Ont i ryggslutet

Känns som typ alla mina senaste inlägg har haft en biverkning i rubriken... ;-) Vet inte om min ryggvärk är en biverkning dock, men den började imorse och vill inte riktigt ge sig. Det är egentligen inte så mycket så att det gör ont, utan det känns mest obehagligt. Svårt att förklara. Och det känns mest på höger sida. Hmm. Tog sista tabletten i fredags i alla fall, så vi får väl se om biverkningarna avtar eller ökar de närmaste dagarna.

Helgen har i alla fall varit jättebra. I fredags tog vi det lugnt och bara myste lite framför teven när min man kom hem, och igår tog vi en tripp norrut 20 mil för att hälsa på en par kompisar som blev föräldrar för första gången i november. Deras lille Victor var sååå söt! Ganska gnällig var han när vi var där, men det är sånt man får stå ut med! Jättemysigt var det, trevligt sällskap och god mat, precis allt man kan önska! =) Och de har fått det jättemysigt i huset nu, så himla fint! De har bott där i ett halvår nu, och när vi var där sist hade de precis flyttat in. Jag blir sååå sugen på att flytta in i vårt hus nu, men det är ju snart på gång! =) Imorgon blir vi officiellt husägare, då skrivs de sista papperen under och sen är det vårt! =)

Denna huvudvärk...

Både med Provera och Pergotime har jag haft problem med huvudvärk, inte kul alls! =( Jag som aldrig brukar ta huvudvärkstabletter har faktiskt tagit det några gånger nu, och nu börjar förrådet med alvedon sina... dags att köpa nya piller med andra ord!

Annars har jag inte känt av lika mycket biverkningar som med Provera. Huvudvärk har jag, och kliande bröstvårtor (?!), precis som med Provera. Dock känns humörsväningarna liiiite mildare med Pergotime. Men jag har ju heller inte ätit hela kuren än, tar min femte och sista tablett imorgon. Får se om biverkningarna tar fart efter det! ;-)

På måndag ska jag på vul i alla fall, får se vad de säger då. Jag tror dock inte att det händer nåt den här månaden. Det var svårt att veta när min mens började tycker jag, och samma dag som jag började med tabletterna satte den igång med besked, då sprang jag på toa hela tiden... Innan dess hade det bara varit små blödningar. Så jag tror jag började för tidigt den här gången. Men vem vet, kanske lyckas vi så att jag åtminstone får ägglossning den här kuren, det vore ju helt underbart! Då vet vi ju att det finns en chans! Håll tummarna för mig! =)

Blog-award!

Idag har jag fått inte mindre än TVÅ blog-awards! Tack så hemskt mycket Fru Barnlös och Vägen till ett barn!


Med en award följer ansvaret att följande saker uppfylls:
A: Kopiera awarden på er blogg!
B: Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge en award till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg om att du gett dom denna award!

7 "intressanta" fakta om mig...
Jag har kramat Martin Timell och fått hans autograf.
Jag har bott sammanlagt nästan två år utomlands.
Jag älskar det spanska språket, vackraste språk som finns!
Jag har dykarcertifikat och längtar efter nästa dykresa!
Jag älskar "katastrof-dokumentärer" och ungdomsserier à la "O.C" etc.
Jag har extrem beslutsångest angående det mesta.
Jag älskar ostbågar.

Följande bloggar skulle jag vilja skicka awards till:
När väntan blir längre än 9 månader
Vägen till ett barn
Resan till plusset
Drömmen om det mest naturliga

Jag har inte så många fler bloggar jag följer så jag får tyvärr nöja mig med dessa fyra eminenta bloggar! =)

Jäkla snöoväder! =(

Idag blev jag så himla besviken. Hade sett fram emot i flera dagar att få träffa en nära vän och bara umgås hon och jag och prata, prata, prata. Hon är den jag verkligen känner att jag kan berätta allt för när det gäller vår situation. Vi har svårt att få till det att träffas men ikväll skulle vi äntligen ses igen. Hon gör mig alltid så glad och jag har varit lite deppig så jag kände att det verkligen skulle göra mig gott. Dessutom är P på kurs med Kurt nu ons-fre, så jag var ensam hemma, vilket passade ännu mer perfekt.

