag kände mig ganska tung och fick en del sammandragningar om vi gick lite för fort eller om marken lutade bara någon enstaka grad. Dessutom hade jag en del foglossning också. Men trots detta så gick det över förväntan och vi hade det hur bra som helst! Det var skönt att få koppla av och komma ifrån jobbet en vecka, jag behövde det kände jag...
Så, trots en del smärre strul innan vi väl kom iväg så har vi haft en helt underbar resa, helt klart värt att åka! =)
onsdag 6 oktober 2010
Vecka trettiotvå
Du är i vecka 32.
Du har gått 31 fulla veckor och 1 full dag (v31+1).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 61 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Mina symtom: Andfådd blir jag ganska lätt nuförtiden, försöker allt som oftast ta hissen om det finns någon, och minsta lilla lutning känns som att bestiga ett berg, då blir jag väldigt flåsig. Har inte känt mig illamående när jag ligger på rygg, men å andra sidan ligger jag bara på rygg när jag vill känna pyret extra mycket, för då brukar det bli många buffar. Jag sover alltid på sidan, det gjorde jag även innan jag blev gravid. Dock är inte pyret så förtjust i när jag ligger på vänster sida, då brukar jag få rejäla trumvirvlar i magen. Det märks att han är större, det är inga direkta sparkar längre utan mer buffar och knuffar, och jag ser att magen rör sig när han bökar runt där inne! =) Hicka har jag inte känt av än, men hoppas det kommer snart, det låter kul! =)
Du har gått 31 fulla veckor och 1 full dag (v31+1).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 61 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Mina symtom: Andfådd blir jag ganska lätt nuförtiden, försöker allt som oftast ta hissen om det finns någon, och minsta lilla lutning känns som att bestiga ett berg, då blir jag väldigt flåsig. Har inte känt mig illamående när jag ligger på rygg, men å andra sidan ligger jag bara på rygg när jag vill känna pyret extra mycket, för då brukar det bli många buffar. Jag sover alltid på sidan, det gjorde jag även innan jag blev gravid. Dock är inte pyret så förtjust i när jag ligger på vänster sida, då brukar jag få rejäla trumvirvlar i magen. Det märks att han är större, det är inga direkta sparkar längre utan mer buffar och knuffar, och jag ser att magen rör sig när han bökar runt där inne! =) Hicka har jag inte känt av än, men hoppas det kommer snart, det låter kul! =)
Vecka trettioett
Kroppen: Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.
Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.
Mina symtom: Jag känner av lite foglossning, men inte i så mycket i höfterna utan mer i själva underlivet, mitt mellan benen. Det gör lite ont ibland när jag har suttit ett tag och sedan reser mig upp, då är jag ganska stel och det kan hugga lite ibland. Får lite sammandragningar ibland också om jag anstränger mig mycket, då blir magen riktigt hård och jag får lite svårare att andas, men det går över bara jag tar det lite lugnt.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.
Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.
Mina symtom: Jag känner av lite foglossning, men inte i så mycket i höfterna utan mer i själva underlivet, mitt mellan benen. Det gör lite ont ibland när jag har suttit ett tag och sedan reser mig upp, då är jag ganska stel och det kan hugga lite ibland. Får lite sammandragningar ibland också om jag anstränger mig mycket, då blir magen riktigt hård och jag får lite svårare att andas, men det går över bara jag tar det lite lugnt.
måndag 27 september 2010
Drar till solen!
Efter en hel massa strul för att få till ett giltigt läkarintyg (mer om det en annan gång...) bär det nu äntligen av till Spanien för en veckas härlig semester! Ha det så bra kära vänner så hörs vi när jag är tillbaka! =)
söndag 26 september 2010
Vecka trettio
Du är i vecka 30.
Du har gått 29 fulla veckor och 5 fulla dagar (v29+5).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 71 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.
Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.
De flesta föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.
Barnet: Barnet växer mycket och ökar nu från drygt ett kilo till tre och ett halvt kilo på bara tio veckor. Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.
Mina symtom: Jotack, det har börjat komma lite mjölk nu faktiskt. Inte så mycket av sig självt, däremot när jag klämmer på bröstvårtorna! ;-) Känns lite halvskumt men ändå bra att det verkar funka som det ska! =) Sammandragningar har jag bara fått en dag, när vi höll på att städa här hemma. Jag tog det lite lugnt så gick det över. Annars har jag inte känt något sådant, däremot börjar jag bli lite stelare och känner av foglossning, men inga större smärtor än i alla fall.
Du har gått 29 fulla veckor och 5 fulla dagar (v29+5).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 71 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.
Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.
De flesta föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.
Barnet: Barnet växer mycket och ökar nu från drygt ett kilo till tre och ett halvt kilo på bara tio veckor. Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.
Mina symtom: Jotack, det har börjat komma lite mjölk nu faktiskt. Inte så mycket av sig självt, däremot när jag klämmer på bröstvårtorna! ;-) Känns lite halvskumt men ändå bra att det verkar funka som det ska! =) Sammandragningar har jag bara fått en dag, när vi höll på att städa här hemma. Jag tog det lite lugnt så gick det över. Annars har jag inte känt något sådant, däremot börjar jag bli lite stelare och känner av foglossning, men inga större smärtor än i alla fall.
söndag 19 september 2010
Vecka tjugonio
Du är i vecka 29.
Du har gått 28 fulla veckor och 5 fulla dagar (v28+5).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 78 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
Nu besöker du din barnmorska varannan eller var tredje vecka, beroende på hur du mår och vilket stöd du behöver. Varje besök tar cirka 30 minuter och varje gång mäter man ditt blodtryck och din mage samt lyssnar på fosterljuden.
Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.
Mina symtom: Jag börjar känna mig större och mer otymplig, inte lika rörlig som förut. Blir lättare andfådd. Känner mig kissnödig mest hela tiden. Pyret är väldigt livlig och sparkar mycket, me like! =) Han verkar ligga mest i mitten av magen, eller så är livmodern konstigt formad, för i vissa vinklar så är magen helt trekantig, med en markant "spets" mitt på magen. Ser riktigt konstigt ut. Men pyret verkar ju må bra så det ska väl inte vara några problem! =)
Du har gått 28 fulla veckor och 5 fulla dagar (v28+5).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 78 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
Nu besöker du din barnmorska varannan eller var tredje vecka, beroende på hur du mår och vilket stöd du behöver. Varje besök tar cirka 30 minuter och varje gång mäter man ditt blodtryck och din mage samt lyssnar på fosterljuden.
Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.
Mina symtom: Jag börjar känna mig större och mer otymplig, inte lika rörlig som förut. Blir lättare andfådd. Känner mig kissnödig mest hela tiden. Pyret är väldigt livlig och sparkar mycket, me like! =) Han verkar ligga mest i mitten av magen, eller så är livmodern konstigt formad, för i vissa vinklar så är magen helt trekantig, med en markant "spets" mitt på magen. Ser riktigt konstigt ut. Men pyret verkar ju må bra så det ska väl inte vara några problem! =)
torsdag 16 september 2010
Skolboksexempel
Igår var det dags för kontroll hos barnmorskan igen. Allt såg bra ut, blodtrycket låg på 120/75 och SF-måttet hade ökat från 25 till 28 och följde kurvan perfekt, ett riktigt skolboksexempel sa barnmorskan! =) Även urinprovet såg bra ut. Däremot spände hon ögonen i mig och sa att jag bara hade gått upp 1 kg de senaste tre veckorna, och totalt 3 kg sen inskrivningen. Jag är dock inte orolig, så länge pyret mår bra och magen växer som den ska så borde ju allt vara bra! Läkarna på SMVC tycker ju bara att det är bra att jag inte gått upp mer. Men barnmorskan är av den gamla skolan, så hon har säkert sin egen uppfattning om hur mycket jag borde ha gått upp. När hon skulle lyssna på hjärtljuden tog hon trätratten och lyssnade (vet inte vad den heter) och sa att allt var bra, hjärtat tickade på som det skulle. Jag sa lite försiktigt att förra gången hade barnmorskan använt sig av en maskin, och så sa hon "Jaha, vill du också höra kanske?" Eh, vad tror hon? Klart jag vill höra min bebis hjärtslag!
