Dåligt med uppdateringar...

Jag känner att jag är väldigt dålig på att uppdatera, tiden går så snabbt och allt bara rullar på. Börjar bli rätt trött om kvällarna nu så det enda jag orkar göra är att läsa alla andras bloggar. Ska försöka bättra mig.

Sex veckor kvar till BF, känns helt galet! Vaddå, ska jag föda barn? Nähä? Hur gör man då? Känner mig inte nervös, utan mer bara förundrad över hur det ska gå till egentligen... ;-) Har i alla fall skickat in min begäran om föräldrapenning nu, hoppas att Försäkringskassan sköter sig och att allt kommer flyta på bra! Jobbar knappt fyra veckor till, sedan går jag på en lång och efterlängtad mammaledighet! =)

I torsdags var jag iväg på kontroll och ultraljud igen. Lilla pyret vägde då 1975 gram! =) Han ligger nu 12 % under kurvan, fortfarande inom normalspannet men han "tappar farten" mer och mer varje vecka. Barnmorskan sa att det var huvudet som drog ner procenten, men ett litet huvud kan väl aldrig vara fel? ;-) Jag är i alla fall inte orolig, jag tycker det känns som om han mår bra så som han sparkar där inne! =) Blodtryck såg också bra ut, om än lite högt övertryck. Jag låg på 140/60, vilket är det lägsta undertryck jag har haft hela graviditeten, om inte någonsin. Min yrsel som jag har haft i några veckor har inte gett med sig, så jag har börjat med järntabletter nu. Märker viss skillnad, men inte så stor. Blodsockret har stabiliserat sig lite, från att stadigt ha gått uppåt och krävt mer och mer insulin, så har det nu stannat av och jag behöver inte längre öka doserna, snarare minska lite ibland då jag har fått blodsockerfall några gånger. Lite läskigt, men skönt att det ändå har stabiliserat sig.

Nä, nu ska jag nog ta mig en liten macka innan det är dags att krypa ner i sängen... Försöker uppdatera igen efter besöket hos barnmorskan på torsdag. natti natti!

Vecka trettiofyra

Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 5 fulla dagar (v33+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).

Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 43 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

Mina symtom: Några direkta förvärkar har jag inte fått, inte som gör ont i alla fall. Däremot har jag sammandragningar ibland när magen drar ihop sig, men det gör som sagt inte ont, det känns mer lite konstigt. Det händer mest när jag har ansträngt mig lite. Det är klart att man börjar tänka lite mer på förlossningen nu såhär när det närmar sig, men än är jag inte orolig. Däremot känner jag igen tankarna som beskrivs. Jag har ju mått så himla bra hela tiden, så oron finns där att allt har gått FÖR bra. Men jag försöker att inte tänka så.

Vecka trettiotre

Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 5 fulla dagar (v32+5).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 50 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.

Mina symtom: Jag kan inte påstå att jag tränar överdrivet mycket direkt... försöker ta bilen så mycket det går! ;-) Ändå ligger jag bara på +6-7 kg sen jag blev gravid. Känns bra! Benen börjar definitivt att svullna mer och mer nu, lite jobbigt men inget jag lider jättemycket av. Har fått några kramper till i vaden, det är däremot mindre roligt.

Barnmorskan idag

Idag var det åter dags för besök hos barnmorskan. Hon mätte blodtryck, tog urinprov och sedan mätte hon magen och lyssnade på hjärtljud. Allt såg bra ut, blodtrycket låg på 130/70, hjärtljuden tickade på i 148-150 och urinprovet visade ingenting. Mitt SF-mått låg på 30, så det var snäppet under kurvan istället för snäppet över som jag har legat hittills. Men det var helt normalt sa hon. Så det knallar väl på som vanligt då helt enkelt! =) Ska dit på kontroll igen om två veckor. Blir många kontroller nu, en gång i veckan ungefär när man lägger ihop det med smvc. Men bättre för mycket än för lite tycker jag! =)

Pyret lever om ordentligt i magen nu iaf, och idag har han hickat två gånger! Jättemysigt! =)

Tillväxtultraljud 2

I torsdags var det som vanligt dags för kontroll och då gjorde jag även tillväxtultraljud nummer två. Allt såg bra ut men han sov ju som vanligt! Vilken liten sömntuta... ;-) Jag fick en spark precis i början, så det var lite kul att se hur det rörde sig därinne samtidigt som jag kände det, men sen somnade han så sött och var stilla resten av tiden. Hmpf. Men hjärtat slog på bra och han verkade må bra. De uppskattade vikten till 1678 gram och sa att han låg inom normalspannet från kurvan. Förra gången låg han 4,3 % under kurvan och nu låg han 8,9 % under kurvan. Allt inom 20 % över och under är normalt har jag för mig att de sa förra gången.

Därefter var det dags för blodtryck och urinprov, som båda såg bra ut. Blodtrycket landade först på 150/75 vilket var lite för högt övertryck, men några minuter senare hade det gått ner till 130/70. De sa att det säkert berodde på att jag stressade när jag åkte till sjukhuset. Mitt HbA1c (långtidsvärdet för blodsocker) låg på 4,9, så det såg jättebra ut.

Sedan var det dags för det vanliga samtalet med läkarna. Jag berättade att jag hade känt mig yr i några dagar, ungefär som att man befinner sig på en färja, det känns lite ostadigt. De hade inga bra förklaringar till vad det kunde bero på men sa att jag skulle höra av mig om det blev värre. De tyckte att min blodsocker såg jättebra ut, men var lite fundersamma över pyrets tillväxt. Det ligger ju som sagt inom normalspannet på kurvan, men de tycker att eftersom jag har diabetes så borde han snarare ligga lika mycket över kurvan som han nu istället ligger under. Så nu ska jag på ultraljud varannan vecka istället. Jag känner mig dock inte orolig så inte mig emot om det blir lite tätare ultraljud! =)

Spanien!