MEN, pga det här JÄVLA snöovädret var hon tvungen att ställa in eftersom hon inte ville ta bilen in till stan. Helt korrekt, man ska inte köra i det här vädret. Men jag blev bara så himla besviken när jag fick hennes sms om att vi inte kunde träffas. Inte besviken på henne, absolut inte! Men besviken på det här jävla vädret som berövade mig på en jättehärlig date som jag verkligen såg fram emot och behövde. Jävla skit! Det värsta är att det kommer bli svårt att hinna ses de närmaste veckorna också, eftersom vi kommer ha fullt upp med huset och packande och så. Men på nåt sätt får vi väl försöka få till det. Jag saknar henne, det känns som evigheter sen vi sågs! Blä för det här jävla pissvädret! =(

Jag insåg nu på kvällen att min besvikelse måste ha slagit igenom i mina sms-svar till henne och blev orolig för att hon kanske trodde att jag blev besviken på henne. Vi hade en "svacka" för några år sedan där vi inte pratade så mycket. Jag mådde väldigt dåligt då och det gick ut över henne, vilket verkligen inte var meningen. Idag har vi dock hittat tillbaka till varandra och det är jag evigt tacksam för, hon betyder så mycket för mig! Jag vill aldrig förlora henne som vän igen! Eftersom jag vet att hon läser min blogg så vill jag härmed sända en hälsning.

Tack för att du finns gumman! Saknar dig och hoppas att vi kan ses snart! Tills dess får du njuta av den vackra bilden! Just for you, darling! ;-)

Till er!

Två av mina bloggvänner har fått fruktansvärt dåliga besked idag. Jag lider med er! Skickar styrkekramar och hoppas på det bästa för er i framtiden. Tänker på er!

Upp och ner, ner och upp...

Åh, vad det går upp och ner hela tiden... Idag har varit en riktigt jobbig dag som har tagit på krafterna, men vi har även fått goda nyheter, så nu börjar vi se en ljusning.

Dagen började med lite brandsläckningar på jobbet, alltid kul... Not. När jag väl hade torkat bort svetten ur pannan och det var dags för lunch så dunkade huvudet så jag trodde det skulle gå sönder. Jippie. En snabb lunch intogs och sedan bar det iväg till kuratorn. Det var ett givande samtal men med många tårar. Inte direkt positivt för min redan befintliga huvudvärk. Hon sa dock en massa kloka saker och det var skönt att få bolla lite. Hon sa att många skulle må dåligt av att bara ha en stor grej som påverkade dem i livet, och jag har tre just nu... Jobbet, huset och hormonbehandlingen. Hon undrade hur jag orkade och vad ska man svara på det? Jag måste ju. Hon tyckte att jag skulle sjukskriva mig men det känns inte som ett alternativ just nu.

Det var i alla fall väldigt skönt att prata av sig, och under vårt samtal fick jag även reda på att makens spermaprov var klart och att allt var bra! En otrolig lättnad, då är det ju bara mig det är "fel" på. Väldigt skönt att veta. Blev lite irriterad på FE som inte hade meddelat oss, men när vi kom hem från jobbet så låg ju självklart brevet från FE där. Rutan för "Normalt" var ikryssad och det stod "Spermaprovet var bra med gott om rörliga spermier. Det fanns totalt 531 miljoner spermier!"

Vår första fundering var, vem är det som har räknat? ;-) Men som sagt, det känns skönt att det inte var några problem där, då kan vi lägga det bakom oss.

Jag har även börjat med Pergotime idag. Jag ringde till FE och frågade hur jag skulle göra, speciellt som jag kände att mensen kom igång med besked idag. Skulle jag fortfarande räkna torsdag som första dag eller skulle jag räkna från idag? De tyckte att jag skulle räkna torsdag ändå eftersom jag ändå har haft blödningar varje dag. De sa att jag skulle se den här månaden som en "testomgång", så jag får väl göra det helt enkelt. Så nu är första tabletten tagen!

