I onsdags var vi iväg till Fertilitetsenheten för att diskutera syskonförsök. Rasmus är ju dryga 6 månader nu och vi har inte bråttom att sätta igång för att försöka få syskon, men vi vill ändå påbörja processen med läkarbesök och sånt så att vi kan börja när det känns rätt. Vi räknar inte med att det går lika fort den här gången. Förra gången tog det sig på andra behandlingen och första ägglossningen, och det känns som en ren lyckoträff. Jag räknar med att det tar minst några månader denna gång, om vi ens lyckas alls, men det hoppas och tror vi på! Men eftersom vi inte blir yngre (även om jag inte direkt skulle kalla oss lastgamla!) så känns det bra att sätta igång till hösten ifall det skulle ta tid.
Vi träffade samma läkare som vi gjorde när vi först kom dit, i december 2009. Jisses, känns som en hel evighet sen... Hon var lika torr och korrekt denna gång, så det kändes tryggt på något vis! ;-) Hon påpekade att jag borde gå ner i vikt, vilket jag var förberedd på och redan jobbar på, men annars sa hon inte så mycket utan skrev ut Provera och dubbelkur Pergotime direkt eftersom det var det som gav resultat förra gången. Fick även göra ett vul och det visade inte några större förändringar sen förut, så min graviditet och förlossning har inte påverkat min pco. Ganska väntat med tanke på att min menscykel fortfarande är väldigt oregelbunden.
Så nu är det egentligen bara att invänta mens och se vad som händer! FE har dock stängt i juli så om mensen kommer innan de öppnar så får vi vänta tills nästa gång, annars kan vi inte gå på vul och få koll på om det blir någon ägglossning eller inte. Så tidigast i augusti kan vi börja. Men det känns helt okej, vi har ju inte jättebråttom direkt. Jag vill försöka gå ner några kilo till och få koll på mitt blodsocker. Jag var ju iväg i måndags och träffade en läkare angående min (troliga) diabetes. Gjorde ett Hba1c (långtidsvärde på blodsocker) då och fick svaret i onsdags att jag låg på 5,5. Det är lite högt och tyder nog även det på diabetes, men det var inte skyhögt i alla fall. Rekommendationen om man vill bli gravid är att man ska hålla sig under 6.0 och det har jag ju lite marginal till så det känns skönt.
Känns lite pirrigt att snart sätta igång igen. Spännande och läskigt på samma gång! =) Jag hade ju dock en helt underbar graviditet så jag längtar efter att få uppleva det igen. Hoppas bara jag mår lika bra nästa gång, så jag inte spyr mig igenom hela graviditeten... eller får foglossning from hell och blir sängliggande eller får sitta i rullstol... ;-) Äsch, ingen idé att oroa sig än, det blir som det blir! =)
Visar inlägg med etikett pergotime. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pergotime. Visa alla inlägg
måndag 20 juni 2011
måndag 15 mars 2010
tröttsamt...
BÖrjar fundera på om jag redan är skengravid. Så fruktansvärt tröttsamt... Idag har jag varit vrålhungrig större delen av dagen och har ett illamående som inte riktigt vill gå över. Men jag KAN ju inte känna några symptom än, och jag tror faktiskt inte att det har tagit sig redan första gången jag fått ägglossning, det känns lite för otroligt. Men varför måste jag känna så här då? Suck.
söndag 14 mars 2010
pms redan?
Nu på kvällen har jag känt mig jätteirriterad och riktigt pms-ig. Är det bara "vanliga" hormoner som spökar eller är det pms? Är det inte väldigt tidigt i så fall? Borde haft ägglossning i torsdags ungefär om läkaren gissade rätt. Oavsett så känns det inte så kul... Hänger väl ihop med också att jag inte ser fram emot att gå till jobbet imorgon, det är klart sånt påverkar humöret också. Jaja, det blir nog bra till slut...
onsdag 10 mars 2010
Upp som en sol, ner som en pannkaka...
Oj, vilken dag...
Imorse 8.30 var det dags för vul. Jag var lite nervös igår men imorse försökte jag att inte tänka på det. Jag tog en tidig buss och gick av några hållplatser tidigare så jag fick en liten promenad. Jag har börjat använda stegräknare igen för att få in mer motion i vardagen, så det tickade på rätt bra direkt där på morgonen! =) Trots min lilla promenad var jag framme 20 min för tidigt, men det kändes bara bra, då kunde jag ta det lugnt.
Strax efter halv blev jag uppropad och fick träffa en ”praktikant”. Hon var även med på mitt förra vul. En jättego tjej, väldigt mjuk och trevlig, vilket känns väldigt viktigt för mig. Tycker det är jobbigt bara att komma in i lokalerna på Fertilitetsenheten, det är så mycket känslor knutna dit så jag börjar typ böla med en gång. Då är det viktigt att man får ett bra bemötande.
Nervositeten började infinna sig när jag la mig tillrätta på britsen men jag försökte ta det lugnt. Hon satte igång och nästan direkt såg hon att slemhinnan såg jättefin ut, hon sa ingen tjocklek men sa att det såg väldigt bra ut. Sedan hittade hon en blåsa på 16 mm på höger sida, vilket också var väldigt bra. Det var en på gång på vänster sida också, men den var inte lika stor. Hon sa att det är vanligt att ägget släpper vid ca 18 mm och att de växer ca 2 mm per dag, så enligt henne borde ägglossning ske nästan närsomhelst! Jag började såklart gråta, blev så glad och lättad över att det såg bra ut!
Hon skrev en remiss till fredag nästa vecka, då jag ska ta blodprov för att se att jag verkligen har fått ägglossning. Men fram till dess är det bara att köra på! ;-) Det känns så himla skönt, och underbart att veta att jag kan få ägglossning! Och även om det inte tar sig direkt nu så borde jag ju få egen mens, vilket betyder att jag slipper ta Provera som jag mår så dåligt av, bara den saken gör att det känns helt underbart! =)
Glad i hågen gick jag till jobbet med lätta steg. Där blev jag dock snabbt nerplockad på jorden igen, för det första som hände var att jag hamnade i en konflikt med chefen. Jag gick hem tidigare från jobbet för att jag mådde så dåligt av situationen. Vet inte riktigt hur jag ska bete mig imorgon på jobbet, men det återstår väl att se. Jobbigt känns det i alla fall. Så ja, som rubriken säger, idag har det varit upp som en sol och ner som en pannkaka.
Imorse 8.30 var det dags för vul. Jag var lite nervös igår men imorse försökte jag att inte tänka på det. Jag tog en tidig buss och gick av några hållplatser tidigare så jag fick en liten promenad. Jag har börjat använda stegräknare igen för att få in mer motion i vardagen, så det tickade på rätt bra direkt där på morgonen! =) Trots min lilla promenad var jag framme 20 min för tidigt, men det kändes bara bra, då kunde jag ta det lugnt.
