Hormoner, stress, flytt och pergo

Tack gode gud för mobilt internet, så man kan surfa och hänga med i cybervärlden! ;-) Vad ni skriver, mina underbara blogg-vänner! Det kommer nog ta ett tag att läsa ikapp...

Den senaste veckan har varit... riktigt jobbig faktiskt. Jag har varit superstressad över jobb och flytt, och fruktansvärt hormonell. Har varit jättekänslig och börjat gråta för minsta lilla (vilket jag gör även annars också, men nu är det ÄNNU värre, så då kan ni kanske tänka er hur illa det är!) och bara mått riktigt dåligt. Inte kul alls. I måndags började jag jobbdagen med att gråta, och sedan gick hela dagen i samma spår så på eftermiddagen gick jag hem. Har inte gått tillbaka än, tänkte göra det på tisdag igen. Då har jag fått en vecka på mig hemma för att ta det lugnt och komma ikapp rent emotionellt. Min chef var som tur är väldigt försående så det kändes skönt. Jag var i valet och kvalet i höstas om jag skulle berätta för henne, men jag insåg att det skulle bli en del frånvaro på jobbet plus ev problem med biverkningar av behandlingen så jag tyckte det var lika bra att säga som det var. Vi får väl se om jag ångrar det sen, men än så länge känns det helt okej.

På lördag flyttar vi i alla fall, så nu lever vi i ett kaos av flyttkartonger. Lite jobbigt, men det ska bli sååå skönt att flytta! Tror vi kommer trivas riktigt bra i huset! =) De var där och mätte fuktigheten idag också och vi fick beskedet att ett rum var torrt och de andra på gång, så det känns också skönt. Lite trist såklart att vi inte hann fixa klart innan vi flyttade in, men det är ju som det är, det är bara att gilla läget och vara glad över att vi kan fixa det snart i alla fall! =)

Fick även en till god nyhet idag. Efter många turer hit och dit så har mitt recept på pergo äntligen kommit! Det har ju varit restat i flera veckor så jag var riktigt nervös över att det inte skulle bli något, men som tur är så kom det i tid! Ska iväg och hämta receptet imorgon så jag har det hemma. Tog sista tabletten provera igår, så mensen kommer väl inom en vecka. Sjukt att man längtar efter mensen, men det är väl så det är när man går på behandling...

Nu är det fokus på flytt som gäller de närmaste dagarna, jag uppdaterar igen när jag är installerad och klar i huset! =)

Inget internet

Imorgon stängs vårt internet ner, så jag kommer inte kunna varken uppdatera bloggen eller följa er andra på ett litet tag. Trist, men det är det värt för snart FLYTTAR VI!!!

Det rullar på rätt intensivt nu, jag har massor att göra på jobbet och har lyckats klämma in nästan en hel arbetsvecka på fyra dagar. Sen på kvällen när jag kommer hem är tanken att jag ska packa, men orken finns inte där... så nu i helgen är det packa, packa, packa som gäller! Stora flyttlasset går om en vecka. Spännande! =)

Och vad gäller Provera så har första biverkningarna smygit sig fram, med kort stubin och ömma bröst. Inte helt oväntat, men det är väl bara att bita ihop. Pergotime verkar fortfarande vara restat, så det känns lite nervöst att det kanske inte kommer hinna komma till apoteket innan det är dags att börja, men jag får hålla tummarna och hoppas på det bästa!

Vi hörs om ett tag igen!

Ny provera-kur

Ringde till apotekets kundservice och det verkar som om Pergotime är på g, så idag börjar jag min andra kur med provera. Ser inte riktigt fram emot det eftersom jag hade en hel del biverkningar förra gången, men jag får försöka se det som ett steg på vägen helt enkelt...

Vul nr 2

Idag var det dags för återbesök och vul nr 2. Träffade den ende manliga läkaren på avdelningen. Hade hört innan att han var jättebra, fantastisk tror jag till och med var ordet, men sååå imponerad blev jag inte. Han var visserligen mycket trevligare än den förra läkaren, men han verkade också stressad och hade lite svårt för mitt gråtande tror jag. För gråter, det gör jag varje gång jag kommer till Fertilitetsenheten. Det är som att någon trycker på en knapp. Jag vet att jag är en väldigt känslig person, men jag brukar ändå inte reagera så starkt tycker jag. Men jag antar att det är så mycket känslor i det här och att det påverkar mig.