En annan god nyhet vi fick idag var att vattenläckan inte har spridit sig ner i golvet, så torkningsprocessen kommer antagligen "bara" ta sex veckor. Det kommer fortfarande bli jobbigt, men det är skönt att det inte kommer dra ut alltför långt på tiden. Förhoppningsvis.

Så, summa sumarum så har det väl varit en rätt bra dag ändå. Hoppas bara den där huvudvärken ger med sig snart...

Bättre idag

Idag mår jag lite bättre. Det var väl mycket hormoner som spädde på känslor som låg och bubblade, men efter en massa tårar kändes det bättre. Skönt att lätta på trycket.

Egentligen kan man dock säga att läget är värre idag, för igår fick vi lite dåliga nyheter angående huset vi har köpt. Tidigare i veckan fick vi reda på att det hade varit en vattenläcka som gjort att sovrummen i källaren hade blivit fuktskadade. Inte så roligt, men ändå hanterbart. Dessutom går det ju på säljarens försäkring eftersom vi inte tar över huset förrän 1 februari. Igår upptäckte vi dock att även sovrummen på bottenplan var fuktskadade. Det innebär att kvar att bo på kommer vara ett pyttelitet sovrum (där vi typ får plats med varsin madrass) och vardagsrum. För kök, badrum eller den oinredda delen av källaren kan vi ju inte bo i. Suck. Bara att få det torrt kommer ta ca 6-10 veckor, sedan ska det ju renoveras också. Och fläktar kommer gå dygnet runt för att få det att torka, och de låter kan jag säga... så det blir svårt att bo där. Suck igen. Vet inte riktigt hur vi ska lösa det. Riktigt trist är det i alla fall. Det känns som min vanliga tur, att ingenting kan gå smidigt utan det måste alltid vara nåt som händer. Suck.

Men men, det är ingen idé att gräva ner sig, det är ju som det är... Och när allt är klart kommer vi få ett fräscht hus, jag får se det så. Och då kanske vi dessutom har ett barn i magen om vi har tur! Imorgon får vi i alla fall besked om hur omfattande skadorna är, och förhoppningsvis så får vi kanske en mer detaljerad tidsplan då. Imorgon ska jag även ringa till Fertilitetsenheten och fråga lite hur jag ska göra med Pergotime. Min mens vill liksom inte riktigt komma igång. Jag har blödningar varje dag, men inte som jag brukar ha när jag har mens. Det är visserligen första gången jag äter Provera, så jag vet inte hur det brukar se ut då, men den beter sig i alla fall väldigt konstigt. Jag trodde att mensen satte igång i torsdags så jag ringde FE i fredags och då sa de att jag skulle börja med Pergotime på måndag och sedan komma på vul måndagen efter. Men nu blir jag osäker så jag får kolla med dem och se vad de säger. Jag vill ju inte börja äta tabletterna för tidigt och förstöra allting.

Deppdag

Vet inte om det är hormonerna eller något annat, men har känt mig riktigt ledsen till och från de senaste dagarna. Jag vågar inte riktigt tro att det är sant att jag ska börja med tabletterna nu, de som kan, om vi har tur, göra så att jag blir gravid. Istället försöker jag skydda mig och tänka att vi inte kommer lyckas i alla fall, och så blir jag deppig. Jag är så trött på att alltid få kämpa i motvind! Inte bara gällande det här utan även en massa andra grejer. Det tar så mycket energi. En nära vän har sagt till mig flera gånger att jag är stark, men jag känner mig inte så stark. Snarare tvärtom.

Nu ska jag gå och gråta och krama om min man och hoppas på att allt känns bättre snart...

Bitter? Inte jag inte...

Jag fick ett graviditetsbesked på jobbet idag. En kollega är gravid i 13:e veckan. En kollega som jag tycker mycket om. Men samtidigt en kollega som i alla år har sagt att hon inte vill ha barn, en kollega som är 39 år som i princip blev övertalad av sin man och som lyckades efter bara några månaders försök.