Strax efter halv blev jag uppropad och fick träffa en ”praktikant”. Hon var även med på mitt förra vul. En jättego tjej, väldigt mjuk och trevlig, vilket känns väldigt viktigt för mig. Tycker det är jobbigt bara att komma in i lokalerna på Fertilitetsenheten, det är så mycket känslor knutna dit så jag börjar typ böla med en gång. Då är det viktigt att man får ett bra bemötande.
Nervositeten började infinna sig när jag la mig tillrätta på britsen men jag försökte ta det lugnt. Hon satte igång och nästan direkt såg hon att slemhinnan såg jättefin ut, hon sa ingen tjocklek men sa att det såg väldigt bra ut. Sedan hittade hon en blåsa på 16 mm på höger sida, vilket också var väldigt bra. Det var en på gång på vänster sida också, men den var inte lika stor. Hon sa att det är vanligt att ägget släpper vid ca 18 mm och att de växer ca 2 mm per dag, så enligt henne borde ägglossning ske nästan närsomhelst! Jag började såklart gråta, blev så glad och lättad över att det såg bra ut!
Hon skrev en remiss till fredag nästa vecka, då jag ska ta blodprov för att se att jag verkligen har fått ägglossning. Men fram till dess är det bara att köra på! ;-) Det känns så himla skönt, och underbart att veta att jag kan få ägglossning! Och även om det inte tar sig direkt nu så borde jag ju få egen mens, vilket betyder att jag slipper ta Provera som jag mår så dåligt av, bara den saken gör att det känns helt underbart! =)
Glad i hågen gick jag till jobbet med lätta steg. Där blev jag dock snabbt nerplockad på jorden igen, för det första som hände var att jag hamnade i en konflikt med chefen. Jag gick hem tidigare från jobbet för att jag mådde så dåligt av situationen. Vet inte riktigt hur jag ska bete mig imorgon på jobbet, men det återstår väl att se. Jobbigt känns det i alla fall. Så ja, som rubriken säger, idag har det varit upp som en sol och ner som en pannkaka.
söndag 7 mars 2010
blogg-torka
Känner att jag har fått riktigt idé-torka vad gäller bloggen. Livet rullar på och det händer inte så mycket. Jag har ätit min dubbelkur i fem dagar nu och på onsdag ska jag på vul. Hoppas på att få någon form av reslutat då, så att jag åtminstone reagerar på kuren. Sedan förstår jag att jag kanske inte blir gravid denna gång. Jag vill bara att det händer nåt. Är livrädd för att inte få något resultat den här gången också. Men, det är väl dumt att oroa sig för nåt i förskott, så jag försöker att inte tänka på det.
Har än så länge inte fått så mycket biverkningar den här gången heller, får se om det dyker upp något längre fram. Lite humörsvängningar har det varit, men inte som med Provera, dem mår jag riktigt dåligt av.
Med huset går det väl någorlunda framåt, förhoppningsvis blir vi av med fläktarna nästa vecka så då kan vi börja fixa i ordning hemma. Skönt att få ett helt hus istället för bara delar av det! ;-) Jag har fortfarande inget skrivbord att sitta vid, så när det blir klart kommer det kännas mycket bättre. I källaren är det torrt nu i alla fall så imorgon ska de börja fixa i ordning där. Det går framåt, sakta men säkert! =)
Nu ska jag väl fixa i ordning en kopp te och mysa lite med maken i soffan! =)
Har än så länge inte fått så mycket biverkningar den här gången heller, får se om det dyker upp något längre fram. Lite humörsvängningar har det varit, men inte som med Provera, dem mår jag riktigt dåligt av.
Med huset går det väl någorlunda framåt, förhoppningsvis blir vi av med fläktarna nästa vecka så då kan vi börja fixa i ordning hemma. Skönt att få ett helt hus istället för bara delar av det! ;-) Jag har fortfarande inget skrivbord att sitta vid, så när det blir klart kommer det kännas mycket bättre. I källaren är det torrt nu i alla fall så imorgon ska de börja fixa i ordning där. Det går framåt, sakta men säkert! =)
Nu ska jag väl fixa i ordning en kopp te och mysa lite med maken i soffan! =)
söndag 28 februari 2010
Här är jag!
Nu var det ett tag sen jag skrev igen, och anledningen är att vi inte har kommit i ordning riktigt efter flytten. Vi flyttade in förra helgen men eftersom vi inte har tillgång till flera av rummen pga fuktskadan så är det fortfarande rätt rörigt hemma. Detta innebär också att vi inte har kunnat göra i ordning vårt datarum, vilket i sin tur innebär att jag måste använda mig av min bärbara dator, vilket i sin tur innebär att jag får ont i axlarna... Därför blir det mest bara surfande och inte så mycket skrivande.
Flytten har i alla fall gått bra, trots att vi flyttade mitt i snöstormen som var förra helgen. Vi trivs bra i vårt hus, men längtar tills allt har torkat och vi slipper fläktarna, de låter en hel del... Men annars är det bra! =) Skulle gärna vilja att det där äckliga vita från skyn slutade komma också, men det är väl att hoppas på för mycket antar jag... ;-) Tycker att det får räcka nu! Vi fick i alla fall hjälp idag att skotta bort snö från taket, så nu känns det lite bättre...
Annars är det bra med mig, jag fick mens i fredags så på tisdag börjar jag med dubbelkur pergotime. Är lite nervös för om jag ska få biverkningar den här gången, men jag känner att så länge det ger något resultat så är det ju värt det! Förra gången fick jag ju ingen ägglossning, så jag hoppas jag får det nu. Sen har jag inte räknat med att bli gravid med en gång, men jag vill ju att något ska hända, jag vill att möjligheten ska finnas. Ska ringa FE direkt imorgon bitti och boka tid för vul. Håll tummarna för att det går bra den här gången!
Flytten har i alla fall gått bra, trots att vi flyttade mitt i snöstormen som var förra helgen. Vi trivs bra i vårt hus, men längtar tills allt har torkat och vi slipper fläktarna, de låter en hel del... Men annars är det bra! =) Skulle gärna vilja att det där äckliga vita från skyn slutade komma också, men det är väl att hoppas på för mycket antar jag... ;-) Tycker att det får räcka nu! Vi fick i alla fall hjälp idag att skotta bort snö från taket, så nu känns det lite bättre...
