Som ni märker är det inte tätt mellan uppdateringarna, och det är för att det mest bara rullar på. Jag mår bra och grodan mår bra. Senaste diabeteskontrollen visade personbästa för mig hade 4.6 i Hba1c! =) Det var riktigt kul att höra, tycker jag har bra koll på blodsockret så det är kul att få en bekräftelse på det! =)
I förrgår när jag hade duschat och skulle klä på mig igen så högg det till rejält i båda ljumskarna samtidigt, det gjorde jätteont och jag fick svårt att röra mig. Det har tyvärr hållit i sig. Jag har inte ont hela tiden, men om jag har suttit en längre stund (speciellt hemma i soffan) så kan jag knappt förflytta mig efter det. Det gör inte ont när jag sitter eller när jag ställer mig upp, men sen när jag ska gå så är liksom hela bäckenet låst. Inte kul alls! =( Hoppas det går över snart. Om inte så antar jag att jag får vara glad att jag har gått 22 hela veckor utan problem i alla fall... =/
Men men, huvudsaken är att grodan mår bra! Det är full aktivitet i magen både morgon, kväll och natt så jag antar att hon mår bra! Dagtid är det väldigt lugnt, men nån gång måste hon ju sova... =P
söndag 30 oktober 2011
måndag 17 oktober 2011
En tur till förlossningen
Idag har jag varit en sväng på förlossningen! Det var dock inte så allvarligt som det låter... =)
Jag hade tid idag kl 11 för att träffa förlossningsläkare och aurora och börja prata lite om den kommande förlossningen. Jag kom till smvc fem i elva, anmälde mig i receptionen och satte mig och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Frågade halv tolv om de visste hur länge till det skulle dröja, men det gjorde de inte. Väntade lite till. Och lite till. Strax före tolv kom läkaren ut, beklagade och sa att det skulle dröja ytterligare lite till. Då hade jag börjat känna mig hungrig och att blodsockret var på väg ner, så jag frågade hur länge till. Cirka 15-20 min svarade hon. Jag frågade om jag då hann gå iväg och köpa en frukt eller nåt, men då blev jag faktiskt erbjuden att få en smörgås! =) Jag antar att jag blev lite särbehandlad eftersom jag ändå är där typ varannan vecka, så liiiite VIP kände jag mig faktiskt! ;-) Fick följa med min favvo-barnmorska över till förlossningen där jag fick en macka och ett glas svartvinbärsdryck (som jag levde på när jag var på förlossningen förra gången...), väldigt gott! =) Kändes lite märkligt att vara på förlossningen igen, mina minnen därifrån är ju väldigt blandade... och det kändes både så nära och så långt bort sen jag var där sist, men det var ju faktiskt bara 10,5 månad sen jag var där.
Stannade bara i fem minuter på förlossningen innan jag gick tillbaka till smvc. Fick vänta ytterligare ett tag men till slut, halv ett, fick jag träffa läkaren. "Bara" 1,5 timme för sent... Det var ett bra möte i alla fall. Hon frågade mig hur jag mådde och hur jag kände inför förlossningen, och jag sa som det var, att nu när jag har slutat oroa mig för graviditeten så börjar oron inför förlossningen... Har ju gått mer än halva tiden nu, och denna första halva har ju gått otroligt fort! Vi gick igenom min förra förlossning, hon svarade på lite frågor som jag hade och sen la vi upp en första plan för förlossningen.
* Vi ska avvakta och se om vi kan skjuta upp ev igångsättning till några dagar efter beräknat datum. Vi ska följa bebisens tillväxt noga med tillväxtultraljud varannan vecka från vecka 27-28 och bestämma datum för igångsättning baserat på bebisens storlek.
* Jag kommer att tilldelas en erfaren barnmorska under förlossningen.
* Barnmorskan kommer vara hos mig och enbart mig i den mån det är möjligt, för att jag ska slippa oron med flera olika barnmorskor.