Hon är 39 år, inte jätteförtjust i barn och lyckades direkt. Jag är 30, vill inget hellre än att bli gravid och har försökt i 1,5 år. Var finns rättvisan i det? Hon satt till och med på fikat idag och sa att hon nästan hade ångrat sig eftersom hon mått så dåligt, spytt massor och svimmat flera gånger. Och jag förstår att det känns tungt att må så dåligt, men det känns som ett hån mot mig och mot alla andra som så förtvivlat gärna vill ha barn.

Bitter? Nej, inte jag inte...

Kan det verkligen vara så?

Tog tionde och sista tabletter Provera idag. Har haft blödningar hela dagen, inte jättemycket men blod på papperet varje gång jag gått på toaletten. Räknas det som mens? Kan det verkligen vara så att den äntligen har kommit? Åh, jag hoppas det!!! Jag får se hur resten av kvällen fortsätter, men om blödningarna fortsätter är det väl bara att ringa till FE imorgon och boka tid för VUL, det skulle jag göra så fort mensen var igång. Härligt! =) Är lite nervös för att börja med pergo, men samtidigt väldigt förväntansfull också. Jag tror inte det kommer ta sig på första försöket, men jag är spänd inför att se om det ger något resultat på ägglossningen så att den åtminstone kickar igång. Känns läskigt men väldigt bra i alla fall! =)

Dag 9: hormoner, hormoner, hormoner...

Vilka dagar det har varit! Jag har gått från asförbannad till jätteledsen och sen tillbaka, flera gånger om. Min man sa att "hormoner är för dig som alkohol är med vissa andra", att de förstärker mina känslor och får mig att bete mig som jag kanske inte normalt sett skulle göra... ;-) Han har nog en stor poäng i det!

Nu har jag i alla fall ätit Provera i nio dagar, så nu är det bara en dag kvar. Imorse fick jag en liten blödning, men den försvann sen under dagen. Det är precis så min mens brukar bete sig, så den är väl på gång nu. Vilket den såklart borde vara, jag tänker inte ha käkat de där tabletterna i onödan! ;-) Jag ringde FE för säkerhets skull och frågade om blödningen men barnmorskan sa att det inte var något att oroa sig för, det är bara att ta sista tabletten, vänta in mensen och sedan ringa och boka tid för VUL. Skönt, då slipper jag oroa mig för det!

Maken lämnade spermaprov i måndags, så nu är det bara att hålla tummarna för att allt ser bra ut där! Jag är lite nervös men samtidigt så är jag så inställd på att felet ligger hos mig så det känns på nåt vis självklart att allt ska vara bra på hans sida. Men vi får se. Ingen idé att oroa sig för mycket än i alla fall, det lär väl dröja ett tag innan vi får resultatet. Är det någon som vet hur lång tid det brukar ta?

På måndag ska jag till kuratorn igen. Känns bra, tror det är väldigt välbehövligt. Förhoppningsvis har hormonerna lagt sig till dess men jag har fortfarande behov av att prata av mig. Jag har så mycket frustration just nu, både över vår situation men mest över jobbet just nu faktiskt. Blä. Så det ska bli skönt att gå dit.

Hormoner

Ja, det är väl bara att fylla på listan ytterligare... idag har jag haft riktiga pms-känningar, underbart! Tur att min man har jobbat hela dagen... ;-) Han sitter och spelar tv-spel nu, lika bra att han håller sig undan, hehe!

Imorgon är det jobb igen, hur kan helgerna gå så fort? Förstår inte... Men ju fortare dagarna går desto fortare får jag börja med pergotime, så det kanske är lika bra! ;-) Är inne på sjätte dagen med provera, har fyra dagar kvar. Med lite tur får jag mens om ca en vecka. Vissa säger dock att det dröjer upp till en vecka efter provera innan den kommer. Hoppas det inte drar ut på tiden... Jag är redan inställd på att det inte kommer bli något plus med första kuren pergotime, men jag vill i alla fall sätta igång så vi får se om det händer nåt, om det hjälper. Usch, vad jag är trött på denna väntan...