Annars är det bra med mig, jag fick mens i fredags så på tisdag börjar jag med dubbelkur pergotime. Är lite nervös för om jag ska få biverkningar den här gången, men jag känner att så länge det ger något resultat så är det ju värt det! Förra gången fick jag ju ingen ägglossning, så jag hoppas jag får det nu. Sen har jag inte räknat med att bli gravid med en gång, men jag vill ju att något ska hända, jag vill att möjligheten ska finnas. Ska ringa FE direkt imorgon bitti och boka tid för vul. Håll tummarna för att det går bra den här gången!
torsdag 18 februari 2010
Hormoner, stress, flytt och pergo
Tack gode gud för mobilt internet, så man kan surfa och hänga med i cybervärlden! ;-) Vad ni skriver, mina underbara blogg-vänner! Det kommer nog ta ett tag att läsa ikapp...
Den senaste veckan har varit... riktigt jobbig faktiskt. Jag har varit superstressad över jobb och flytt, och fruktansvärt hormonell. Har varit jättekänslig och börjat gråta för minsta lilla (vilket jag gör även annars också, men nu är det ÄNNU värre, så då kan ni kanske tänka er hur illa det är!) och bara mått riktigt dåligt. Inte kul alls. I måndags började jag jobbdagen med att gråta, och sedan gick hela dagen i samma spår så på eftermiddagen gick jag hem. Har inte gått tillbaka än, tänkte göra det på tisdag igen. Då har jag fått en vecka på mig hemma för att ta det lugnt och komma ikapp rent emotionellt. Min chef var som tur är väldigt försående så det kändes skönt. Jag var i valet och kvalet i höstas om jag skulle berätta för henne, men jag insåg att det skulle bli en del frånvaro på jobbet plus ev problem med biverkningar av behandlingen så jag tyckte det var lika bra att säga som det var. Vi får väl se om jag ångrar det sen, men än så länge känns det helt okej.
På lördag flyttar vi i alla fall, så nu lever vi i ett kaos av flyttkartonger. Lite jobbigt, men det ska bli sååå skönt att flytta! Tror vi kommer trivas riktigt bra i huset! =) De var där och mätte fuktigheten idag också och vi fick beskedet att ett rum var torrt och de andra på gång, så det känns också skönt. Lite trist såklart att vi inte hann fixa klart innan vi flyttade in, men det är ju som det är, det är bara att gilla läget och vara glad över att vi kan fixa det snart i alla fall! =)
Fick även en till god nyhet idag. Efter många turer hit och dit så har mitt recept på pergo äntligen kommit! Det har ju varit restat i flera veckor så jag var riktigt nervös över att det inte skulle bli något, men som tur är så kom det i tid! Ska iväg och hämta receptet imorgon så jag har det hemma. Tog sista tabletten provera igår, så mensen kommer väl inom en vecka. Sjukt att man längtar efter mensen, men det är väl så det är när man går på behandling...
Nu är det fokus på flytt som gäller de närmaste dagarna, jag uppdaterar igen när jag är installerad och klar i huset! =)
Den senaste veckan har varit... riktigt jobbig faktiskt. Jag har varit superstressad över jobb och flytt, och fruktansvärt hormonell. Har varit jättekänslig och börjat gråta för minsta lilla (vilket jag gör även annars också, men nu är det ÄNNU värre, så då kan ni kanske tänka er hur illa det är!) och bara mått riktigt dåligt. Inte kul alls. I måndags började jag jobbdagen med att gråta, och sedan gick hela dagen i samma spår så på eftermiddagen gick jag hem. Har inte gått tillbaka än, tänkte göra det på tisdag igen. Då har jag fått en vecka på mig hemma för att ta det lugnt och komma ikapp rent emotionellt. Min chef var som tur är väldigt försående så det kändes skönt. Jag var i valet och kvalet i höstas om jag skulle berätta för henne, men jag insåg att det skulle bli en del frånvaro på jobbet plus ev problem med biverkningar av behandlingen så jag tyckte det var lika bra att säga som det var. Vi får väl se om jag ångrar det sen, men än så länge känns det helt okej.
På lördag flyttar vi i alla fall, så nu lever vi i ett kaos av flyttkartonger. Lite jobbigt, men det ska bli sååå skönt att flytta! Tror vi kommer trivas riktigt bra i huset! =) De var där och mätte fuktigheten idag också och vi fick beskedet att ett rum var torrt och de andra på gång, så det känns också skönt. Lite trist såklart att vi inte hann fixa klart innan vi flyttade in, men det är ju som det är, det är bara att gilla läget och vara glad över att vi kan fixa det snart i alla fall! =)
Fick även en till god nyhet idag. Efter många turer hit och dit så har mitt recept på pergo äntligen kommit! Det har ju varit restat i flera veckor så jag var riktigt nervös över att det inte skulle bli något, men som tur är så kom det i tid! Ska iväg och hämta receptet imorgon så jag har det hemma. Tog sista tabletten provera igår, så mensen kommer väl inom en vecka. Sjukt att man längtar efter mensen, men det är väl så det är när man går på behandling...
Nu är det fokus på flytt som gäller de närmaste dagarna, jag uppdaterar igen när jag är installerad och klar i huset! =)
torsdag 11 februari 2010
Inget internet
Imorgon stängs vårt internet ner, så jag kommer inte kunna varken uppdatera bloggen eller följa er andra på ett litet tag. Trist, men det är det värt för snart FLYTTAR VI!!!
Det rullar på rätt intensivt nu, jag har massor att göra på jobbet och har lyckats klämma in nästan en hel arbetsvecka på fyra dagar. Sen på kvällen när jag kommer hem är tanken att jag ska packa, men orken finns inte där... så nu i helgen är det packa, packa, packa som gäller! Stora flyttlasset går om en vecka. Spännande! =)
Och vad gäller Provera så har första biverkningarna smygit sig fram, med kort stubin och ömma bröst. Inte helt oväntat, men det är väl bara att bita ihop. Pergotime verkar fortfarande vara restat, så det känns lite nervöst att det kanske inte kommer hinna komma till apoteket innan det är dags att börja, men jag får hålla tummarna och hoppas på det bästa!
Vi hörs om ett tag igen!
Det rullar på rätt intensivt nu, jag har massor att göra på jobbet och har lyckats klämma in nästan en hel arbetsvecka på fyra dagar. Sen på kvällen när jag kommer hem är tanken att jag ska packa, men orken finns inte där... så nu i helgen är det packa, packa, packa som gäller! Stora flyttlasset går om en vecka. Spännande! =)
Och vad gäller Provera så har första biverkningarna smygit sig fram, med kort stubin och ömma bröst. Inte helt oväntat, men det är väl bara att bita ihop. Pergotime verkar fortfarande vara restat, så det känns lite nervöst att det kanske inte kommer hinna komma till apoteket innan det är dags att börja, men jag får hålla tummarna och hoppas på det bästa!