I alla fall, jag gjorde mitt vul och han började med att säga att min slemhinna såg fin ut. Den var på ca 7mm nu mot 4,5 i måndags (hade visst missförstått vad hon sa då), så det tyckte han var bra. Däremot hade mina äggblåsor inte växt något mer, så någon ägglossning var inte på gång. Hans ordination var därför att ta en ny kur provera och sedan dubbelkur med pergo. Sedan sa han också att eftersom jag var "åt det runda hållet" så skulle det kanske bli bättre om jag gick ner lite i vikt, typ 4-5 kg. Varpå jag började grina ännu mer, såklart. Jag är så trött på min kropp och vad den gör mot mig, och jag tycker det är tillräckligt svårt redan att försöka hålla vikten, att gå ner känns därför som en smärre omöjlighet. Men men, jag får bita ihop och försöka, jag vet ju att jag skulle må bättre även på andra plan om jag gick ner i vikt.

Efter besöket gick jag direkt till apoteket för att hämta ut provera och pergotime. Provera var inga problem, men pergo var tydligen slut på lager! Jag frågade när det skulle komma en ny beställning och de sa tidigast på måndag men kunde inte lämna några garantier. Så nu är jag lite villrådig över hur jag ska göra. Om jag börjar med provera imorgon så innebär det rent teoretiskt att min mens borde komma om ca 2 veckor, vilket skulle ge mig ganska god tid att få tag på pergo. Men om apoteket fortfarande inte har fått in någon pergo då så har jag tagit en hel provera-kur i onödan, och med tanke på hur jag mådde av provera förra gången känns det inte direkt lockande... Så det jag har kommit fram till är nog helt enkelt att jag väntar tills på måndag med att börja med provera, så ringer jag till apoteket då och ser hur status är då.

Imorgon är jag ledig från jobbet och ska åka iväg till Stockholm tillsammans med maken. Ska bli skönt med långhelg, jag behöver det känner jag. Skönt att få komma iväg lite och få något annat att tänka på.

Denna huvudvärk...

Både med Provera och Pergotime har jag haft problem med huvudvärk, inte kul alls! =( Jag som aldrig brukar ta huvudvärkstabletter har faktiskt tagit det några gånger nu, och nu börjar förrådet med alvedon sina... dags att köpa nya piller med andra ord!

Annars har jag inte känt av lika mycket biverkningar som med Provera. Huvudvärk har jag, och kliande bröstvårtor (?!), precis som med Provera. Dock känns humörsväningarna liiiite mildare med Pergotime. Men jag har ju heller inte ätit hela kuren än, tar min femte och sista tablett imorgon. Får se om biverkningarna tar fart efter det! ;-)

På måndag ska jag på vul i alla fall, får se vad de säger då. Jag tror dock inte att det händer nåt den här månaden. Det var svårt att veta när min mens började tycker jag, och samma dag som jag började med tabletterna satte den igång med besked, då sprang jag på toa hela tiden... Innan dess hade det bara varit små blödningar. Så jag tror jag började för tidigt den här gången. Men vem vet, kanske lyckas vi så att jag åtminstone får ägglossning den här kuren, det vore ju helt underbart! Då vet vi ju att det finns en chans! Håll tummarna för mig! =)

Bättre idag

Idag mår jag lite bättre. Det var väl mycket hormoner som spädde på känslor som låg och bubblade, men efter en massa tårar kändes det bättre. Skönt att lätta på trycket.

Egentligen kan man dock säga att läget är värre idag, för igår fick vi lite dåliga nyheter angående huset vi har köpt. Tidigare i veckan fick vi reda på att det hade varit en vattenläcka som gjort att sovrummen i källaren hade blivit fuktskadade. Inte så roligt, men ändå hanterbart. Dessutom går det ju på säljarens försäkring eftersom vi inte tar över huset förrän 1 februari. Igår upptäckte vi dock att även sovrummen på bottenplan var fuktskadade. Det innebär att kvar att bo på kommer vara ett pyttelitet sovrum (där vi typ får plats med varsin madrass) och vardagsrum. För kök, badrum eller den oinredda delen av källaren kan vi ju inte bo i. Suck. Bara att få det torrt kommer ta ca 6-10 veckor, sedan ska det ju renoveras också. Och fläktar kommer gå dygnet runt för att få det att torka, och de låter kan jag säga... så det blir svårt att bo där. Suck igen. Vet inte riktigt hur vi ska lösa det. Riktigt trist är det i alla fall. Det känns som min vanliga tur, att ingenting kan gå smidigt utan det måste alltid vara nåt som händer. Suck.

Men men, det är ingen idé att gräva ner sig, det är ju som det är... Och när allt är klart kommer vi få ett fräscht hus, jag får se det så. Och då kanske vi dessutom har ett barn i magen om vi har tur! Imorgon får vi i alla fall besked om hur omfattande skadorna är, och förhoppningsvis så får vi kanske en mer detaljerad tidsplan då. Imorgon ska jag även ringa till Fertilitetsenheten och fråga lite hur jag ska göra med Pergotime. Min mens vill liksom inte riktigt komma igång. Jag har blödningar varje dag, men inte som jag brukar ha när jag har mens. Det är visserligen första gången jag äter Provera, så jag vet inte hur det brukar se ut då, men den beter sig i alla fall väldigt konstigt. Jag trodde att mensen satte igång i torsdags så jag ringde FE i fredags och då sa de att jag skulle börja med Pergotime på måndag och sedan komma på vul måndagen efter. Men nu blir jag osäker så jag får kolla med dem och se vad de säger. Jag vill ju inte börja äta tabletterna för tidigt och förstöra allting.