Hjärtat tickade på fint, det lät som hästar som galopperade där inne! =) Hjärtljuden landade på 148, mot 150 förra gången. Efter det var vi klara. Skönt att allt såg bra ut även denna gång, och att blodtrycket har sjunkit lite! =)
Hjärtat tickade på fint, det lät som hästar som galopperade där inne! =) Hjärtljuden landade på 148, mot 150 förra gången. Efter det var vi klara. Skönt att allt såg bra ut även denna gång, och att blodtrycket har sjunkit lite! =)
lördag 11 september 2010
Tillväxtultraljud
I torsdags var det återigen dags för att åka till SMVC för kontroll, precis som jag gör varannan vecka... Denna gång var det dock även dags för ultraljud igen! =) Ska göra tillväxtultraljud nu var fjärde vecka för att se hur det lilla pyret växer.
Denna gång var även min man med eftersom han också ville vara med på ultraljudet. Allt såg bra ut, men den lilla rackaren sov även denna gång! Vilken sömntuta! Läkaren zoomade in huvud, lårben och rygg och mätte. Hon zoomade även in ansiktet åt oss, och vi kunde se både mun, näsborrar och ögon. Han var så söt, han låg och snuttade lite med munnen, supergulligt! Undrar om han låg och drömde kanske? ;-) Det var annars ganska svårt att se så mycket, han börjar ju bli ganska stor nu... men mysigt ändå att se vad det är för någon därinne i magen!
Lilla pyret vägde uppskattningsvis 1060 gram och låg därmed 4% under genomsnittet, vilket var väldigt positivt. Antagligen kommer han ju växa ordentligt på slutet, så det är skönt att det inte har dragit iväg ordentligt än! De har visserligen 10% felmarginal, men då ligger han ju ändå runt genomsnittet, så det känns bra! Vi fick med oss en bild på ansiktet, men den var ganska otydlig så man måste veta vad man letar efter för att se vad det är. Men vi vet ju i alla fall att det är vårt lilla pyre! =) Och nej, vi vet fortfarande inte vad det är, men ja, vi säger fortfarande han. Vi tror ju att det är en kille och det känns bättre att säga han än den eller det! ;-)
Efter ultraljudet tog hon blodtrycket på mig, och det var okej, men övertrycket var lite högt. Jag låg på 140/75, sist hade jag ett övertryck på 120. Det beror antagligen på att det är väldigt stressigt på jobbet nu... får försöka ta det lugnare men det är svårt, vi har så många deadlines nu i september... blä. Efter det var det urinprov och Hba1c (långtidsvärde för blodsockret), som båda såg bra ut, och sedan var det det vanliga samtalet med läkarna. De sa att mitt blodsocker låg stabilt, men att jag ska försöka få ner det lite. De vill att man ligger någonstans mellan 4,0 och 5,3 och just nu ligger jag på 5,2 så det är lite i överkant, om än inom gränserna. Så allt såg bra ut egentligen, även om jag ligger lite överkant på vissa värden. Skönt att höra ändå!
Jag passade även på att fråga vad de tror om vår resa till Spanien om 2,5 vecka, om vi kan åka eller inte. De sa att de inte ser några hinder för det, men de verkade inte så villiga att skriva ett läkarintyg?! och utan läkarintyg får jag inte åka, då släpper de inte in mig på planet... så nu vet vi inte riktigt hur det blir. Men vi avvaktar lite med att avboka, vi får se vad de säger på nästa kontroll som blir några dagar innan planerad avresa. Känns dock lite surt, om de tycker att jag kan åka borde de väl kunna skriva läkarintyg? Hmm... P är redan inställd på att det inte blir någon resa, men jag vill inte ge upp hoppet riktigt än...
Denna gång var även min man med eftersom han också ville vara med på ultraljudet. Allt såg bra ut, men den lilla rackaren sov även denna gång! Vilken sömntuta! Läkaren zoomade in huvud, lårben och rygg och mätte. Hon zoomade även in ansiktet åt oss, och vi kunde se både mun, näsborrar och ögon. Han var så söt, han låg och snuttade lite med munnen, supergulligt! Undrar om han låg och drömde kanske? ;-) Det var annars ganska svårt att se så mycket, han börjar ju bli ganska stor nu... men mysigt ändå att se vad det är för någon därinne i magen!
Lilla pyret vägde uppskattningsvis 1060 gram och låg därmed 4% under genomsnittet, vilket var väldigt positivt. Antagligen kommer han ju växa ordentligt på slutet, så det är skönt att det inte har dragit iväg ordentligt än! De har visserligen 10% felmarginal, men då ligger han ju ändå runt genomsnittet, så det känns bra! Vi fick med oss en bild på ansiktet, men den var ganska otydlig så man måste veta vad man letar efter för att se vad det är. Men vi vet ju i alla fall att det är vårt lilla pyre! =) Och nej, vi vet fortfarande inte vad det är, men ja, vi säger fortfarande han. Vi tror ju att det är en kille och det känns bättre att säga han än den eller det! ;-)
Efter ultraljudet tog hon blodtrycket på mig, och det var okej, men övertrycket var lite högt. Jag låg på 140/75, sist hade jag ett övertryck på 120. Det beror antagligen på att det är väldigt stressigt på jobbet nu... får försöka ta det lugnare men det är svårt, vi har så många deadlines nu i september... blä. Efter det var det urinprov och Hba1c (långtidsvärde för blodsockret), som båda såg bra ut, och sedan var det det vanliga samtalet med läkarna. De sa att mitt blodsocker låg stabilt, men att jag ska försöka få ner det lite. De vill att man ligger någonstans mellan 4,0 och 5,3 och just nu ligger jag på 5,2 så det är lite i överkant, om än inom gränserna. Så allt såg bra ut egentligen, även om jag ligger lite överkant på vissa värden. Skönt att höra ändå!
Jag passade även på att fråga vad de tror om vår resa till Spanien om 2,5 vecka, om vi kan åka eller inte. De sa att de inte ser några hinder för det, men de verkade inte så villiga att skriva ett läkarintyg?! och utan läkarintyg får jag inte åka, då släpper de inte in mig på planet... så nu vet vi inte riktigt hur det blir. Men vi avvaktar lite med att avboka, vi får se vad de säger på nästa kontroll som blir några dagar innan planerad avresa. Känns dock lite surt, om de tycker att jag kan åka borde de väl kunna skriva läkarintyg? Hmm... P är redan inställd på att det inte blir någon resa, men jag vill inte ge upp hoppet riktigt än...
Vecka tjugoåtta
Du är i vecka 28.
Du har gått 27 fulla veckor och 4 fulla dagar (v27+4).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 85 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig. Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket. Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård. Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder, för att den ska släppa behöver du stanna upp. Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig. Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.
Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.
Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma. Vad tror du att ditt barn drömmer om?
Mina symtom: Magen börjar onekligen bli större nu, och jag börjar bli mer begränsad när jag ska göra saker. Tror det trycker på lungorna lite också för jag har blivit mer andfådd. Humörsvängningarna har nog faktiskt också ökat, har känt mig mer känslig senaste veckan. Sammandragningarn har jag dock inte känt av, inte vad jag vet i alla fall. Vad vårt lilla pyre drömmer om vet jag inte, men att döma av ultraljudet så låg han och drömde om min tutte, så som han snuttade! ;-) Har faktiskt börjat läcka lite bröstmjölk också, inte så farligt än, men lite grann. Hoppas det inte blir värre...
Du har gått 27 fulla veckor och 4 fulla dagar (v27+4).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 85 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig. Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket. Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård. Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder, för att den ska släppa behöver du stanna upp. Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig. Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.
Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.
Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma. Vad tror du att ditt barn drömmer om?
Mina symtom: Magen börjar onekligen bli större nu, och jag börjar bli mer begränsad när jag ska göra saker. Tror det trycker på lungorna lite också för jag har blivit mer andfådd. Humörsvängningarna har nog faktiskt också ökat, har känt mig mer känslig senaste veckan. Sammandragningarn har jag dock inte känt av, inte vad jag vet i alla fall. Vad vårt lilla pyre drömmer om vet jag inte, men att döma av ultraljudet så låg han och drömde om min tutte, så som han snuttade! ;-) Har faktiskt börjat läcka lite bröstmjölk också, inte så farligt än, men lite grann. Hoppas det inte blir värre...
tisdag 7 september 2010
... och den bästa kommentaren i tråden!
Den helt klart bästa kommentaren i den tidigare nämnda tråden (har dock inte läst hela än) tyckte jag var denna:
"Jag skulle vilja jämföra dessa råd med att säga till en glad nybliven student; grattis verkligen, välkommen till en tillvaro där du måste gå till jobbet (om du nu har sådan tur att nån vill anställa dig) och göra saker du med största sannolikhet inte kommer att vilja göra, och göra saker som folk du itne respekterar säger åt dig att göra för resten av ditt LIV. Grattis, verkligen du kommer bara ha 5 veckors semester, resten av tidne kommer du att tillbringa med att stressa runt för att hinna med allt. Alla dina pengar kommer att gå till räkningar, och du kommer aldrig mer kunna göra vad du vill för hela ditt liv är fyllt med krav. Men visst sjung du om studenten lyckliga dar... tänkte bara att jag skulle förbereda dig på vad som komma skall.. menade inte alls att pissa på ditt efterlängtade lyckliga ögonblick som du kämpat och väntat på i 12 år, inte alls, jag ville bara ge lite goda råd!"
"Jag skulle vilja jämföra dessa råd med att säga till en glad nybliven student; grattis verkligen, välkommen till en tillvaro där du måste gå till jobbet (om du nu har sådan tur att nån vill anställa dig) och göra saker du med största sannolikhet inte kommer att vilja göra, och göra saker som folk du itne respekterar säger åt dig att göra för resten av ditt LIV. Grattis, verkligen du kommer bara ha 5 veckors semester, resten av tidne kommer du att tillbringa med att stressa runt för att hinna med allt. Alla dina pengar kommer att gå till räkningar, och du kommer aldrig mer kunna göra vad du vill för hela ditt liv är fyllt med krav. Men visst sjung du om studenten lyckliga dar... tänkte bara att jag skulle förbereda dig på vad som komma skall.. menade inte alls att pissa på ditt efterlängtade lyckliga ögonblick som du kämpat och väntat på i 12 år, inte alls, jag ville bara ge lite goda råd!"
måndag 6 september 2010
Det kunde varit jag...
som hade skrivit den här tråden på Familjeliv, känner igen mig sååå mycket!
Det är väldigt många såna kommentarer från både kollegor och vänner. Jag förstår att det kommer bli väldigt krävande och jobbigt med barn, men det måste väl finnas bra saker med det också? Och om det nu bara är negativa saker, varför oroa mig redan nu? Då är det väl bättre att vara lyckligt ovetande och ta den smällen sen, än att gå och oroa sig OCH må dåligt sen när barnet kommer...
Det är väldigt många såna kommentarer från både kollegor och vänner. Jag förstår att det kommer bli väldigt krävande och jobbigt med barn, men det måste väl finnas bra saker med det också? Och om det nu bara är negativa saker, varför oroa mig redan nu? Då är det väl bättre att vara lyckligt ovetande och ta den smällen sen, än att gå och oroa sig OCH må dåligt sen när barnet kommer...
söndag 5 september 2010
Vecka tjugosju
Du är i vecka 27.
Du har gått 26 fulla veckor och 5 fulla dagar (v26+5).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 92 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer.
Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.
Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.
Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont.
Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Barnet väger mellan 900 gram och ett kilo. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk.
Förlossningsförberedelse:
För att ha gott om tid att mentalt och fysiskt förbereda sig inför förlossningen är det bra att boka en kurs nu. Det finns mycket att välja på, till exempel yoga, vattenträning eller profylax. Innan ni väljer kurs så prata med din partner om vad ni behöver och vill ha. Profylax fokuserar till exempel mycket på partnerns roll medan yoga kan vara bra fysisk träning.
Mina symtom: Jisses, är jag redan inne i trimester tre?! Jag har definitivt blivit mer andfådd på sistone, trappor och uppförsbackar är INTE roliga... att cykla till jobbet har också varit riktigt jobbigt... tur att jag bara gjorde det två gånger denna vecka... ;-) Går upp och kissar på natten gör jag definitivt, minst två gånger per natt... och jag som var nere på en gång per natt igen. Suck. Att barnet börjar sparka mer och mer märker jag definitivt, två nätter i rad har det varit riktigt disco där inne! ;-) Mycket hårdare sparkar nu, men än så länge har ingen gjort ont.
Du har gått 26 fulla veckor och 5 fulla dagar (v26+5).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 92 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer.
Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.
Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.
Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont.
Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Barnet väger mellan 900 gram och ett kilo. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk.
Förlossningsförberedelse:
För att ha gott om tid att mentalt och fysiskt förbereda sig inför förlossningen är det bra att boka en kurs nu. Det finns mycket att välja på, till exempel yoga, vattenträning eller profylax. Innan ni väljer kurs så prata med din partner om vad ni behöver och vill ha. Profylax fokuserar till exempel mycket på partnerns roll medan yoga kan vara bra fysisk träning.
Mina symtom: Jisses, är jag redan inne i trimester tre?! Jag har definitivt blivit mer andfådd på sistone, trappor och uppförsbackar är INTE roliga... att cykla till jobbet har också varit riktigt jobbigt... tur att jag bara gjorde det två gånger denna vecka... ;-) Går upp och kissar på natten gör jag definitivt, minst två gånger per natt... och jag som var nere på en gång per natt igen. Suck. Att barnet börjar sparka mer och mer märker jag definitivt, två nätter i rad har det varit riktigt disco där inne! ;-) Mycket hårdare sparkar nu, men än så länge har ingen gjort ont.
Vecka tjugosex
Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i till exempel vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna. Om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln. Det är inte ovanligt att du får ryggproblem och måste vila mer. Be din partner om massage, avlasta genom att ligga på golvet med underbenen på en stol.
Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer och lungorna utvecklas. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.