Vi hörs om ett tag igen!
torsdag 4 februari 2010
Vul nr 2
Idag var det dags för återbesök och vul nr 2. Träffade den ende manliga läkaren på avdelningen. Hade hört innan att han var jättebra, fantastisk tror jag till och med var ordet, men sååå imponerad blev jag inte. Han var visserligen mycket trevligare än den förra läkaren, men han verkade också stressad och hade lite svårt för mitt gråtande tror jag. För gråter, det gör jag varje gång jag kommer till Fertilitetsenheten. Det är som att någon trycker på en knapp. Jag vet att jag är en väldigt känslig person, men jag brukar ändå inte reagera så starkt tycker jag. Men jag antar att det är så mycket känslor i det här och att det påverkar mig.
I alla fall, jag gjorde mitt vul och han började med att säga att min slemhinna såg fin ut. Den var på ca 7mm nu mot 4,5 i måndags (hade visst missförstått vad hon sa då), så det tyckte han var bra. Däremot hade mina äggblåsor inte växt något mer, så någon ägglossning var inte på gång. Hans ordination var därför att ta en ny kur provera och sedan dubbelkur med pergo. Sedan sa han också att eftersom jag var "åt det runda hållet" så skulle det kanske bli bättre om jag gick ner lite i vikt, typ 4-5 kg. Varpå jag började grina ännu mer, såklart. Jag är så trött på min kropp och vad den gör mot mig, och jag tycker det är tillräckligt svårt redan att försöka hålla vikten, att gå ner känns därför som en smärre omöjlighet. Men men, jag får bita ihop och försöka, jag vet ju att jag skulle må bättre även på andra plan om jag gick ner i vikt.
Efter besöket gick jag direkt till apoteket för att hämta ut provera och pergotime. Provera var inga problem, men pergo var tydligen slut på lager! Jag frågade när det skulle komma en ny beställning och de sa tidigast på måndag men kunde inte lämna några garantier. Så nu är jag lite villrådig över hur jag ska göra. Om jag börjar med provera imorgon så innebär det rent teoretiskt att min mens borde komma om ca 2 veckor, vilket skulle ge mig ganska god tid att få tag på pergo. Men om apoteket fortfarande inte har fått in någon pergo då så har jag tagit en hel provera-kur i onödan, och med tanke på hur jag mådde av provera förra gången känns det inte direkt lockande... Så det jag har kommit fram till är nog helt enkelt att jag väntar tills på måndag med att börja med provera, så ringer jag till apoteket då och ser hur status är då.
Imorgon är jag ledig från jobbet och ska åka iväg till Stockholm tillsammans med maken. Ska bli skönt med långhelg, jag behöver det känner jag. Skönt att få komma iväg lite och få något annat att tänka på.
I alla fall, jag gjorde mitt vul och han började med att säga att min slemhinna såg fin ut. Den var på ca 7mm nu mot 4,5 i måndags (hade visst missförstått vad hon sa då), så det tyckte han var bra. Däremot hade mina äggblåsor inte växt något mer, så någon ägglossning var inte på gång. Hans ordination var därför att ta en ny kur provera och sedan dubbelkur med pergo. Sedan sa han också att eftersom jag var "åt det runda hållet" så skulle det kanske bli bättre om jag gick ner lite i vikt, typ 4-5 kg. Varpå jag började grina ännu mer, såklart. Jag är så trött på min kropp och vad den gör mot mig, och jag tycker det är tillräckligt svårt redan att försöka hålla vikten, att gå ner känns därför som en smärre omöjlighet. Men men, jag får bita ihop och försöka, jag vet ju att jag skulle må bättre även på andra plan om jag gick ner i vikt.
Efter besöket gick jag direkt till apoteket för att hämta ut provera och pergotime. Provera var inga problem, men pergo var tydligen slut på lager! Jag frågade när det skulle komma en ny beställning och de sa tidigast på måndag men kunde inte lämna några garantier. Så nu är jag lite villrådig över hur jag ska göra. Om jag börjar med provera imorgon så innebär det rent teoretiskt att min mens borde komma om ca 2 veckor, vilket skulle ge mig ganska god tid att få tag på pergo. Men om apoteket fortfarande inte har fått in någon pergo då så har jag tagit en hel provera-kur i onödan, och med tanke på hur jag mådde av provera förra gången känns det inte direkt lockande... Så det jag har kommit fram till är nog helt enkelt att jag väntar tills på måndag med att börja med provera, så ringer jag till apoteket då och ser hur status är då.
Imorgon är jag ledig från jobbet och ska åka iväg till Stockholm tillsammans med maken. Ska bli skönt med långhelg, jag behöver det känner jag. Skönt att få komma iväg lite och få något annat att tänka på.
måndag 1 februari 2010
Vul idag...
Imorse var jag på vul, och det gick inget vidare. Både kvinnan i receptionen och läkaren var snudd på otrevliga, så jag kände mig inget vidare bra bemött. Den som var trevligast var faktiskt praktikanten som var med, det var hon som gjorde själva undersökningen.
Undersökningen gick fort och läkaren förklarade i princip ingenting utan det var bara att ta på sig byxorna och gå igen typ. Hon sa bara att äggblåsorna inte hade vuxit som de skulle och att slemhinnan var för tunn. Jag hade två lite större blåsor och största blåsan var ca 10,8 mm tyckte jag hon mumlade något om, och slemhinnan var 7 mm tror jag. Även om jag har läst mycket om pco på nätet så vet jag inte riktigt vad det innebär i praktiken, så jag kände mig rätt förvirrad när jag gick därifrån. Har väl för mig dock att blåsorna borde vara ca 13-14 mm vid det här laget, så det var ju lite i underkant. Jag fick i alla fall en ny tid för vul på torsdag för att se om blåsan har växt till sig ytterligare.
Även om jag var inställd på att det inte skulle gå så bra första gången så blev jag ganska besviken. Men men, det är väl bara att bita ihop och hoppas på att det ser bättre ut på torsdag!
Undersökningen gick fort och läkaren förklarade i princip ingenting utan det var bara att ta på sig byxorna och gå igen typ. Hon sa bara att äggblåsorna inte hade vuxit som de skulle och att slemhinnan var för tunn. Jag hade två lite större blåsor och största blåsan var ca 10,8 mm tyckte jag hon mumlade något om, och slemhinnan var 7 mm tror jag. Även om jag har läst mycket om pco på nätet så vet jag inte riktigt vad det innebär i praktiken, så jag kände mig rätt förvirrad när jag gick därifrån. Har väl för mig dock att blåsorna borde vara ca 13-14 mm vid det här laget, så det var ju lite i underkant. Jag fick i alla fall en ny tid för vul på torsdag för att se om blåsan har växt till sig ytterligare.