* Om förlossningen inte fortskrider i jämn takt får jag kejsarsnitt.
Jag känner mig nöjd med detta första samtal och vi kommer inte boka något nytt som det ser ut just nu, utan det gör vi om jag känner att det behövs längre fram. Känns jätteskönt att hon lyssnade på mig angående igångsättning. Jag vet att jag som diabetiker "ska" sättas igång om jag inte har fått barn till beräknat datum, men eventuellt kan vi gå över några dagar som det ser ut, så det känns jättebra. Känns också jättebra att jag kan få kejsarsnitt om förlossningen inte fortskrider. Med Rasmus så tog det ju nästan 3 dygn från att jag sattes igång tills han var ute, och det var väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt. Läkaren sa dock att hon tror att detta kommer gå mycket fortare. Hon sa att som andragångsföderska så kan jag nästan räkna med att om jag sätts igång på morgonen så kommer barnet på kvällen! Det känns ju helt otroligt, det låter för bra för att vara sant tycker jag... vi får se när vi är där helt enkelt!
Jag hade tid idag kl 11 för att träffa förlossningsläkare och aurora och börja prata lite om den kommande förlossningen. Jag kom till smvc fem i elva, anmälde mig i receptionen och satte mig och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Frågade halv tolv om de visste hur länge till det skulle dröja, men det gjorde de inte. Väntade lite till. Och lite till. Strax före tolv kom läkaren ut, beklagade och sa att det skulle dröja ytterligare lite till. Då hade jag börjat känna mig hungrig och att blodsockret var på väg ner, så jag frågade hur länge till. Cirka 15-20 min svarade hon. Jag frågade om jag då hann gå iväg och köpa en frukt eller nåt, men då blev jag faktiskt erbjuden att få en smörgås! =) Jag antar att jag blev lite särbehandlad eftersom jag ändå är där typ varannan vecka, så liiiite VIP kände jag mig faktiskt! ;-) Fick följa med min favvo-barnmorska över till förlossningen där jag fick en macka och ett glas svartvinbärsdryck (som jag levde på när jag var på förlossningen förra gången...), väldigt gott! =) Kändes lite märkligt att vara på förlossningen igen, mina minnen därifrån är ju väldigt blandade... och det kändes både så nära och så långt bort sen jag var där sist, men det var ju faktiskt bara 10,5 månad sen jag var där.
Stannade bara i fem minuter på förlossningen innan jag gick tillbaka till smvc. Fick vänta ytterligare ett tag men till slut, halv ett, fick jag träffa läkaren. "Bara" 1,5 timme för sent... Det var ett bra möte i alla fall. Hon frågade mig hur jag mådde och hur jag kände inför förlossningen, och jag sa som det var, att nu när jag har slutat oroa mig för graviditeten så börjar oron inför förlossningen... Har ju gått mer än halva tiden nu, och denna första halva har ju gått otroligt fort! Vi gick igenom min förra förlossning, hon svarade på lite frågor som jag hade och sen la vi upp en första plan för förlossningen.
* Vi ska avvakta och se om vi kan skjuta upp ev igångsättning till några dagar efter beräknat datum. Vi ska följa bebisens tillväxt noga med tillväxtultraljud varannan vecka från vecka 27-28 och bestämma datum för igångsättning baserat på bebisens storlek.
* Jag kommer att tilldelas en erfaren barnmorska under förlossningen.
* Barnmorskan kommer vara hos mig och enbart mig i den mån det är möjligt, för att jag ska slippa oron med flera olika barnmorskor.
* Om förlossningen inte fortskrider i jämn takt får jag kejsarsnitt.