Mina symtom: Inga vadkramper än, peppar peppar! Har dock känt av att det har varit på gång några gånger, så vi får se om det kommer snart...
Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer och lungorna utvecklas. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.
Mina symtom: Inga vadkramper än, peppar peppar! Har dock känt av att det har varit på gång några gånger, så vi får se om det kommer snart...
söndag 29 augusti 2010
99 dagar kvar!
Nu är det under 100 dagar kvar till beräknat datum! Jisses, vart tar tiden vägen?! Pyret har levt om hela morgonen idag, jättemysigt! =) Längtar till TUL så vi får se det lilla livet igen! =)
Imorgon börjar jag jobba igen efter 4 veckors semester, känns lite tungt... kul att se alla kollegor igen, men noll arbetsmotivation... blä. Men tiden kommer ju gå ännu fortare när jag har börjat jobba, och om bara några månader går jag hem på mammaledighet! Helt sjukt egentligen, att JAG ska gå på mammaledighet! Svårt att ta in... kommer nog inte fatta förrän vår bebis är ute ur magen tror jag... =)
Imorgon börjar jag jobba igen efter 4 veckors semester, känns lite tungt... kul att se alla kollegor igen, men noll arbetsmotivation... blä. Men tiden kommer ju gå ännu fortare när jag har börjat jobba, och om bara några månader går jag hem på mammaledighet! Helt sjukt egentligen, att JAG ska gå på mammaledighet! Svårt att ta in... kommer nog inte fatta förrän vår bebis är ute ur magen tror jag... =)
torsdag 26 augusti 2010
Kontroller var det här...
Idag var det dags för kontroll på smvc igen, som vanligt. Behövde inte göra några prover alls eftersom jag var hos barnmorskan igår, utan de gick bara igenom mina blodsockervärden och kom med lite råd om höjning av insulinet. Jag frågade när det var dags för tillväxtultraljud och de sa att det blir antingen nästa gång eller gången efter det. Det var inget svar jag nöjde mig med, eftersom min man ska följa med, då vill jag ju veta när det blir! Så nu blev det bokat till nästa gång, dvs om två veckor. Så om två veckor ska vi få se lilla pyret igen! =) Längtar redan!!
onsdag 25 augusti 2010
Besök hos barnmorskan
Idag var vi iväg till barnmorskan för kontroll. Vi planerade lite dåligt så jag var hungrig redan när vi åkte dit, och inte blev det bättre därborta heller... men det gick bra ändå! Kan säga att maten åkte ner ruskigt fort så snart vi var hemma! ;-)
Alla värden såg bra ut. Mitt SF-mått (magen) ligger precis över genomsnittet på kurvan, så det var helt normalt. Min vikt har ökat 2 kg sen jag var där i vecka 11, vilket också var bra. Mitt blodsockervärde låg på 3,5 vilket kanske inte var så konstigt med tanke på hur hungrig jag var...
Även blodtryck var bra, 130/70. Urinprovet visade inga tecken på äggvita och till och med mitt järnvärde var bra, det låg på 122. Så inga järntabletter än då antar jag! =)
Vi fick även höra hjärtljuden för första gången, det var lite häftigt! Tyckte det lät som en liten alien där inne! ;-) Hon hade lite svårt att hitta honom först men sen fick vi höra. Vi hörde till och med när han sparkade tillbaka när hon puttade på honom, jättegulligt! =) Hjärtslagen låg på 150-160 slag/minut, vilket hon sa var helt normalt.
Så ja, allt såg bra ut och var helt normalt, så det var ju skönt att höra! =) Ska dit om 3 veckor igen och kolla läget, vilket borde bli i samma veva som vi ska på tillväxtultraljud. Det går framåt det här! =)
Alla värden såg bra ut. Mitt SF-mått (magen) ligger precis över genomsnittet på kurvan, så det var helt normalt. Min vikt har ökat 2 kg sen jag var där i vecka 11, vilket också var bra. Mitt blodsockervärde låg på 3,5 vilket kanske inte var så konstigt med tanke på hur hungrig jag var...
Även blodtryck var bra, 130/70. Urinprovet visade inga tecken på äggvita och till och med mitt järnvärde var bra, det låg på 122. Så inga järntabletter än då antar jag! =)
Vi fick även höra hjärtljuden för första gången, det var lite häftigt! Tyckte det lät som en liten alien där inne! ;-) Hon hade lite svårt att hitta honom först men sen fick vi höra. Vi hörde till och med när han sparkade tillbaka när hon puttade på honom, jättegulligt! =) Hjärtslagen låg på 150-160 slag/minut, vilket hon sa var helt normalt.
Så ja, allt såg bra ut och var helt normalt, så det var ju skönt att höra! =) Ska dit om 3 veckor igen och kolla läget, vilket borde bli i samma veva som vi ska på tillväxtultraljud. Det går framåt det här! =)
måndag 23 augusti 2010
Köpt barnvagn!
Hoppsan, idag åkte jag iväg och kollade på en annons på blocket och kom hem med en barnvagn! Oooops... =) Känner mig dock riktigt nöjd, så jag tror det blir bra! =) Här kommer en bild på den!
Vecka tjugofem
Du är i vecka 25.
Du har gått 24 fulla veckor och 6 fulla dagar (v24+6).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Mån 6 dec 2010
Du har 105 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.
Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.
Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.
Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.
Mina symtom: Jag mår fortfarande jättebra, men har börjat få lite problem med sura uppstötningar och halsbränna. Pyret låg lite roligt i magen häromdagen så det såg ut som jag hade en spetsig mage, riktigt kul såg det ut! Jag har anmält oss till informationsträff på FK och på onsdag ska vi för första gången höra pyrets hjärtljud! =) Och idag råkade jag visst köpa en barnvagn… så det känns att det händer lite saker nu! =)
Du har gått 24 fulla veckor och 6 fulla dagar (v24+6).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Mån 6 dec 2010
Du har 105 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.
Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.
Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.
Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.
Mina symtom: Jag mår fortfarande jättebra, men har börjat få lite problem med sura uppstötningar och halsbränna. Pyret låg lite roligt i magen häromdagen så det såg ut som jag hade en spetsig mage, riktigt kul såg det ut! Jag har anmält oss till informationsträff på FK och på onsdag ska vi för första gången höra pyrets hjärtljud! =) Och idag råkade jag visst köpa en barnvagn… så det känns att det händer lite saker nu! =)
torsdag 19 augusti 2010
Ett svartsjukt litet pyre!
I förrgår var vi iväg och hälsade på en liten Vilgot, snart 2 månader. Jättesöt var han! Vi fick med egna ögon se att det är ju hur lätt som helst att ha barn, han sov typ hela tiden vi var där, i fyra timmar! Sen åt han och bajsade lite och sen sov han. Lätt som en plätt! ;-) Sen att han inte vill sova mer än några timmar i sträck på natten, det är ju en helt annan sak... ;-)
En rolig grej som hände när vi var där var att när jag satt och höll Vilgot i famnen så började pyret leva om rejält och sparka på honom, nästan hela tiden som jag höll honom! Antar att det var för att det blev både ett tryck och ganska varmt att hålla Vilgot, men rätt lustigt var det, det var precis som att pyret var sotis! =) Det är inget du behöver oroa dig för lilla pyre, du är så otroligt efterlängtad och kommer få massor av kärlek av mamma och pappa!
