Jag har inte kunnat skriva de senaste dagarna eftersom jag har haft grymt ont i ena axeln och inte velat sitta för mycket vid datorn. Som om jag kunde hålla mig undan... ;-) Men det går i alla fall bättre att läsa än att skriva! Nu är dock axeln bättre så jag gör ett litet försiktigt försök.
Igår firade jag och maken 8 år tillsammans. Den 8 januari 2002 delade vi vår första kyss och sedan var det kört! ;-) Tänk vad fort tiden går... Det hela firades med en god middag på en indisk restaurang, mycket trevligt!
Nåt annat kul som har hänt är att jag äntligen, äntligen har fått arvet jag väntat så länge på. Nästan fyra år har jag väntat, helt ofattbart egentligen. Det är en tråkig anledning att få pengar för, men jag är glad att de har kommit nu och att jag kan lägga den biten av mitt liv, den frustrationen bakom mig. Skönt.
En tredje positiv sak är att jag tror att mensen kanske faktiskt är på g. Jag har ju försökt gå ner i vikt med Cambridge senaste veckan och det har inte gått så bra som det brukar göra, jag har till och med gått UPP från en dag till en annan under veckan (dock inte totalt, där är det fortfarande minus). Dessutom har jag känt mig väldigt svullen de senaste dagarna, och idag kom det lite blod på papperet när jag var på toaletten. Hoppas hoppas hoppas!! Jag vill ju så gärna börja med pergotime NU!!! Men jag ska inte ropa hej än, det är inte första gången jag blir alldeles till mig över lite blod och sen kommer inget mer. Suck. Håll tummarna för mig! Komsi komsi lilla mens! ;-)
2 kommentarer:
Hoppas mensen kommer igång nu så du får börjar med Pergotime, och att ni lyckas med Pergotime!
Håller tummarna för dig.
Skicka en kommentar