Även om jag var inställd på att det inte skulle gå så bra första gången så blev jag ganska besviken. Men men, det är väl bara att bita ihop och hoppas på att det ser bättre ut på torsdag!
söndag 31 januari 2010
Ont i ryggslutet
Känns som typ alla mina senaste inlägg har haft en biverkning i rubriken... ;-) Vet inte om min ryggvärk är en biverkning dock, men den började imorse och vill inte riktigt ge sig. Det är egentligen inte så mycket så att det gör ont, utan det känns mest obehagligt. Svårt att förklara. Och det känns mest på höger sida. Hmm. Tog sista tabletten i fredags i alla fall, så vi får väl se om biverkningarna avtar eller ökar de närmaste dagarna.
Helgen har i alla fall varit jättebra. I fredags tog vi det lugnt och bara myste lite framför teven när min man kom hem, och igår tog vi en tripp norrut 20 mil för att hälsa på en par kompisar som blev föräldrar för första gången i november. Deras lille Victor var sååå söt! Ganska gnällig var han när vi var där, men det är sånt man får stå ut med! Jättemysigt var det, trevligt sällskap och god mat, precis allt man kan önska! =) Och de har fått det jättemysigt i huset nu, så himla fint! De har bott där i ett halvår nu, och när vi var där sist hade de precis flyttat in. Jag blir sååå sugen på att flytta in i vårt hus nu, men det är ju snart på gång! =) Imorgon blir vi officiellt husägare, då skrivs de sista papperen under och sen är det vårt! =)
Helgen har i alla fall varit jättebra. I fredags tog vi det lugnt och bara myste lite framför teven när min man kom hem, och igår tog vi en tripp norrut 20 mil för att hälsa på en par kompisar som blev föräldrar för första gången i november. Deras lille Victor var sååå söt! Ganska gnällig var han när vi var där, men det är sånt man får stå ut med! Jättemysigt var det, trevligt sällskap och god mat, precis allt man kan önska! =) Och de har fått det jättemysigt i huset nu, så himla fint! De har bott där i ett halvår nu, och när vi var där sist hade de precis flyttat in. Jag blir sååå sugen på att flytta in i vårt hus nu, men det är ju snart på gång! =) Imorgon blir vi officiellt husägare, då skrivs de sista papperen under och sen är det vårt! =)
torsdag 28 januari 2010
Denna huvudvärk...
Både med Provera och Pergotime har jag haft problem med huvudvärk, inte kul alls! =( Jag som aldrig brukar ta huvudvärkstabletter har faktiskt tagit det några gånger nu, och nu börjar förrådet med alvedon sina... dags att köpa nya piller med andra ord!
Annars har jag inte känt av lika mycket biverkningar som med Provera. Huvudvärk har jag, och kliande bröstvårtor (?!), precis som med Provera. Dock känns humörsväningarna liiiite mildare med Pergotime. Men jag har ju heller inte ätit hela kuren än, tar min femte och sista tablett imorgon. Får se om biverkningarna tar fart efter det! ;-)
På måndag ska jag på vul i alla fall, får se vad de säger då. Jag tror dock inte att det händer nåt den här månaden. Det var svårt att veta när min mens började tycker jag, och samma dag som jag började med tabletterna satte den igång med besked, då sprang jag på toa hela tiden... Innan dess hade det bara varit små blödningar. Så jag tror jag började för tidigt den här gången. Men vem vet, kanske lyckas vi så att jag åtminstone får ägglossning den här kuren, det vore ju helt underbart! Då vet vi ju att det finns en chans! Håll tummarna för mig! =)
Annars har jag inte känt av lika mycket biverkningar som med Provera. Huvudvärk har jag, och kliande bröstvårtor (?!), precis som med Provera. Dock känns humörsväningarna liiiite mildare med Pergotime. Men jag har ju heller inte ätit hela kuren än, tar min femte och sista tablett imorgon. Får se om biverkningarna tar fart efter det! ;-)
På måndag ska jag på vul i alla fall, får se vad de säger då. Jag tror dock inte att det händer nåt den här månaden. Det var svårt att veta när min mens började tycker jag, och samma dag som jag började med tabletterna satte den igång med besked, då sprang jag på toa hela tiden... Innan dess hade det bara varit små blödningar. Så jag tror jag började för tidigt den här gången. Men vem vet, kanske lyckas vi så att jag åtminstone får ägglossning den här kuren, det vore ju helt underbart! Då vet vi ju att det finns en chans! Håll tummarna för mig! =)
måndag 25 januari 2010
Upp och ner, ner och upp...
Åh, vad det går upp och ner hela tiden... Idag har varit en riktigt jobbig dag som har tagit på krafterna, men vi har även fått goda nyheter, så nu börjar vi se en ljusning.
Dagen började med lite brandsläckningar på jobbet, alltid kul... Not. När jag väl hade torkat bort svetten ur pannan och det var dags för lunch så dunkade huvudet så jag trodde det skulle gå sönder. Jippie. En snabb lunch intogs och sedan bar det iväg till kuratorn. Det var ett givande samtal men med många tårar. Inte direkt positivt för min redan befintliga huvudvärk. Hon sa dock en massa kloka saker och det var skönt att få bolla lite. Hon sa att många skulle må dåligt av att bara ha en stor grej som påverkade dem i livet, och jag har tre just nu... Jobbet, huset och hormonbehandlingen. Hon undrade hur jag orkade och vad ska man svara på det? Jag måste ju. Hon tyckte att jag skulle sjukskriva mig men det känns inte som ett alternativ just nu.
Det var i alla fall väldigt skönt att prata av sig, och under vårt samtal fick jag även reda på att makens spermaprov var klart och att allt var bra! En otrolig lättnad, då är det ju bara mig det är "fel" på. Väldigt skönt att veta. Blev lite irriterad på FE som inte hade meddelat oss, men när vi kom hem från jobbet så låg ju självklart brevet från FE där. Rutan för "Normalt" var ikryssad och det stod "Spermaprovet var bra med gott om rörliga spermier. Det fanns totalt 531 miljoner spermier!"
Vår första fundering var, vem är det som har räknat? ;-) Men som sagt, det känns skönt att det inte var några problem där, då kan vi lägga det bakom oss.
Jag har även börjat med Pergotime idag. Jag ringde till FE och frågade hur jag skulle göra, speciellt som jag kände att mensen kom igång med besked idag. Skulle jag fortfarande räkna torsdag som första dag eller skulle jag räkna från idag? De tyckte att jag skulle räkna torsdag ändå eftersom jag ändå har haft blödningar varje dag. De sa att jag skulle se den här månaden som en "testomgång", så jag får väl göra det helt enkelt. Så nu är första tabletten tagen!