Kan det verkligen vara så?

Tog tionde och sista tabletter Provera idag. Har haft blödningar hela dagen, inte jättemycket men blod på papperet varje gång jag gått på toaletten. Räknas det som mens? Kan det verkligen vara så att den äntligen har kommit? Åh, jag hoppas det!!! Jag får se hur resten av kvällen fortsätter, men om blödningarna fortsätter är det väl bara att ringa till FE imorgon och boka tid för VUL, det skulle jag göra så fort mensen var igång. Härligt! =) Är lite nervös för att börja med pergo, men samtidigt väldigt förväntansfull också. Jag tror inte det kommer ta sig på första försöket, men jag är spänd inför att se om det ger något resultat på ägglossningen så att den åtminstone kickar igång. Känns läskigt men väldigt bra i alla fall! =)

Dag 9: hormoner, hormoner, hormoner...

Vilka dagar det har varit! Jag har gått från asförbannad till jätteledsen och sen tillbaka, flera gånger om. Min man sa att "hormoner är för dig som alkohol är med vissa andra", att de förstärker mina känslor och får mig att bete mig som jag kanske inte normalt sett skulle göra... ;-) Han har nog en stor poäng i det!

Nu har jag i alla fall ätit Provera i nio dagar, så nu är det bara en dag kvar. Imorse fick jag en liten blödning, men den försvann sen under dagen. Det är precis så min mens brukar bete sig, så den är väl på gång nu. Vilket den såklart borde vara, jag tänker inte ha käkat de där tabletterna i onödan! ;-) Jag ringde FE för säkerhets skull och frågade om blödningen men barnmorskan sa att det inte var något att oroa sig för, det är bara att ta sista tabletten, vänta in mensen och sedan ringa och boka tid för VUL. Skönt, då slipper jag oroa mig för det!

Maken lämnade spermaprov i måndags, så nu är det bara att hålla tummarna för att allt ser bra ut där! Jag är lite nervös men samtidigt så är jag så inställd på att felet ligger hos mig så det känns på nåt vis självklart att allt ska vara bra på hans sida. Men vi får se. Ingen idé att oroa sig för mycket än i alla fall, det lär väl dröja ett tag innan vi får resultatet. Är det någon som vet hur lång tid det brukar ta?

På måndag ska jag till kuratorn igen. Känns bra, tror det är väldigt välbehövligt. Förhoppningsvis har hormonerna lagt sig till dess men jag har fortfarande behov av att prata av mig. Jag har så mycket frustration just nu, både över vår situation men mest över jobbet just nu faktiskt. Blä. Så det ska bli skönt att gå dit.

Hormoner

Ja, det är väl bara att fylla på listan ytterligare... idag har jag haft riktiga pms-känningar, underbart! Tur att min man har jobbat hela dagen... ;-) Han sitter och spelar tv-spel nu, lika bra att han håller sig undan, hehe!

Imorgon är det jobb igen, hur kan helgerna gå så fort? Förstår inte... Men ju fortare dagarna går desto fortare får jag börja med pergotime, så det kanske är lika bra! ;-) Är inne på sjätte dagen med provera, har fyra dagar kvar. Med lite tur får jag mens om ca en vecka. Vissa säger dock att det dröjer upp till en vecka efter provera innan den kommer. Hoppas det inte drar ut på tiden... Jag är redan inställd på att det inte kommer bli något plus med första kuren pergotime, men jag vill i alla fall sätta igång så vi får se om det händer nåt, om det hjälper. Usch, vad jag är trött på denna väntan...

Huvudvärk!

Ja, då lägger vi till ett nytt symtom då... har haft pulserande huvudvärk under eftermiddagen som inte riktigt vill ge med sig... blä. Jag försöker dock njuta av att det är helg, jag är ledig, och att huvudvärken på nåt sätt ändå innebär att vi är en bit på vägen i våra försök att få barn. Måste försöka tänka positivt!

Snart kommer P hem efter att ha jobbat hela dagen, och då ska vi ha en riktig myskväll! Hemlagade hamburgare, rött vin och en film, underbart! Inget annat "mysande" dock, eftersom han ska lämna prov på måndag. Skönt att det äntligen blir av så att vi får veta om det finns något hinder även där eller om det bara är mig det är "fel" på.