En rolig grej som hände när vi var där var att när jag satt och höll Vilgot i famnen så började pyret leva om rejält och sparka på honom, nästan hela tiden som jag höll honom! Antar att det var för att det blev både ett tryck och ganska varmt att hålla Vilgot, men rätt lustigt var det, det var precis som att pyret var sotis! =) Det är inget du behöver oroa dig för lilla pyre, du är så otroligt efterlängtad och kommer få massor av kärlek av mamma och pappa!
tisdag 17 augusti 2010
...och lite sämre idag...
Imorse var foten helt normal igen så jag ringde och lämnade ett meddelande och frågade om jag skulle komma in ändå. Eftersom jag inte hörde något så åkte jag i alla fall.
Läkaren sa att det var helt normalt att bara ena foten blev svullen, det kunde bero på snedbelastning och sånt. Så länge jag inte hade jätteont eller hade missfärgningar så var det inga problem. Jag frågade om symtom på havandeskapsförgiftning pga min diabetes som uppstått under graviditeten. Då säger hon att jag har haft diabetes sen 2007! Jag står som ett frågetecken och fattar ingenting. Hon säger att de mätte blodsocker på mig i augusti 2007 och att jag då hade ett för högt värde och att jag antagligen hade diabetes redan då. Jag kommer ihåg den dagen, jag hade för högt blodtryck så de ville inte skriva ut p-piller till mig, och de tog samtidigt lite andra prover, bland annat blodsocker. Dock hade de inte sagt något om att de skulle göra det innan så det togs inte på fastande mage eftersom jag hade ätit frukost. De sa att värdet låg lite högt men eftersom jag hade ätit så var värdet ok, det var vad de sa till mig. Nu fick jag höra att mitt värde låg på 8,3 då och allt över 7,5 ska testas vidare med glukosbelastning för att kunna utesluta eller konstatera diabetes.
Jag blev jätteledsen och orolig när jag fick höra detta. Jag hade ingen aning om att mitt värde var för högt redan för tre år sedan, och att jag kanske redan hade diabetes innan min graviditet. Detta ökar ju risken för missbildningar hos fostret, om man inte hade bra blodsockervärden när man blev gravid. Det gör mig jättenervös! Allt har ju sett bra ut på ultraljud och så, men där ser man ju inte allt, så jag blev verkligen jätteorolig nu! =( Och förbannad på vårdcentralen som inte gick vidare med det här redan 2007! Sen blir jag ju såklart ledsen för att risken nu känns ännu större att min diabetes kvarstår efter förlossningen. Jag hade visserligen börjat ställa in mig på att det skulle bli så, men självklart hoppas jag ju på att den går över... men nu känns det inte lika troligt. Så idag var ingen rolig dag kan man säga, många känslor och tankar som snurrar runt...
Men om man ska avsluta med något positivt så fick jag några uppmuntrande sparkar av pyret när jag satt på vårdcentralen, och vågen visade imorse att jag bara har gått upp 3,5 kg totalt under graviditeten, så det känns ju bra i alla fall...
Nu ska vi dra iväg och hälsa på en liten bebis! hoppas det får mig på lite andra tankar...
Läkaren sa att det var helt normalt att bara ena foten blev svullen, det kunde bero på snedbelastning och sånt. Så länge jag inte hade jätteont eller hade missfärgningar så var det inga problem. Jag frågade om symtom på havandeskapsförgiftning pga min diabetes som uppstått under graviditeten. Då säger hon att jag har haft diabetes sen 2007! Jag står som ett frågetecken och fattar ingenting. Hon säger att de mätte blodsocker på mig i augusti 2007 och att jag då hade ett för högt värde och att jag antagligen hade diabetes redan då. Jag kommer ihåg den dagen, jag hade för högt blodtryck så de ville inte skriva ut p-piller till mig, och de tog samtidigt lite andra prover, bland annat blodsocker. Dock hade de inte sagt något om att de skulle göra det innan så det togs inte på fastande mage eftersom jag hade ätit frukost. De sa att värdet låg lite högt men eftersom jag hade ätit så var värdet ok, det var vad de sa till mig. Nu fick jag höra att mitt värde låg på 8,3 då och allt över 7,5 ska testas vidare med glukosbelastning för att kunna utesluta eller konstatera diabetes.
Jag blev jätteledsen och orolig när jag fick höra detta. Jag hade ingen aning om att mitt värde var för högt redan för tre år sedan, och att jag kanske redan hade diabetes innan min graviditet. Detta ökar ju risken för missbildningar hos fostret, om man inte hade bra blodsockervärden när man blev gravid. Det gör mig jättenervös! Allt har ju sett bra ut på ultraljud och så, men där ser man ju inte allt, så jag blev verkligen jätteorolig nu! =( Och förbannad på vårdcentralen som inte gick vidare med det här redan 2007! Sen blir jag ju såklart ledsen för att risken nu känns ännu större att min diabetes kvarstår efter förlossningen. Jag hade visserligen börjat ställa in mig på att det skulle bli så, men självklart hoppas jag ju på att den går över... men nu känns det inte lika troligt. Så idag var ingen rolig dag kan man säga, många känslor och tankar som snurrar runt...
Men om man ska avsluta med något positivt så fick jag några uppmuntrande sparkar av pyret när jag satt på vårdcentralen, och vågen visade imorse att jag bara har gått upp 3,5 kg totalt under graviditeten, så det känns ju bra i alla fall...
Nu ska vi dra iväg och hälsa på en liten bebis! hoppas det får mig på lite andra tankar...
måndag 16 augusti 2010
lite bättre idag
Foten är inte riktigt lika svullen idag, men fortfarande lite större än den andra. Efter Teas kommentar på mitt förra inlägg (samt en liknande kommentar på Familjeliv) blev jag lite orolig för om det kunde vara så att det var en blodpropp. Jag ringde först till företagshälsovården för att få en tid där, men de var inte så samarbetsvilliga eftersom "inte erbjuder graviditetsvård". De tyckte att jag skulle vända mig till min barnmorska istället. Jaha, men tänk om jag fått blodpropp pga någon annan anledning då? Eller tänk om jag hade brutit en arm, hade de fortfarande nekat mig vård då eftersom jag är gravid? Grrr.... Till slut fick jag i alla fall en tid imorgon kl 10.
När jag hade lagt på så ringde jag faktiskt till mvc och fick en telefontid direkt. Barnmorskan ställde samma frågor som företagshälsovården, om det var missfärgningar, om jag hade väldigt ont etc men det är mest svullet. Hon tyckte dock att det vore bra att kolla upp det så jag fick en läkartid imorgon kl 10.30. Så nu ska jag väl bara ringa till företagshälsovården och avboka tiden, känns bättre att gå till vårdcentralen som ändå "erbjuder graviditetsvård"...
När jag hade lagt på så ringde jag faktiskt till mvc och fick en telefontid direkt. Barnmorskan ställde samma frågor som företagshälsovården, om det var missfärgningar, om jag hade väldigt ont etc men det är mest svullet. Hon tyckte dock att det vore bra att kolla upp det så jag fick en läkartid imorgon kl 10.30. Så nu ska jag väl bara ringa till företagshälsovården och avboka tiden, känns bättre att gå till vårdcentralen som ändå "erbjuder graviditetsvård"...
söndag 15 augusti 2010
Elefantfot
Sedan igår kväll har min vänsterfot varit svullen. Det började väl egentligen för några dagar sedan, men igår var jag på möhippa och var igång från 8 på morgonen till 2 på natten, och dansade och levde om, så det är väl kanske inte konstigt att det blev värre då... ;-) Det konstiga är dock att det bara är vänsterfoten som är svullen. Visst, höger har väl växt lite den också, men inte alls som vänster. Har läst lite om havandeskapsförgiftning, som jag löper större risk att få pga min diabetes, och där står det att om svullnaden inte går över under natten så ska man kolla upp det. Det gick inte över under natten mellan lördag och söndag, men det kanske inte var så konstigt som sagt eftersom jag var i full gång då och dessutom inte sov varken bra eller länge inatt. Men om den fortfarande är svullen imorgon bitti får jag nog ta och ringa min barnmorska och kolla så att allting är ok...