Så var man då hemma efter en vecka i Spanien... eller ja, jag har varit hemma sen i måndags kväll, men inte riktigt orkat uppdatera då jag har varit väldigt trött... ;-)

Först var vi knappt säkra på om vi kunde komma iväg, eftersom det strulade in i det sista. Jag hade inte fått läkarintyg än och jag kollade dessutom reseförsäkringar och hittade knappt en enda som skulle täcka kostnader som kunde ha med graviditeten att göra. Till slut hittade jag några, men ingen av dem täckte om planet skulle behöva nödlanda pga akut sjukdom eller förlossning. Vi dividerade hit och dit men kom fram till att risken för en förlossning i luften kanske inte direkt var överhängande, så vi bestämde oss för att åka och tecknade den försäkring som täckte mest.

Jag fick mitt läkarintyg torsdagen före vi åkte, plus ett läkarintyg på att jag fick ha med mig mina insulinsprutor på planet, så till slut kändes allt som om det var ordnat. Då, på fredag eftermiddag (planet skulle lyfta måndag kväll) kommer ett mail från Ryanair med uppgifter inför flygningen. Där står det också klart och tydligt att om man är gravid så måste man ha med sig ett läkarintyg på engelska som intygar att man får åka. Vi hade pratat om det innan om det kunde behövas, men vi läste igenom både informationen på hemsidan och resevillkoren och där stod det bara att man skulle ha läkarintyg med sig, inte att det behövde vara på engelska. Och vi tänkte att eftersom vi åker från Sverige så borde de kunna göra någon notering om det, eller sätta en stämpel eller nåt på intyget så skulle det funka. Men nej då, på fredag eftermiddag fick vi reda på att vi hade en halv förmiddag på oss att fixa ett läkarintyg på engelska! Gissa om min man blev tokig... och jag med för den delen. Läkarna ville ju knappt skriva ett läkarintyg på svenska (det tog ju "onödig läkartid" att skriva intyget...), hur skulle vi få dem att skriva ett intyg på engelska?

Det vi kom fram till var att det lättaste nog skulle vara om vi själva skrev en översättning av det befintliga svenska läkarintyget, och bad dem skriva av det och skriva under. Så sagt och gjort, jag skrev en översättning och direkt kl 8 på måndag morgon ringde jag och frågade om jag kunde faxa över översättningen så att de kunde fixa ett intyg på engelska åt mig. Och det gjorde de! Vi hämtade upp det efter lunch och några timmar senare åkte vi till flygplatsen. Lite hektiskt, men det gick vägen i alla fall! =)

Flygresan gick bra, jag fick ganska svullna fötter trots stödstrumpor, men det hade jag räknat med. Vi kom fram halv ett på natten till hotellet, då var vi lite möra... men då var det 24 grader ute, så det var rätt ok ändå... ;-)

Vi hade en helt underbar vecka därnere, vi bara slappade och tog det lugnt. Tog långsamma promenader, fikade, läste böcker (läste ut tre böcker på en vecka!), åt god mat och bara myste tillsammans, bara vi två. Helt underbart! Vädret var fantastiskt, det regnade två timmar första dagen annars var det soligt och 22 till 30 grader. =) Hotellet som var tvåstjärnigt var faktiskt över förväntan; sköna sängar och väl fungerande ac, så mycket mer kan man väl inte begära? =) Dessutom låg det väldigt centralt och dessutom nära stranden. Så här fint var det, bara några minuters promenad från hotellet! =)

Jag kände att det var lite på gränsen att åka såpass sent, jag kände mig ganska tung och fick en del sammandragningar om vi gick lite för fort eller om marken lutade bara någon enstaka grad. Dessutom hade jag en del foglossning också. Men trots detta så gick det över förväntan och vi hade det hur bra som helst! Det var skönt att få koppla av och komma ifrån jobbet en vecka, jag behövde det kände jag...

Så, trots en del smärre strul innan vi väl kom iväg så har vi haft en helt underbar resa, helt klart värt att åka! =)

Vecka trettiotvå

Du är i vecka 32.
Du har gått 31 fulla veckor och 1 full dag (v31+1).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum: Mån 6 dec 2010
Du har 61 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.

Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Mina symtom: Andfådd blir jag ganska lätt nuförtiden, försöker allt som oftast ta hissen om det finns någon, och minsta lilla lutning känns som att bestiga ett berg, då blir jag väldigt flåsig. Har inte känt mig illamående när jag ligger på rygg, men å andra sidan ligger jag bara på rygg när jag vill känna pyret extra mycket, för då brukar det bli många buffar. Jag sover alltid på sidan, det gjorde jag även innan jag blev gravid. Dock är inte pyret så förtjust i när jag ligger på vänster sida, då brukar jag få rejäla trumvirvlar i magen. Det märks att han är större, det är inga direkta sparkar längre utan mer buffar och knuffar, och jag ser att magen rör sig när han bökar runt där inne! =) Hicka har jag inte känt av än, men hoppas det kommer snart, det låter kul! =)

Vecka trettioett

Kroppen: Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.

Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.

Mina symtom: Jag känner av lite foglossning, men inte i så mycket i höfterna utan mer i själva underlivet, mitt mellan benen. Det gör lite ont ibland när jag har suttit ett tag och sedan reser mig upp, då är jag ganska stel och det kan hugga lite ibland. Får lite sammandragningar ibland också om jag anstränger mig mycket, då blir magen riktigt hård och jag får lite svårare att andas, men det går över bara jag tar det lite lugnt.