Jag känner mig nöjd med detta första samtal och vi kommer inte boka något nytt som det ser ut just nu, utan det gör vi om jag känner att det behövs längre fram. Känns jätteskönt att hon lyssnade på mig angående igångsättning. Jag vet att jag som diabetiker "ska" sättas igång om jag inte har fått barn till beräknat datum, men eventuellt kan vi gå över några dagar som det ser ut, så det känns jättebra. Känns också jättebra att jag kan få kejsarsnitt om förlossningen inte fortskrider. Med Rasmus så tog det ju nästan 3 dygn från att jag sattes igång tills han var ute, och det var väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt. Läkaren sa dock att hon tror att detta kommer gå mycket fortare. Hon sa att som andragångsföderska så kan jag nästan räkna med att om jag sätts igång på morgonen så kommer barnet på kvällen! Det känns ju helt otroligt, det låter för bra för att vara sant tycker jag... vi får se när vi är där helt enkelt!
torsdag 13 oktober 2011
Halvvägs
Så har jag då plötsligt gått halvvägs in i graviditeten. Bara hälften kvar. Hur gick det till? Känns läskigt att tiden går så fort, och om några veckor börjar jag jobba igen och då lär den väl gå ännu fortare... hjälp!
Efter ultraljuden har den sista oron över graviditeten släppt, men nu börjar nästa oro... förlossningen. Har börjat tänka mer och mer på den nu när jag kan slappna av lite i min graviditet. Igår träffade jag en mammaledig kollega som jag inte har träffat på länge. Vi pratade både hennes senaste förlossning och min förlossning med Rasmus. Det var jättejobbigt att prata om det kände jag, även om det var skönt också. Det har också hänt några gånger på sistone att jag har fått som flashbacks från förlossningen och fått lite halvpanik, så det känns sådär. Det är nog tur att jag ska träffa en förlossningsläkare och aurora på måndag, så jag kan prata om min rädsla.
Efter ultraljuden har den sista oron över graviditeten släppt, men nu börjar nästa oro... förlossningen. Har börjat tänka mer och mer på den nu när jag kan slappna av lite i min graviditet. Igår träffade jag en mammaledig kollega som jag inte har träffat på länge. Vi pratade både hennes senaste förlossning och min förlossning med Rasmus. Det var jättejobbigt att prata om det kände jag, även om det var skönt också. Det har också hänt några gånger på sistone att jag har fått som flashbacks från förlossningen och fått lite halvpanik, så det känns sådär. Det är nog tur att jag ska träffa en förlossningsläkare och aurora på måndag, så jag kan prata om min rädsla.
onsdag 12 oktober 2011
Ultraljuden
Allt såg bra ut igår! Hjärtat tickade på bra, det var två armar och två ben och allt såg ut som det skulle! =) Även hjärtultraljudet såg bra ut, jätteskönt! Vår lilla groda var dock inte så samarbetsvillig så vi fick inte så jättebra kort den här gången heller, men vad gör det när allt såg så bra ut! =) Beräknat datum blev återigen 29 februari, men jag hoppas hon kommer före eller efter det... Barnmorskan sa dock att hon trodde på februaribebis med tanke på min diabetes. Vi får väl se helt enkelt! =)
Jag bad barnmorskan dubbelkolla om det var en tjej, så de inte kryssade i fel i brevet! ;-) Hon sa att det är ju alltid lättare att se om det är en kille, men om hon skulle gissa så skulle hon tro att det är en tjej, så det låter ju bra! ;-) Inte för att det spelar någon roll alls, men nu när vi ändå ville veta så känns det ju kul att det stämmer i alla fall! ;-)
Jag bad barnmorskan dubbelkolla om det var en tjej, så de inte kryssade i fel i brevet! ;-) Hon sa att det är ju alltid lättare att se om det är en kille, men om hon skulle gissa så skulle hon tro att det är en tjej, så det låter ju bra! ;-) Inte för att det spelar någon roll alls, men nu när vi ändå ville veta så känns det ju kul att det stämmer i alla fall! ;-)
tisdag 11 oktober 2011
Sjusovare
Rasmus har sovit hela nätter sen han var väldigt liten. Första gången han sov riktigt länge var han bara 2,5 månad, då sov han från 20 till 04 och sen har det bara blivit bättre och bättre. Nu sover han 10-12 timmar per natt, plus 3 gånger på dagen. Duktig kille! =)
Igår sov han bara 2 gånger på dagen så han var riktigt, riktigt trött på kvällen. Han ville inte äta sin gröt utan satt bara och skrek, så jag värmde en flaska ersättning åt honom istället som han slukade. Sen satt han och babblade ett tag innan vi la honom vid kvart över sju. Vanligtvis lägger vi honom tidigast halv åtta, men snarare runt åtta eller senare, så jag tänkte för mig själv att nu vaknar han väl vid fem eller nåt. Annars brukar han vakna tidigast kl sex. Men nej då, han sov hela natten och vaknade till ordentligt först kvart över sju imorse! Lilla trötta killen, vilken sjusovare! Skönt för mig att få sova ut, även om jag fortfarande är väldigt trött. Tror hormonerna påverkar mig mycket nu, känner mig trött oavsett hur mycket jag sover. Blir lite nervös för hur det ska gå att jobba när jag känner mig så trött, men det löser sig väl.
Nu är det bara några timmar kvar till ultraljud, återkommer efter det!
Igår sov han bara 2 gånger på dagen så han var riktigt, riktigt trött på kvällen. Han ville inte äta sin gröt utan satt bara och skrek, så jag värmde en flaska ersättning åt honom istället som han slukade. Sen satt han och babblade ett tag innan vi la honom vid kvart över sju. Vanligtvis lägger vi honom tidigast halv åtta, men snarare runt åtta eller senare, så jag tänkte för mig själv att nu vaknar han väl vid fem eller nåt. Annars brukar han vakna tidigast kl sex. Men nej då, han sov hela natten och vaknade till ordentligt först kvart över sju imorse! Lilla trötta killen, vilken sjusovare! Skönt för mig att få sova ut, även om jag fortfarande är väldigt trött. Tror hormonerna påverkar mig mycket nu, känner mig trött oavsett hur mycket jag sover. Blir lite nervös för hur det ska gå att jobba när jag känner mig så trött, men det löser sig väl.
Nu är det bara några timmar kvar till ultraljud, återkommer efter det!
måndag 10 oktober 2011
Håll tummarna!
Imorgon är det dags för både rutinultraljud och hjärt-ultraljud. Håll tummarna för att allt ser bra ut!
fredag 7 oktober 2011
Fredag
Jisses vad veckorna går fort... Och månaderna också för den delen! Rasmus blev 10 månader igår, stora killen! Hade möte inbokat på bvc för vägning och kontroll, men vi var iväg på kontroll på sjukhuset förra veckan så besöket igår var visst onödigt. Var inte säker på om vi skulle gå till bvc, men läkaren på sjukhuset sa att vi skulle göra det, så jag gjorde som jag blev tillsagd. Men även sköterskan på bvc undrade lite varför vi var där, så det kändes ju lite onödigt. Rasmus är i alla fall numera 70 cm lång och väger 9100 gram. Lite skillnad mot när han föddes... =)
Jag mår bra och känner mer och mer sparkar, mysigt! =) Är lite trött, men sover bättre än på länge och slipper gå upp mitt i natten för att kissa, det är skönt! Detta i kombination med att Rasmus sovit 12 timmar de senaste två nätterna har gjort att jag i alla fall känner mig lite piggare...
Kan inte riktigt fatta att jag snart är halvvägs. Om drygt 20 veckor är jag tvåbarnsmamma. Oh. My. God. Hade nån sagt det till mig när vi påbörjade behandlingen, att det skulle gå så fort att få två barn efter varandra, så hade jag nog inte trott på det. Det känns helt overkligt.