En annan god nyhet vi fick idag var att vattenläckan inte har spridit sig ner i golvet, så torkningsprocessen kommer antagligen "bara" ta sex veckor. Det kommer fortfarande bli jobbigt, men det är skönt att det inte kommer dra ut alltför långt på tiden. Förhoppningsvis.
Så, summa sumarum så har det väl varit en rätt bra dag ändå. Hoppas bara den där huvudvärken ger med sig snart...
Dagen började med lite brandsläckningar på jobbet, alltid kul... Not. När jag väl hade torkat bort svetten ur pannan och det var dags för lunch så dunkade huvudet så jag trodde det skulle gå sönder. Jippie. En snabb lunch intogs och sedan bar det iväg till kuratorn. Det var ett givande samtal men med många tårar. Inte direkt positivt för min redan befintliga huvudvärk. Hon sa dock en massa kloka saker och det var skönt att få bolla lite. Hon sa att många skulle må dåligt av att bara ha en stor grej som påverkade dem i livet, och jag har tre just nu... Jobbet, huset och hormonbehandlingen. Hon undrade hur jag orkade och vad ska man svara på det? Jag måste ju. Hon tyckte att jag skulle sjukskriva mig men det känns inte som ett alternativ just nu.
Det var i alla fall väldigt skönt att prata av sig, och under vårt samtal fick jag även reda på att makens spermaprov var klart och att allt var bra! En otrolig lättnad, då är det ju bara mig det är "fel" på. Väldigt skönt att veta. Blev lite irriterad på FE som inte hade meddelat oss, men när vi kom hem från jobbet så låg ju självklart brevet från FE där. Rutan för "Normalt" var ikryssad och det stod "Spermaprovet var bra med gott om rörliga spermier. Det fanns totalt 531 miljoner spermier!"
Vår första fundering var, vem är det som har räknat? ;-) Men som sagt, det känns skönt att det inte var några problem där, då kan vi lägga det bakom oss.
Jag har även börjat med Pergotime idag. Jag ringde till FE och frågade hur jag skulle göra, speciellt som jag kände att mensen kom igång med besked idag. Skulle jag fortfarande räkna torsdag som första dag eller skulle jag räkna från idag? De tyckte att jag skulle räkna torsdag ändå eftersom jag ändå har haft blödningar varje dag. De sa att jag skulle se den här månaden som en "testomgång", så jag får väl göra det helt enkelt. Så nu är första tabletten tagen!
En annan god nyhet vi fick idag var att vattenläckan inte har spridit sig ner i golvet, så torkningsprocessen kommer antagligen "bara" ta sex veckor. Det kommer fortfarande bli jobbigt, men det är skönt att det inte kommer dra ut alltför långt på tiden. Förhoppningsvis.
Så, summa sumarum så har det väl varit en rätt bra dag ändå. Hoppas bara den där huvudvärken ger med sig snart...
söndag 24 januari 2010
Bättre idag
Idag mår jag lite bättre. Det var väl mycket hormoner som spädde på känslor som låg och bubblade, men efter en massa tårar kändes det bättre. Skönt att lätta på trycket.
Egentligen kan man dock säga att läget är värre idag, för igår fick vi lite dåliga nyheter angående huset vi har köpt. Tidigare i veckan fick vi reda på att det hade varit en vattenläcka som gjort att sovrummen i källaren hade blivit fuktskadade. Inte så roligt, men ändå hanterbart. Dessutom går det ju på säljarens försäkring eftersom vi inte tar över huset förrän 1 februari. Igår upptäckte vi dock att även sovrummen på bottenplan var fuktskadade. Det innebär att kvar att bo på kommer vara ett pyttelitet sovrum (där vi typ får plats med varsin madrass) och vardagsrum. För kök, badrum eller den oinredda delen av källaren kan vi ju inte bo i. Suck. Bara att få det torrt kommer ta ca 6-10 veckor, sedan ska det ju renoveras också. Och fläktar kommer gå dygnet runt för att få det att torka, och de låter kan jag säga... så det blir svårt att bo där. Suck igen. Vet inte riktigt hur vi ska lösa det. Riktigt trist är det i alla fall. Det känns som min vanliga tur, att ingenting kan gå smidigt utan det måste alltid vara nåt som händer. Suck.
Men men, det är ingen idé att gräva ner sig, det är ju som det är... Och när allt är klart kommer vi få ett fräscht hus, jag får se det så. Och då kanske vi dessutom har ett barn i magen om vi har tur! Imorgon får vi i alla fall besked om hur omfattande skadorna är, och förhoppningsvis så får vi kanske en mer detaljerad tidsplan då. Imorgon ska jag även ringa till Fertilitetsenheten och fråga lite hur jag ska göra med Pergotime. Min mens vill liksom inte riktigt komma igång. Jag har blödningar varje dag, men inte som jag brukar ha när jag har mens. Det är visserligen första gången jag äter Provera, så jag vet inte hur det brukar se ut då, men den beter sig i alla fall väldigt konstigt. Jag trodde att mensen satte igång i torsdags så jag ringde FE i fredags och då sa de att jag skulle börja med Pergotime på måndag och sedan komma på vul måndagen efter. Men nu blir jag osäker så jag får kolla med dem och se vad de säger. Jag vill ju inte börja äta tabletterna för tidigt och förstöra allting.
Egentligen kan man dock säga att läget är värre idag, för igår fick vi lite dåliga nyheter angående huset vi har köpt. Tidigare i veckan fick vi reda på att det hade varit en vattenläcka som gjort att sovrummen i källaren hade blivit fuktskadade. Inte så roligt, men ändå hanterbart. Dessutom går det ju på säljarens försäkring eftersom vi inte tar över huset förrän 1 februari. Igår upptäckte vi dock att även sovrummen på bottenplan var fuktskadade. Det innebär att kvar att bo på kommer vara ett pyttelitet sovrum (där vi typ får plats med varsin madrass) och vardagsrum. För kök, badrum eller den oinredda delen av källaren kan vi ju inte bo i. Suck. Bara att få det torrt kommer ta ca 6-10 veckor, sedan ska det ju renoveras också. Och fläktar kommer gå dygnet runt för att få det att torka, och de låter kan jag säga... så det blir svårt att bo där. Suck igen. Vet inte riktigt hur vi ska lösa det. Riktigt trist är det i alla fall. Det känns som min vanliga tur, att ingenting kan gå smidigt utan det måste alltid vara nåt som händer. Suck.