Huvudvärk!

Ja, då lägger vi till ett nytt symtom då... har haft pulserande huvudvärk under eftermiddagen som inte riktigt vill ge med sig... blä. Jag försöker dock njuta av att det är helg, jag är ledig, och att huvudvärken på nåt sätt ändå innebär att vi är en bit på vägen i våra försök att få barn. Måste försöka tänka positivt!

Snart kommer P hem efter att ha jobbat hela dagen, och då ska vi ha en riktig myskväll! Hemlagade hamburgare, rött vin och en film, underbart! Inget annat "mysande" dock, eftersom han ska lämna prov på måndag. Skönt att det äntligen blir av så att vi får veta om det finns något hinder även där eller om det bara är mig det är "fel" på.

Öm i brösten

Idag har jag känt mig lite öm i brösten samt yr lite av och till, antar att det är biverkningar av Provera. Fortfarande mår jag dock helt okej.

Och nu är det ju äntligen fredag! =)

Bokat resa!

Yes, vi har bokat en resa till Spanien! =) Den 27 september drar vi för en veckas sol och bad och god mat, underbart! =) Om vi inte har lyckats bli gravida väldigt snart förstås, för då blir det nog lite svårt att åka... men då förlorar vi bara flygbiljetterna på 2300 kr så det tyckte vi var värt. Skönt att ha nåt kul att se fram emot! =)

Tredje dagen...

...och inga direkta biverkningar än så länge. Visst, jag känner mig lite konstig, som att det är något som inte stämmer i kroppen, lite luddig i huvudet typ. Och lite "mensvärk" till och från. Men annars mår jag precis som vanligt, så inga major humörsvängningar i alla fall! ;-)

Första tabletten tagen...

Tog ett gravtest imorse och nej, jag var inte gravid, precis som jag trodde. Så nu är första tabletten tagen! Spännande! Får se om jag får några roliga biverkningar, hittade detta på Fass:

Vilka biverkningar kan läkemedlet ge?
Vanliga (fler än 1 patient av 100): Viktökning, nedstämdhet, huvudvärk, bröstspänningar, illamående, oregelbunden blödning, smärtsamma menstruationer, vätskeansamling i kroppen.

Mindre vanliga (färre än 1 patient av 100 men fler än 1 patient av 1000): Minskad sexuell lust, akne, håravfall, påverkan på leverfunktionen.

Så vi får väl se hur jag mår om ett par dagar! ;-) Men skönt att äntligen vara på gång! =)

Provera-start!

Eftersom jag fortfarande inte fått nåt svar på mitt mail ringde jag till FE idag och frågade om jag kunde börja med Provera och det var okej sa dom! =) Jag måste bara ta ett gravtest först för att säkerställa att jag inte är gravid, sen är det bara att köra! Så då kommer jag alltså äta Provera i 10 dagar för att sätta igång mensen, och sen får jag börja med Pergotime. Det är med andra ord fortfarande en bit kvar på vägen, men nu är det på gång i alla fall! =)

"Jaha, så det är inga barn på gång ännu ser jag?"

Igår var vi hemma hos några kompisar på middag. En riktigt trevlig kväll som slutade långt senare än vad jag hade trott från början, klockan två kom vi hem. Dock frossade jag hela kvällen i både paj och ostar samt drack en hel del vin, så vågen var inte så snäll imorse direkt. Men det är ju helt mitt eget fel, så det är bara att bita i det sura äpplet. Det var rätt skönt att få njuta av god mat, trevligt sällskap och gott vin.

Apropå vin så fick jag såklart kommentarer på mitt vindrickande av värdinnan. "Jaha, du dricker vin ser jag, då är det inga barn på gång ännu alltså?". Jag klistrade på ett artigt leende och sa att nej, inte än. Slängde även ur mig ett "Detsamma för er, ser jag!", eftersom även hon drack vin. Blev lite ledsen först men bestämde mig för att inte låta det förstöra kvällen, så jag släppte det rätt snabbt.