En kompis till maken var på besök ikväll och hade med sig flera kassar med kläder som vi fick välja och vraka från. Jättegulligt av honom! Det var mest en massa flickiga kläder såklart eftersom han har en dotter, men några plagg var mer neutrala och i storlek 80 och uppåt så att Rasmus snart kan ha dem. Men det slutade med att jag tog nästan alla kläderna han hade med sig, det gäller ju att passa på att ta emot gratis kläder när man har möjlighet och vi väntar ju faktiskt en liten flicka nu! =) Så nu har vi en hel garderob till henne! ;-) Visserligen i storlek 80 och uppåt, men de växer ju fortare än man kan tro...
I helgen står städning på schemat, vi ska nämligen ha lite fika här för släkten på söndag eftersom maken fyllde år igår. Så jag antar att den här helgen kommer swischa förbi... Kan någon stoppa tiden, jag hänger inte riktigt med!
Jag mår bra och känner mer och mer sparkar, mysigt! =) Är lite trött, men sover bättre än på länge och slipper gå upp mitt i natten för att kissa, det är skönt! Detta i kombination med att Rasmus sovit 12 timmar de senaste två nätterna har gjort att jag i alla fall känner mig lite piggare...
Kan inte riktigt fatta att jag snart är halvvägs. Om drygt 20 veckor är jag tvåbarnsmamma. Oh. My. God. Hade nån sagt det till mig när vi påbörjade behandlingen, att det skulle gå så fort att få två barn efter varandra, så hade jag nog inte trott på det. Det känns helt overkligt.
En kompis till maken var på besök ikväll och hade med sig flera kassar med kläder som vi fick välja och vraka från. Jättegulligt av honom! Det var mest en massa flickiga kläder såklart eftersom han har en dotter, men några plagg var mer neutrala och i storlek 80 och uppåt så att Rasmus snart kan ha dem. Men det slutade med att jag tog nästan alla kläderna han hade med sig, det gäller ju att passa på att ta emot gratis kläder när man har möjlighet och vi väntar ju faktiskt en liten flicka nu! =) Så nu har vi en hel garderob till henne! ;-) Visserligen i storlek 80 och uppåt, men de växer ju fortare än man kan tro...
I helgen står städning på schemat, vi ska nämligen ha lite fika här för släkten på söndag eftersom maken fyllde år igår. Så jag antar att den här helgen kommer swischa förbi... Kan någon stoppa tiden, jag hänger inte riktigt med!
lördag 1 oktober 2011
Sent omsider
Jahapp, som vanligt blev det ett längre uppehåll mellan inläggen, igen... Antar att det är för att det inte händer så mycket just nu, det knallar på helt enkelt. Fast när jag tänker efter så har det ju hänt lite grejer ändå.
Jag var på diabeteskontroll på smvc i torsdags. Var tre veckor sen jag var där sist och nu hade mitt Hba1c sjunkit från 5,6 till 4,9 så de var supernöjda med mig! =) Fick tid om tre veckor igen, jag som trodde att det skulle bli varannan vecka igen... men glad är jag förstås! =) Inte kul att springa där i tid och otid liksom...
Har en hel del möten inplanerat på smvc den närmaste framtiden. 11 oktober ska jag ju på både RUL och hjärt-ul, den 17 oktober ska jag ha ett möte med förlossningsläkare och aurora för att prata om den kommande förlossningen (som fortfarande känns lååååångt bort... är ju inte ens halvvägs ju!) och så den 20 oktober så är det dags för nästa diabetes-kontroll. Så nog blir det mycket spring på sjukhuset ändå...
Nåt annat som har hänt är att jag hoppade av distanskursen jag läste. Den var faktiskt riktigt intressant, men väldigt krävande och jag kände att det inte var vad jag ville prioritera just nu. Jag får läsa den vid ett senare tillfälle helt enkelt.