Men men, det är ingen idé att gräva ner sig, det är ju som det är... Och när allt är klart kommer vi få ett fräscht hus, jag får se det så. Och då kanske vi dessutom har ett barn i magen om vi har tur! Imorgon får vi i alla fall besked om hur omfattande skadorna är, och förhoppningsvis så får vi kanske en mer detaljerad tidsplan då. Imorgon ska jag även ringa till Fertilitetsenheten och fråga lite hur jag ska göra med Pergotime. Min mens vill liksom inte riktigt komma igång. Jag har blödningar varje dag, men inte som jag brukar ha när jag har mens. Det är visserligen första gången jag äter Provera, så jag vet inte hur det brukar se ut då, men den beter sig i alla fall väldigt konstigt. Jag trodde att mensen satte igång i torsdags så jag ringde FE i fredags och då sa de att jag skulle börja med Pergotime på måndag och sedan komma på vul måndagen efter. Men nu blir jag osäker så jag får kolla med dem och se vad de säger. Jag vill ju inte börja äta tabletterna för tidigt och förstöra allting.
torsdag 21 januari 2010
Kan det verkligen vara så?
Tog tionde och sista tabletter Provera idag. Har haft blödningar hela dagen, inte jättemycket men blod på papperet varje gång jag gått på toaletten. Räknas det som mens? Kan det verkligen vara så att den äntligen har kommit? Åh, jag hoppas det!!! Jag får se hur resten av kvällen fortsätter, men om blödningarna fortsätter är det väl bara att ringa till FE imorgon och boka tid för VUL, det skulle jag göra så fort mensen var igång. Härligt! =) Är lite nervös för att börja med pergo, men samtidigt väldigt förväntansfull också. Jag tror inte det kommer ta sig på första försöket, men jag är spänd inför att se om det ger något resultat på ägglossningen så att den åtminstone kickar igång. Känns läskigt men väldigt bra i alla fall! =)
söndag 17 januari 2010
Hormoner
Ja, det är väl bara att fylla på listan ytterligare... idag har jag haft riktiga pms-känningar, underbart! Tur att min man har jobbat hela dagen... ;-) Han sitter och spelar tv-spel nu, lika bra att han håller sig undan, hehe!
Imorgon är det jobb igen, hur kan helgerna gå så fort? Förstår inte... Men ju fortare dagarna går desto fortare får jag börja med pergotime, så det kanske är lika bra! ;-) Är inne på sjätte dagen med provera, har fyra dagar kvar. Med lite tur får jag mens om ca en vecka. Vissa säger dock att det dröjer upp till en vecka efter provera innan den kommer. Hoppas det inte drar ut på tiden... Jag är redan inställd på att det inte kommer bli något plus med första kuren pergotime, men jag vill i alla fall sätta igång så vi får se om det händer nåt, om det hjälper. Usch, vad jag är trött på denna väntan...
Imorgon är det jobb igen, hur kan helgerna gå så fort? Förstår inte... Men ju fortare dagarna går desto fortare får jag börja med pergotime, så det kanske är lika bra! ;-) Är inne på sjätte dagen med provera, har fyra dagar kvar. Med lite tur får jag mens om ca en vecka. Vissa säger dock att det dröjer upp till en vecka efter provera innan den kommer. Hoppas det inte drar ut på tiden... Jag är redan inställd på att det inte kommer bli något plus med första kuren pergotime, men jag vill i alla fall sätta igång så vi får se om det händer nåt, om det hjälper. Usch, vad jag är trött på denna väntan...
måndag 11 januari 2010
Provera-start!
Eftersom jag fortfarande inte fått nåt svar på mitt mail ringde jag till FE idag och frågade om jag kunde börja med Provera och det var okej sa dom! =) Jag måste bara ta ett gravtest först för att säkerställa att jag inte är gravid, sen är det bara att köra! Så då kommer jag alltså äta Provera i 10 dagar för att sätta igång mensen, och sen får jag börja med Pergotime. Det är med andra ord fortfarande en bit kvar på vägen, men nu är det på gång i alla fall! =)
lördag 9 januari 2010
Komsi, komsi...
Inget svar från FE, men det var väl väntat. Läkaren sa att de skulle svara på mail den 8 och 9 januari, men jag antar att de fokuserade på mer akuta mail. Jaja.
Jag har inte kunnat skriva de senaste dagarna eftersom jag har haft grymt ont i ena axeln och inte velat sitta för mycket vid datorn. Som om jag kunde hålla mig undan... ;-) Men det går i alla fall bättre att läsa än att skriva! Nu är dock axeln bättre så jag gör ett litet försiktigt försök.
Igår firade jag och maken 8 år tillsammans. Den 8 januari 2002 delade vi vår första kyss och sedan var det kört! ;-) Tänk vad fort tiden går... Det hela firades med en god middag på en indisk restaurang, mycket trevligt!
Nåt annat kul som har hänt är att jag äntligen, äntligen har fått arvet jag väntat så länge på. Nästan fyra år har jag väntat, helt ofattbart egentligen. Det är en tråkig anledning att få pengar för, men jag är glad att de har kommit nu och att jag kan lägga den biten av mitt liv, den frustrationen bakom mig. Skönt.
En tredje positiv sak är att jag tror att mensen kanske faktiskt är på g. Jag har ju försökt gå ner i vikt med Cambridge senaste veckan och det har inte gått så bra som det brukar göra, jag har till och med gått UPP från en dag till en annan under veckan (dock inte totalt, där är det fortfarande minus). Dessutom har jag känt mig väldigt svullen de senaste dagarna, och idag kom det lite blod på papperet när jag var på toaletten. Hoppas hoppas hoppas!! Jag vill ju så gärna börja med pergotime NU!!! Men jag ska inte ropa hej än, det är inte första gången jag blir alldeles till mig över lite blod och sen kommer inget mer. Suck. Håll tummarna för mig! Komsi komsi lilla mens! ;-)
Jag har inte kunnat skriva de senaste dagarna eftersom jag har haft grymt ont i ena axeln och inte velat sitta för mycket vid datorn. Som om jag kunde hålla mig undan... ;-) Men det går i alla fall bättre att läsa än att skriva! Nu är dock axeln bättre så jag gör ett litet försiktigt försök.
Igår firade jag och maken 8 år tillsammans. Den 8 januari 2002 delade vi vår första kyss och sedan var det kört! ;-) Tänk vad fort tiden går... Det hela firades med en god middag på en indisk restaurang, mycket trevligt!
Nåt annat kul som har hänt är att jag äntligen, äntligen har fått arvet jag väntat så länge på. Nästan fyra år har jag väntat, helt ofattbart egentligen. Det är en tråkig anledning att få pengar för, men jag är glad att de har kommit nu och att jag kan lägga den biten av mitt liv, den frustrationen bakom mig. Skönt.