Tror inte att det är någon fara egentligen eftersom både blodtryck och urinprov såg bra ut i torsdags, men det känns ju alltid bättre att kolla upp det...
Tror inte att det är någon fara egentligen eftersom både blodtryck och urinprov såg bra ut i torsdags, men det känns ju alltid bättre att kolla upp det...
Vecka tjugofyra
Du är i vecka 24.
Du har gått 23 fulla veckor och 5 fulla dagar (v23+5).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 113 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Du har nu gått upp 5–7 kilo, vissa ännu mer. Det är vanligt med ryggproblem, till exempel att du känner dig trött eller har ont i svanken. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.
Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.
Mina symtom: Den senaste veckan har jag två gånger vaknat på natten och märkt att min rygg har låst sig i svanken, skitont har det gjort! Jobbigt att man då måste gå upp på toaletten... Jag har också de senaste dagarna märkt av att min ena fot har svullnat ordentligt, så nu blir det till att köpa stödstrumpor. Väldigt konstigt dock att bara ena foten är svullen tycker jag... Vad gäller vikten så hade jag gått upp 4 kg sist jag kollade, kan dock vara mer efter den senaste veckans frosserier (jag har ju trots allt semester!)...
Pyret lever om ordentligt i magen och nu har maken fått flera rejäla sparkar han också! =) Det är mysigt! =) För några dagar sedan kände jag första gången sparkar när jag stod upp, tidigare har jag bara känt det när jag har suttit eller legat ner. Häftigt! Idag kunde jag till och med se magen röra sig när jag låg i soffan! =) Det märks verkligen att det är någon därinne och precis som det står för den här veckan så blir det mer och mer tydligt att vi faktiskt väntar barn... läskigt men spännande och underbart på samma gång! =)
Du har gått 23 fulla veckor och 5 fulla dagar (v23+5).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 113 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Du har nu gått upp 5–7 kilo, vissa ännu mer. Det är vanligt med ryggproblem, till exempel att du känner dig trött eller har ont i svanken. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.
Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.
Mina symtom: Den senaste veckan har jag två gånger vaknat på natten och märkt att min rygg har låst sig i svanken, skitont har det gjort! Jobbigt att man då måste gå upp på toaletten... Jag har också de senaste dagarna märkt av att min ena fot har svullnat ordentligt, så nu blir det till att köpa stödstrumpor. Väldigt konstigt dock att bara ena foten är svullen tycker jag... Vad gäller vikten så hade jag gått upp 4 kg sist jag kollade, kan dock vara mer efter den senaste veckans frosserier (jag har ju trots allt semester!)...
Pyret lever om ordentligt i magen och nu har maken fått flera rejäla sparkar han också! =) Det är mysigt! =) För några dagar sedan kände jag första gången sparkar när jag stod upp, tidigare har jag bara känt det när jag har suttit eller legat ner. Häftigt! Idag kunde jag till och med se magen röra sig när jag låg i soffan! =) Det märks verkligen att det är någon därinne och precis som det står för den här veckan så blir det mer och mer tydligt att vi faktiskt väntar barn... läskigt men spännande och underbart på samma gång! =)
torsdag 12 augusti 2010
besök hos smvc
Idag var det dags för besök på smvc igen, är ju där varannan vecka och har så varit sedan i mitten av maj... Börjar bli rätt van nu om man säger så! ;-)
Allt såg bra ut i alla fall. De mätte blodtrycket som landade på 110/75 (mot 135/70 förra gången), de tog urinprov som var normalt och mätte långtidsvärdet på blodsockret, vilket blev 5,2 mot 4,9 förra gången. Allt såg bra ut. De gick igenom min dagbok och tyckte att jag låg ganska bra med mina värden, om än lite i överkant så jag skulle öka insulinet ytterligare. Annars hade de inget att anmärka på och jag fick en tid om två veckor igen. Som vanligt då! =)
Känns skönt att det flyter på i alla fall. Har vant mig vid sprutorna nu, även om jag tycker att det är lite bökigt fortfarande. Känns helt sjukt att jag är inne i vecka 24 nu, jisses vad tiden går snabbt!
Allt såg bra ut i alla fall. De mätte blodtrycket som landade på 110/75 (mot 135/70 förra gången), de tog urinprov som var normalt och mätte långtidsvärdet på blodsockret, vilket blev 5,2 mot 4,9 förra gången. Allt såg bra ut. De gick igenom min dagbok och tyckte att jag låg ganska bra med mina värden, om än lite i överkant så jag skulle öka insulinet ytterligare. Annars hade de inget att anmärka på och jag fick en tid om två veckor igen. Som vanligt då! =)
Känns skönt att det flyter på i alla fall. Har vant mig vid sprutorna nu, även om jag tycker att det är lite bökigt fortfarande. Känns helt sjukt att jag är inne i vecka 24 nu, jisses vad tiden går snabbt!
onsdag 4 augusti 2010
Vecka tjugotre
Du är i vecka 23.
Du har gått 22 fulla veckor och 1 full dag (v22+1).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Måndag 6 dec 2010
Du har 124 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig. Ännu finns det gott om plats i livmodern. Det går även att urskilja i vilket position barnet ligger. Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan som kan orsakas av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket. Många upplever den här tiden som en positiv del av graviditeten. Barnet är inte alltför tungt än och det är fortfarande långt kvar till förlossningen. Men alla är inte lyckliga och mår bra under graviditeten. En vanlig orsak kan vara oro inför hur livet med ett litet barn kommer att bli. Vissa blivande mammor är ofta sjuka. Det beror på att immunförsvaret påverkas så att det fungerar lite sämre under graviditeten.
Barnet: Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster. Barnet ligger ofta och suger på sin tumme. Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha riktigt tjockt hår redan som nyfödda. Barnet hickar när det ligger i livmodern, ett nyfött barn hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.
Mina symtom: Mår som sagt var jättebra! Inga krämpor, bara lite nattliga toabesök och lite tröttare än vanligt, men inget extremt. De senaste dagarna har brösten ömmat och kliat lite, antar att det är förberedelse för mjölkproduktion...
Jag känner nu riktigt ordentliga sparkar, speciellt när jag lägger mig på kvällen. Barnet verkar vakna till när jag blir stilla. Han känner dock när jag vaknar på morgonen också och rör lite på mig, då börjar det buffa där inne. Jättemysigt! =) Några gånger har han dock hittat blåsan, lite mindre kul! ;-) Var och hälsade på hos mamma och hon fick känna hur det buffade också. Maken har försökt känna men han har lite för lite tålamod tror jag, så än har han bara fått en liten buff. Men det kommer väl snart hoppas jag!
Springer väldigt ofta på toa på dagtid och höll på att få en olycka häromdagen när jag hostade, så det gäller väl att se upp... På nätterna har det dock lugnat sig, nu kan jag sova nästan hela natten utan att behöva gå på toa, förut var jag uppe två gånger per natt. Då sprang jag dock inte lika mycket på toa dagtid. Hmm. Konstigt det där.
Du har gått 22 fulla veckor och 1 full dag (v22+1).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Måndag 6 dec 2010
Du har 124 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig. Ännu finns det gott om plats i livmodern. Det går även att urskilja i vilket position barnet ligger. Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan som kan orsakas av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket. Många upplever den här tiden som en positiv del av graviditeten. Barnet är inte alltför tungt än och det är fortfarande långt kvar till förlossningen. Men alla är inte lyckliga och mår bra under graviditeten. En vanlig orsak kan vara oro inför hur livet med ett litet barn kommer att bli. Vissa blivande mammor är ofta sjuka. Det beror på att immunförsvaret påverkas så att det fungerar lite sämre under graviditeten.
Barnet: Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster. Barnet ligger ofta och suger på sin tumme. Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha riktigt tjockt hår redan som nyfödda. Barnet hickar när det ligger i livmodern, ett nyfött barn hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.
Mina symtom: Mår som sagt var jättebra! Inga krämpor, bara lite nattliga toabesök och lite tröttare än vanligt, men inget extremt. De senaste dagarna har brösten ömmat och kliat lite, antar att det är förberedelse för mjölkproduktion...
Jag känner nu riktigt ordentliga sparkar, speciellt när jag lägger mig på kvällen. Barnet verkar vakna till när jag blir stilla. Han känner dock när jag vaknar på morgonen också och rör lite på mig, då börjar det buffa där inne. Jättemysigt! =) Några gånger har han dock hittat blåsan, lite mindre kul! ;-) Var och hälsade på hos mamma och hon fick känna hur det buffade också. Maken har försökt känna men han har lite för lite tålamod tror jag, så än har han bara fått en liten buff. Men det kommer väl snart hoppas jag!
Springer väldigt ofta på toa på dagtid och höll på att få en olycka häromdagen när jag hostade, så det gäller väl att se upp... På nätterna har det dock lugnat sig, nu kan jag sova nästan hela natten utan att behöva gå på toa, förut var jag uppe två gånger per natt. Då sprang jag dock inte lika mycket på toa dagtid. Hmm. Konstigt det där.
Vecka tjugotvå
Nu har jag inte skrivit på en vecka och redan gått in i vecka 23, men här kommer lite fakta om vecka 22 först! =)
Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.
Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.
Mina symtom: Inga krämpor alls, mer än nattliga toabesök. Inga vadkramper, ingenting! Jag mår som en drottning! =)
Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.
Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.
Mina symtom: Inga krämpor alls, mer än nattliga toabesök. Inga vadkramper, ingenting! Jag mår som en drottning! =)
torsdag 29 juli 2010
Äntligen!
Imorgon jobbar jag min sista dag, sedan har jag 4 veckors semester! Äntligen!! =)
Var på min vanliga kontroll på smvc idag och mina blodsockervärden hade gått upp lite, men annars såg allt bra ut. Mina värden förra gången var exemplariska, så det var ju skönt att höra! =)
Pyret börjar röra sig mer och mer, sparkarna blir mer och mer tydliga och häromnatten kunde jag inte somna om på bra länge efter mitt nattliga toabesök för att det sparkades så. Mysigt värre! =) Fast kanske inte just då, då ville jag ju sova... ;-) Snart tror jag att maken kan känna sparkarna utanpå, det ska bli sååå mysigt! =)
Var på min vanliga kontroll på smvc idag och mina blodsockervärden hade gått upp lite, men annars såg allt bra ut. Mina värden förra gången var exemplariska, så det var ju skönt att höra! =)
Pyret börjar röra sig mer och mer, sparkarna blir mer och mer tydliga och häromnatten kunde jag inte somna om på bra länge efter mitt nattliga toabesök för att det sparkades så. Mysigt värre! =) Fast kanske inte just då, då ville jag ju sova... ;-) Snart tror jag att maken kan känna sparkarna utanpå, det ska bli sååå mysigt! =)
söndag 25 juli 2010
Lyckorus ♥
Jag är så lycklig nuförtiden, mycket mer harmonisk än jag har varit på länge. Känner mig nästan nyförälskad i min man, jag älskar när pyret rör sig i magen och jag älskar att känna på min växande mage. Det är helt underbart att vara gravid! Jag kan inte fatta att vi ska bli en liten familj, min man, jag och lilla pyret. En helt fantastisk känsla!
Igår hade vi en riktig mysdag, det var nästan semesterkänsla trots att vi båda har några dagar kvar innan det blir semester. Vi tog det lugnt hela dagen, gosade och vilade i sängen, slumrade till två gånger i varandras armar... helt underbart! Jag älskar min man så otroligt mycket, och jag är så glad att vi får dela denna upplevelse. Jag längtar tills sparkarna blir såpass starka att även han kan känna dem, vill att han ska få känna den närhet som jag känner till pyret. Det är full aktivitet i magen nu, pyret har levt om hela helgen. Underbart! =)
Längtar tills nästa gång vi får se pyret, på tillväxtultraljudet. Bara sju veckor kvar! =)
Igår hade vi en riktig mysdag, det var nästan semesterkänsla trots att vi båda har några dagar kvar innan det blir semester. Vi tog det lugnt hela dagen, gosade och vilade i sängen, slumrade till två gånger i varandras armar... helt underbart! Jag älskar min man så otroligt mycket, och jag är så glad att vi får dela denna upplevelse. Jag längtar tills sparkarna blir såpass starka att även han kan känna dem, vill att han ska få känna den närhet som jag känner till pyret. Det är full aktivitet i magen nu, pyret har levt om hela helgen. Underbart! =)
Längtar tills nästa gång vi får se pyret, på tillväxtultraljudet. Bara sju veckor kvar! =)
lördag 24 juli 2010
Vecka tjugoett
Du är i vecka 21.
Du har gått 20 fulla veckor och 4 fulla dagar (v20+4).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 135 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Vissa kvinnor får vattenansamlingar under den senare delen av trimestern. Det kan man avhjälpa genom att dricka mycket, på så sätt rensas kroppen från slaggprodukter. Halsbränna och sura uppstötningar är också ganska vanligt, undvik fet eller starkt kryddad mat. Mindre mål och mineralvatten kan lindra. På apoteket finns det tabletter och flytande medicin som neutraliserar magsyran.
Fostret: Nu överförs antikroppar från mammans blod till fostrets för att skydda det vid födseln. Fostret har nu alla sina kroppsdelar på plats och ligger och samlar på sig mer fett som näringsreserv. Hjärnan har i stort sett fått alla sina nervceller. Nervcellerna utvecklas framför allt under veckorna 10–20. Detta är en extra känslig tid, men efter det är risken för hjärnskada mycket liten. Barnet är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför din mage.
Mina symtom: Jag mår bara bra, är bara lite tröttare. Det sparkas mer och mer i magen, jättemysigt! =) Magen blir också rundare och rundare, nu är det inget tvivel om att jag är gravid. Får ofta höra hur stoooor jag är, tydligen mycket större än de flesta andra vid den här tiden i graviditeten, om jag ska tro det de säger. Hmm. Men jag har inte haft några problem med vätskeansamligar än, mer än svullna ben en kväll för en vecka sen. Känner mig lyckligt lottad! =)
Du har gått 20 fulla veckor och 4 fulla dagar (v20+4).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 135 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Vissa kvinnor får vattenansamlingar under den senare delen av trimestern. Det kan man avhjälpa genom att dricka mycket, på så sätt rensas kroppen från slaggprodukter. Halsbränna och sura uppstötningar är också ganska vanligt, undvik fet eller starkt kryddad mat. Mindre mål och mineralvatten kan lindra. På apoteket finns det tabletter och flytande medicin som neutraliserar magsyran.