Idag har vi packat våra första kartonger. Jag blev riktigt inspirerad igår hemma hos våra vänner, de bor nämligen i en helt nybyggd lägenhet och det var vekrligen jättefint! Mycket vitt, vitt, vitt överallt, riktigt snyggt! Nu kommer ju inte vårt hus vara nybyggt direkt, men det ska bli kul att flytta och få inreda som vi själva vill, vårt eget hus! =) Längtar verkligen!

För övrigt så lyser mensen fortfarande med sin frånvaro, så jag antar att det var falskt alarm. Suck.

Komsi, komsi...

Inget svar från FE, men det var väl väntat. Läkaren sa att de skulle svara på mail den 8 och 9 januari, men jag antar att de fokuserade på mer akuta mail. Jaja.

Jag har inte kunnat skriva de senaste dagarna eftersom jag har haft grymt ont i ena axeln och inte velat sitta för mycket vid datorn. Som om jag kunde hålla mig undan... ;-) Men det går i alla fall bättre att läsa än att skriva! Nu är dock axeln bättre så jag gör ett litet försiktigt försök.

Igår firade jag och maken 8 år tillsammans. Den 8 januari 2002 delade vi vår första kyss och sedan var det kört! ;-) Tänk vad fort tiden går... Det hela firades med en god middag på en indisk restaurang, mycket trevligt!

Nåt annat kul som har hänt är att jag äntligen, äntligen har fått arvet jag väntat så länge på. Nästan fyra år har jag väntat, helt ofattbart egentligen. Det är en tråkig anledning att få pengar för, men jag är glad att de har kommit nu och att jag kan lägga den biten av mitt liv, den frustrationen bakom mig. Skönt.

En tredje positiv sak är att jag tror att mensen kanske faktiskt är på g. Jag har ju försökt gå ner i vikt med Cambridge senaste veckan och det har inte gått så bra som det brukar göra, jag har till och med gått UPP från en dag till en annan under veckan (dock inte totalt, där är det fortfarande minus). Dessutom har jag känt mig väldigt svullen de senaste dagarna, och idag kom det lite blod på papperet när jag var på toaletten. Hoppas hoppas hoppas!! Jag vill ju så gärna börja med pergotime NU!!! Men jag ska inte ropa hej än, det är inte första gången jag blir alldeles till mig över lite blod och sen kommer inget mer. Suck. Håll tummarna för mig! Komsi komsi lilla mens! ;-)

Mailat fertilitetsenheten

Nu har jag mailat till FE och frågat om jag kan ta provera för att sätta igång mensen eller om jag ska fortsätta att vänta... Det känns så himla trist att gå och vänta nu när vi äntligen har fått hjälp! Vill ju börja med pergotime så fort som möjligt! Hoppas jag får svar imorgon.

Jag fryyyyser!

Jisses, vad kallt det har blivit den senaste tiden! Brrr... Hemma i lägenheten har vi bara 18 grader, så vi har börjat sätta på ugnen för att få lite extra värme. 18 grader i ett hus är väl en sak, men i en lägenhet?! Känns inte riktigt bra...

Att jag går på en strikt kur hjälper ju inte direkt till för att hålla värmen uppe heller, men vill man vara fin får man lida pin! ;-) Har i alla fall gått ner nästan 3 kg hittills så jag är mer än nöjd! =)

Idag är det ju röd dag så vi har varit lediga både jag och maken. Såååå skönt! Har dock lite ångest för att gå tillbaka till jobbet imorgon, hade gärna varit hemma några dagar till... Har mest tagit det lugnt idag. Först kom svärmor med flera på fika, de hade köpt med semlor. Jag sa ifrån redan innan att jag inte ville ha. Semla är ingen direkt favorit, och nu försöker jag ju gå ner i vikt så det kändes mest onödigt. Svärmor tjatade lite om att hon kunde ha köpt med något annat men jag var nöjd som det var. Åt tre valnötter till fikat istället, det var gott det med! =) Svärmor kom även med lite pikar om att det kanske var dags för bebisar snart, men vi pratade bort det. Jobbigt sånt där, men jag är glad för att det inte har varit något sånt fram tills nu i alla fall, vi har ju ändå varit tillsammans i åtta år... vissa föräldrar börjar ju tjata redan efter nåt år.