En tredje positiv sak är att jag tror att mensen kanske faktiskt är på g. Jag har ju försökt gå ner i vikt med Cambridge senaste veckan och det har inte gått så bra som det brukar göra, jag har till och med gått UPP från en dag till en annan under veckan (dock inte totalt, där är det fortfarande minus). Dessutom har jag känt mig väldigt svullen de senaste dagarna, och idag kom det lite blod på papperet när jag var på toaletten. Hoppas hoppas hoppas!! Jag vill ju så gärna börja med pergotime NU!!! Men jag ska inte ropa hej än, det är inte första gången jag blir alldeles till mig över lite blod och sen kommer inget mer. Suck. Håll tummarna för mig! Komsi komsi lilla mens! ;-)
onsdag 6 januari 2010
Mailat fertilitetsenheten
Nu har jag mailat till FE och frågat om jag kan ta provera för att sätta igång mensen eller om jag ska fortsätta att vänta... Det känns så himla trist att gå och vänta nu när vi äntligen har fått hjälp! Vill ju börja med pergotime så fort som möjligt! Hoppas jag får svar imorgon.
söndag 20 december 2009
Äntligen på gång!
I fredags var vi äntligen på vårt första besök på fertilitetsenheten. Det första jag fick göra var att väga och mäta mig medan min man satt och väntade. Vågen stannade på 75,8vilket gav ett bmi på 30,8 men sköterskan verkade nöjd ändå. Hon sa bara att det vore bra om jag gick ner 2 kg, men det var inget krav.
Efter det fick vi träffa en läkare som gick igenom vad som skulle ske under mötet, vilket var blodprov på både mig och min man, urinprov för honom samt gynundersökning för mig. Eftersom jag redan hade blivit diagnosticerad med PCO så hade de flesta test redan gjorts och hon tyckte att jag kunde sätta igång med behandling direkt. Även läkaren kommenterade min vikt. Hon sa att det var duktigt att jag hade gått ner så mycket men att jag egentligen vägde 2 kg för mycket, eller 1 kg för mycket eftersom 1 kg antagligen var vad mina kläder vägde. Då föreslog jag att jag skulle väga mig naken nästa gång men det tyckte hon inte var lämpligt. Vilken torr människa… ;-) Det var överhuvudtaget svårt att skämta med henne, men det är väl smällar man får ta, jag är nöjd och glad att vi har fått sätta igång i alla fall!
Nästa steg var som sagt gynundersökning med vaginalt ultraljud. Läkaren tyckte att det såg bra ut och sa att jag inte hade så uttalad PCO, vilket känns skönt att höra. Hon såg inte att det var någon ägglossning på gång utan sa att jag verkade vara i ”den andra halvan” av min cykel, vilket jag antar betyder att mensen är på gång. Och det borde den vara, det är över 1,5 månad sen sist. Efter gynundersökningen var det dags för blodprov för mig och sedan var det klart. Min man hade lämnat sina provet också under tiden så det hela gick väldigt smidigt.
Det enda som egentligen är kvar för oss att göra nu är att min man ska lämna spermaprov i januari och jag ska eventuellt göra en kontraströntgen av mina äggledare. Läkaren skrev dock ut Pergotime och Provera till mig direkt så vi kan påbörja behandlingen. Pergotime används för att stimulera ägglossning och ska tas den femte mensdagen. Hon sa dock att om jag får mens innan jul så måste jag vänta med att börja med Pergotime eftersom jag måste göra ultraljud på dag 13 eller 14 och de har stängt fram till 11 januari. I så fall får jag ta Provera när mensen är slut, den ska nämligen göra så att mensen sätts igång så då kan jag ta den för att inte behöva vänta så länge. Som längst har jag nämligen haft 2,5 månad mellan mensen, så det vore ju tråkigt att behöva vänta så länge på nästa mens nu när vi äntligen är på gång. Men om jag får mens efter jul är det bara att sätta igång med Pergotime och hoppas på det bästa! =) Så håll tummarna för mig nu att den håller sig borta ett tag till! =)
Efter det fick vi träffa en läkare som gick igenom vad som skulle ske under mötet, vilket var blodprov på både mig och min man, urinprov för honom samt gynundersökning för mig. Eftersom jag redan hade blivit diagnosticerad med PCO så hade de flesta test redan gjorts och hon tyckte att jag kunde sätta igång med behandling direkt. Även läkaren kommenterade min vikt. Hon sa att det var duktigt att jag hade gått ner så mycket men att jag egentligen vägde 2 kg för mycket, eller 1 kg för mycket eftersom 1 kg antagligen var vad mina kläder vägde. Då föreslog jag att jag skulle väga mig naken nästa gång men det tyckte hon inte var lämpligt. Vilken torr människa… ;-) Det var överhuvudtaget svårt att skämta med henne, men det är väl smällar man får ta, jag är nöjd och glad att vi har fått sätta igång i alla fall!
Nästa steg var som sagt gynundersökning med vaginalt ultraljud. Läkaren tyckte att det såg bra ut och sa att jag inte hade så uttalad PCO, vilket känns skönt att höra. Hon såg inte att det var någon ägglossning på gång utan sa att jag verkade vara i ”den andra halvan” av min cykel, vilket jag antar betyder att mensen är på gång. Och det borde den vara, det är över 1,5 månad sen sist. Efter gynundersökningen var det dags för blodprov för mig och sedan var det klart. Min man hade lämnat sina provet också under tiden så det hela gick väldigt smidigt.
Det enda som egentligen är kvar för oss att göra nu är att min man ska lämna spermaprov i januari och jag ska eventuellt göra en kontraströntgen av mina äggledare. Läkaren skrev dock ut Pergotime och Provera till mig direkt så vi kan påbörja behandlingen. Pergotime används för att stimulera ägglossning och ska tas den femte mensdagen. Hon sa dock att om jag får mens innan jul så måste jag vänta med att börja med Pergotime eftersom jag måste göra ultraljud på dag 13 eller 14 och de har stängt fram till 11 januari. I så fall får jag ta Provera när mensen är slut, den ska nämligen göra så att mensen sätts igång så då kan jag ta den för att inte behöva vänta så länge. Som längst har jag nämligen haft 2,5 månad mellan mensen, så det vore ju tråkigt att behöva vänta så länge på nästa mens nu när vi äntligen är på gång. Men om jag får mens efter jul är det bara att sätta igång med Pergotime och hoppas på det bästa! =) Så håll tummarna för mig nu att den håller sig borta ett tag till! =)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)