Öm i brösten

Idag har jag känt mig lite öm i brösten samt yr lite av och till, antar att det är biverkningar av Provera. Fortfarande mår jag dock helt okej.

Och nu är det ju äntligen fredag! =)

Tredje dagen...

...och inga direkta biverkningar än så länge. Visst, jag känner mig lite konstig, som att det är något som inte stämmer i kroppen, lite luddig i huvudet typ. Och lite "mensvärk" till och från. Men annars mår jag precis som vanligt, så inga major humörsvängningar i alla fall! ;-)

Första tabletten tagen...

Tog ett gravtest imorse och nej, jag var inte gravid, precis som jag trodde. Så nu är första tabletten tagen! Spännande! Får se om jag får några roliga biverkningar, hittade detta på Fass:

Vilka biverkningar kan läkemedlet ge?
Vanliga (fler än 1 patient av 100): Viktökning, nedstämdhet, huvudvärk, bröstspänningar, illamående, oregelbunden blödning, smärtsamma menstruationer, vätskeansamling i kroppen.

Mindre vanliga (färre än 1 patient av 100 men fler än 1 patient av 1000): Minskad sexuell lust, akne, håravfall, påverkan på leverfunktionen.

Så vi får väl se hur jag mår om ett par dagar! ;-) Men skönt att äntligen vara på gång! =)

Provera-start!

Eftersom jag fortfarande inte fått nåt svar på mitt mail ringde jag till FE idag och frågade om jag kunde börja med Provera och det var okej sa dom! =) Jag måste bara ta ett gravtest först för att säkerställa att jag inte är gravid, sen är det bara att köra! Så då kommer jag alltså äta Provera i 10 dagar för att sätta igång mensen, och sen får jag börja med Pergotime. Det är med andra ord fortfarande en bit kvar på vägen, men nu är det på gång i alla fall! =)

Äntligen på gång!

I fredags var vi äntligen på vårt första besök på fertilitetsenheten. Det första jag fick göra var att väga och mäta mig medan min man satt och väntade. Vågen stannade på 75,8vilket gav ett bmi på 30,8 men sköterskan verkade nöjd ändå. Hon sa bara att det vore bra om jag gick ner 2 kg, men det var inget krav.

Efter det fick vi träffa en läkare som gick igenom vad som skulle ske under mötet, vilket var blodprov på både mig och min man, urinprov för honom samt gynundersökning för mig. Eftersom jag redan hade blivit diagnosticerad med PCO så hade de flesta test redan gjorts och hon tyckte att jag kunde sätta igång med behandling direkt. Även läkaren kommenterade min vikt. Hon sa att det var duktigt att jag hade gått ner så mycket men att jag egentligen vägde 2 kg för mycket, eller 1 kg för mycket eftersom 1 kg antagligen var vad mina kläder vägde. Då föreslog jag att jag skulle väga mig naken nästa gång men det tyckte hon inte var lämpligt. Vilken torr människa… ;-) Det var överhuvudtaget svårt att skämta med henne, men det är väl smällar man får ta, jag är nöjd och glad att vi har fått sätta igång i alla fall!

Nästa steg var som sagt gynundersökning med vaginalt ultraljud. Läkaren tyckte att det såg bra ut och sa att jag inte hade så uttalad PCO, vilket känns skönt att höra. Hon såg inte att det var någon ägglossning på gång utan sa att jag verkade vara i ”den andra halvan” av min cykel, vilket jag antar betyder att mensen är på gång. Och det borde den vara, det är över 1,5 månad sen sist. Efter gynundersökningen var det dags för blodprov för mig och sedan var det klart. Min man hade lämnat sina provet också under tiden så det hela gick väldigt smidigt.

Det enda som egentligen är kvar för oss att göra nu är att min man ska lämna spermaprov i januari och jag ska eventuellt göra en kontraströntgen av mina äggledare. Läkaren skrev dock ut Pergotime och Provera till mig direkt så vi kan påbörja behandlingen. Pergotime används för att stimulera ägglossning och ska tas den femte mensdagen. Hon sa dock att om jag får mens innan jul så måste jag vänta med att börja med Pergotime eftersom jag måste göra ultraljud på dag 13 eller 14 och de har stängt fram till 11 januari. I så fall får jag ta Provera när mensen är slut, den ska nämligen göra så att mensen sätts igång så då kan jag ta den för att inte behöva vänta så länge. Som längst har jag nämligen haft 2,5 månad mellan mensen, så det vore ju tråkigt att behöva vänta så länge på nästa mens nu när vi äntligen är på gång. Men om jag får mens efter jul är det bara att sätta igång med Pergotime och hoppas på det bästa! =) Så håll tummarna för mig nu att den håller sig borta ett tag till! =)