En tredje sak som har hänt är att vi har bestämt att jag ska gå tillbaka och jobba den 14 november. Kommer jobba i lite drygt tre månader innan det är dags att gå hem igen. Och i veckan blev det klart att jag inte ska gå tillbaka till mina ordinarie arbetsuppgifter under den här tiden utan istället jobba i ett aktuellt projekt på jobbet, och det känns såååå skönt! Jag kommer jobba på en annan avdelning som jag är intresserad av att jobba på, så jag hoppas att jag genom detta får visa vad jag går för och har en större chans till att få en tjänst där i framtiden! Känns superbra! =) Känner mig riktigt taggad till att gå tillbaka till jobbet nu. Det är klart det kommer kännas tråkigt att lämna Rasmus hemma, men han kommer ju få det superbra med sin pappa, det vet jag ju. =) Det blir nog nyttigt för dem båda att få mer tid tillsammans.
Så nu är det bara 6 veckor kvar som jag är ledig, sen börjar allvaret igen! När jag går tillbaka har jag varit ledig i nästan exakt ett år. Jisses, vad tiden går fort... Och fortare lär den nästan gå när jag börjar jobba igen, så snart är vår lilla tjej här helt enkelt! ;-) Känns overkligt att jag kommer vara tvåbarnsmamma om bara några månader... Hjälp! Har börjat känna lite sparkar nu i alla fall, det är mysigt! =) Men jag har ändå svårt att fatta att det är någon därinne... kommer kanske inte sjunka in förrän jag får se henne på riktigt!
Jag var på diabeteskontroll på smvc i torsdags. Var tre veckor sen jag var där sist och nu hade mitt Hba1c sjunkit från 5,6 till 4,9 så de var supernöjda med mig! =) Fick tid om tre veckor igen, jag som trodde att det skulle bli varannan vecka igen... men glad är jag förstås! =) Inte kul att springa där i tid och otid liksom...
Har en hel del möten inplanerat på smvc den närmaste framtiden. 11 oktober ska jag ju på både RUL och hjärt-ul, den 17 oktober ska jag ha ett möte med förlossningsläkare och aurora för att prata om den kommande förlossningen (som fortfarande känns lååååångt bort... är ju inte ens halvvägs ju!) och så den 20 oktober så är det dags för nästa diabetes-kontroll. Så nog blir det mycket spring på sjukhuset ändå...
Nåt annat som har hänt är att jag hoppade av distanskursen jag läste. Den var faktiskt riktigt intressant, men väldigt krävande och jag kände att det inte var vad jag ville prioritera just nu. Jag får läsa den vid ett senare tillfälle helt enkelt.
En tredje sak som har hänt är att vi har bestämt att jag ska gå tillbaka och jobba den 14 november. Kommer jobba i lite drygt tre månader innan det är dags att gå hem igen. Och i veckan blev det klart att jag inte ska gå tillbaka till mina ordinarie arbetsuppgifter under den här tiden utan istället jobba i ett aktuellt projekt på jobbet, och det känns såååå skönt! Jag kommer jobba på en annan avdelning som jag är intresserad av att jobba på, så jag hoppas att jag genom detta får visa vad jag går för och har en större chans till att få en tjänst där i framtiden! Känns superbra! =) Känner mig riktigt taggad till att gå tillbaka till jobbet nu. Det är klart det kommer kännas tråkigt att lämna Rasmus hemma, men han kommer ju få det superbra med sin pappa, det vet jag ju. =) Det blir nog nyttigt för dem båda att få mer tid tillsammans.
Så nu är det bara 6 veckor kvar som jag är ledig, sen börjar allvaret igen! När jag går tillbaka har jag varit ledig i nästan exakt ett år. Jisses, vad tiden går fort... Och fortare lär den nästan gå när jag börjar jobba igen, så snart är vår lilla tjej här helt enkelt! ;-) Känns overkligt att jag kommer vara tvåbarnsmamma om bara några månader... Hjälp! Har börjat känna lite sparkar nu i alla fall, det är mysigt! =) Men jag har ändå svårt att fatta att det är någon därinne... kommer kanske inte sjunka in förrän jag får se henne på riktigt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)