Efter fikat åkte vi ut till köpcentret utanför stan och kollade runt lite på Ikea. Köpte med oss lite värmeljus eftersom de börjar ta slut. Jag hade med mig en vattenflaska för att se till så att jag fick tillräckligt mycket vatten i mig, det underlättar ju viktminskningen.

Det känns så skönt att se resultat både på vågen och i spegeln, jag tycker redan att magen har börjat bli plattare. Underbart! Om nu bara mensen vill sätta igång snart så jag kan påbörja behandling...

Ett kilo lättare!

Efter en dag på ren kur med cambridge har jag gått ner 1 kg, härligt! Vi får se vad det stannar på efter en vecka, ska bli spännande! =)

Något annat som är positivt är att min förkylning börjar ge med sig, äntligen! Har haft den i två veckor nu. Tror till och med jag kan sova utan nässpray inatt, jippie! =)

Nu ska jag krypa ner i sängen så jag orkar med att jobba imorgon... Känns tungt efter att ha varit ledig i 1,5 vecka, men det är väl bara att pallra sig upp imorgon...

Natti natti!

Lite hjälp på vägen

När man har PCO är oftast den bästa behandlingen att gå ner i vikt om man vill bli gravid. Jag har låtit mig själv halka lite nu under jul och nyår, med resultatet att jag har gått upp 3 kg på två veckor... Suck. Sååå långt var det inte tänkt att jag skulle halka...

Men, nu är det som sagt nytt år och nya möjligheter, och nu sätter viktminskningen igång igen! Min plan är att köra ren kur med Cambridge i en vecka eller två för att få en rivstart, och sedan fortsätta med bra mat för att gå ner ytterligare. Dock har jag bestämt att om jag får mensen så kommer jag avbryta kuren eftersom det då är dags att börja med pergotime, och jag vill inte riskera att rubba mina hormoner mer än nödvändigt. Förhoppningsvis får kuren mensen att hoppa igång också, det var ju ändå över två månader sedan jag sist hade mens... börjar undra vart den har tagit vägen nu. Hmm.

Idag är i alla fall första dagen med ren kur, och det går bra hittills. Väldigt kissnödig är jag eftersom man ska dricka minst tre liter vatten, så jag springer på toa titt som tätt. Men vad gör man inte för lite resultat? Maken är också inställd på ett nyttigare leverne och har som nyårslöfte att låta bli godis i år. Ett mycket bra initiativ tycker jag! För egen del tror jag dock inte riktigt på en massa förbud, men jag har lovat att inte köpa hem något godis i alla fall. Man får inse sina begränsningar! ;-)

Så, dag 1 på denna viktminskningsresa... Vågen visade prick 78 kg imorse. Målet är 65 kg på sikt, men jag tar ett kg i taget. Första delmålet är att komma ner till 74 kg igen, sedan 70 och sist 65 kg. Nån mer som hänger på? =)

Nytt år, nya möjligheter!

Så var det äntligen här, det nya året, ett oskrivet blad. Underbart! Året började otroligt bra med champagneskål i badtunnan vid tolvslaget, tillsammans med kärleken och några goda vänner. En riktigt trevlig kväll! Årets första dag passerade relativt smärtfritt den också, var faktiskt inte ett dugg bakis, bara seg. Förutom en intensiv jakt på nässpray (hade glömt min i stugan där vi firade nyår) där vi halkade runt med bilen till inte mindre än fyra ställen innan vi fick napp så var det en riktigt bra dag! Fick även bevisat för mig själv återigen att man kan vara glad och ledsen på samma gång, då jag fick ett nytt gravidbesked i bekantskapskretsen. Är otroligt glad för denna tjejs skull, hoppas bara att jag snart kan följa i hennes fotspår!

Jag har höga förväntningar inför detta år, och jag tror 2010 blir vårt år! =)