Fostret: Nu överförs antikroppar från mammans blod till fostrets för att skydda det vid födseln. Fostret har nu alla sina kroppsdelar på plats och ligger och samlar på sig mer fett som näringsreserv. Hjärnan har i stort sett fått alla sina nervceller. Nervcellerna utvecklas framför allt under veckorna 10–20. Detta är en extra känslig tid, men efter det är risken för hjärnskada mycket liten. Barnet är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför din mage.
Mina symtom: Jag mår bara bra, är bara lite tröttare. Det sparkas mer och mer i magen, jättemysigt! =) Magen blir också rundare och rundare, nu är det inget tvivel om att jag är gravid. Får ofta höra hur stoooor jag är, tydligen mycket större än de flesta andra vid den här tiden i graviditeten, om jag ska tro det de säger. Hmm. Men jag har inte haft några problem med vätskeansamligar än, mer än svullna ben en kväll för en vecka sen. Känner mig lyckligt lottad! =)
söndag 18 juli 2010
Halvvägs!
Imorgon går jag in i vecka 21, känns helt sjukt vad tiden går fort... tänk att jag redan är halvvägs! Första halvlek snart avklarad, imorgon börjar andra halvlek... jisses!
Jag kan inte fatta att vi har haft sån tur att jag blev gravid redan på andra kuren, och att vi om bara några månader ska bli föräldrar! Känns helt sjukt verkligen, men helt fantastiskt! Vårt lilla kärleksbarn sparkar och har sig i magen, en helt otrolig känsla... blir helt överväldigad av känslor ibland när jag tänker på det lilla livet, att jag har en liten bebis i magen, VÅR bebis! Vårt lilla mirakel!
Längtar så tills vi ses, mitt älskade lilla pyre!
Jag kan inte fatta att vi har haft sån tur att jag blev gravid redan på andra kuren, och att vi om bara några månader ska bli föräldrar! Känns helt sjukt verkligen, men helt fantastiskt! Vårt lilla kärleksbarn sparkar och har sig i magen, en helt otrolig känsla... blir helt överväldigad av känslor ibland när jag tänker på det lilla livet, att jag har en liten bebis i magen, VÅR bebis! Vårt lilla mirakel!
Längtar så tills vi ses, mitt älskade lilla pyre!
fredag 16 juli 2010
Vecka tjugo
Du är i vecka 20.Du har gått 19 fulla veckor och 3 fulla dagar (v19+3).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 143 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning.
Vissa lider av halsbränna och förstoppning, vilket är helt naturligt. Det orsakas av att musklerna runt tarmarna och magmunnen inte är lika strama som förut. Motion, rätt kost och att hoppa över kaffe och stark mat kan underlätta. Man får också lättare hål i tänderna och ibland svullet eller blödande tandkött.
På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se eventuella avvikelser i mammans hälsa.
Vid varje besök mäter man blodtrycket, kontroller barnets hjärtljud och mäter mammans mage. Vid vissa besök kontrolleras även blodvärdet, urinprov och blodsocker hos mamman.
På vissa barnmorskemottagningar ordnas ett gruppmöte, där man får information om föräldraförsäkring, kosthållning, amning med mera. Man kan också prata om hur man kan lindra besvär från rygg och bäcken. Du kan till exempel få hyra ett stödbälte för att minska bäckenbesvär.
Fostret: Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 centimeter långt och väger runt 250 gram. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.
Mina symtom: Jag känner mer och mer sparkar, fortfarande mest i form av ett rumlande i magen, men också lite mer definitiva "buffar". Jag har börjat bli ganska trött på kvällarna, men det har nog även mycket med värmen och pollen att göra. Som tur är börjar pollensäsongen gå över! =) Fick svullna ben för första gången igår kväll, men det la sig över natten. Får se om det dyker upp igen nu ikväll. Jag är bara glad så länge jag inte får kramp i vaderna under natten, det har ju bara hänt en gång hittills.
"Det börjar synas utanpå kläderna", jo jag tackar jag! Fick höra idag att jag såg ut att vara i 7-8 månaden... hmm. Men jag hade ju en bra grund att stå på! ;-) Fortfarande har jag dock bara gått upp ca 2 kg, så det får väl ändå anses som bra så här i halvtid! =)
lördag 10 juli 2010
Vecka nitton
Du är i vecka 19.
Du har gått 18 fulla veckor och 4 fulla dagar (v18+4).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 149 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.
Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.
Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.
Fostret: Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.
Träningstips: Ta gärna promenader, simma eller gympa i den utsträckning och takt som känns behaglig. Cykling är också bra, det stabiliserar bäckenet. Du kan även träna upp samarbetet mellan nerver och muskler i bäckenet genom knipövningar. Dra ihop musklerna i bäckenbotten, mjukt men kraftfullt och håll sedan kvar så länge du kan och släpp sedan efter. Upprepa några gånger. Genom att man lär sig behärska bäckenbotten så underlättas förlossningsarbetet och gör att du snabbt kommer i form efteråt.
Mina symtom: Jag känner definitivt igen det där med att gå från att vara gravid till att vänta barn. Tänker mer och mer på att det faktiskt är så att vi ska få ett barn, en alldeles egen liten bebis, som så småningom växer upp till att bli ett barn på 2 år (hade en två-åring på besök idag nämligen). Rund profil på magen börjar jag också få, nu syns det att jag är gravid och det är härligt! Aldrig har det väl känts så bra att ha mage! ;-) Trött har jag blivit de senaste veckorna, funderar på om det kan vara mitt järvärde... blir lite orolig över det där med blodtrycket, det såg bra ut på senaste besöket hos barnmorskan, men det var ju liksom i vecka 11 eller nåt... och nästa gång jag ska dit är i vecka 25. Hmm. Men jag hoppas att allt är bra.
Du har gått 18 fulla veckor och 4 fulla dagar (v18+4).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 149 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.
Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.
Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.
Fostret: Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.
Träningstips: Ta gärna promenader, simma eller gympa i den utsträckning och takt som känns behaglig. Cykling är också bra, det stabiliserar bäckenet. Du kan även träna upp samarbetet mellan nerver och muskler i bäckenet genom knipövningar. Dra ihop musklerna i bäckenbotten, mjukt men kraftfullt och håll sedan kvar så länge du kan och släpp sedan efter. Upprepa några gånger. Genom att man lär sig behärska bäckenbotten så underlättas förlossningsarbetet och gör att du snabbt kommer i form efteråt.
Mina symtom: Jag känner definitivt igen det där med att gå från att vara gravid till att vänta barn. Tänker mer och mer på att det faktiskt är så att vi ska få ett barn, en alldeles egen liten bebis, som så småningom växer upp till att bli ett barn på 2 år (hade en två-åring på besök idag nämligen). Rund profil på magen börjar jag också få, nu syns det att jag är gravid och det är härligt! Aldrig har det väl känts så bra att ha mage! ;-) Trött har jag blivit de senaste veckorna, funderar på om det kan vara mitt järvärde... blir lite orolig över det där med blodtrycket, det såg bra ut på senaste besöket hos barnmorskan, men det var ju liksom i vecka 11 eller nåt... och nästa gång jag ska dit är i vecka 25. Hmm. Men jag hoppas att allt är bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)