Så har jag då plötsligt gått halvvägs in i graviditeten. Bara hälften kvar. Hur gick det till? Känns läskigt att tiden går så fort, och om några veckor börjar jag jobba igen och då lär den väl gå ännu fortare... hjälp!
Efter ultraljuden har den sista oron över graviditeten släppt, men nu börjar nästa oro... förlossningen. Har börjat tänka mer och mer på den nu när jag kan slappna av lite i min graviditet. Igår träffade jag en mammaledig kollega som jag inte har träffat på länge. Vi pratade både hennes senaste förlossning och min förlossning med Rasmus. Det var jättejobbigt att prata om det kände jag, även om det var skönt också. Det har också hänt några gånger på sistone att jag har fått som flashbacks från förlossningen och fått lite halvpanik, så det känns sådär. Det är nog tur att jag ska träffa en förlossningsläkare och aurora på måndag, så jag kan prata om min rädsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar