fredag 4 juni 2010

Dietist

Har visst varit lite dålig på att uppdatera, men det händer inte så mycket av intresse i mitt liv just nu känns det som. Det rullar på helt enkelt. Kan inte fatta att jag är i vecka 14 nu, vart tar tiden vägen?!

Jag fortsätter sticka mig i fingret sju gånger per dag och i tisdags träffade jag äntligen en dietist. Hon var verkligen superbra och nu känner jag mig mycket lugnare. Skönt! Hon sa till mig att jag inte kunde fortsätta som jag gjorde och äta så strikt, utan att jag kunde äta som vanligt, fast tänka i termer som tallriksmodellen och minska på allt uppebart socker. Så jag har följt hennes råd och blodsockret har gått upp lite, men inte lavinartat. Hon sa att det är ok om blodsockret går upp eftersom det är så jag får äta. Om det går upp för mycket så börjar jag med insulin helt enkelt. Jag kan inte äta mig ur min diabetes. Det var sååå skönt att träffa henne och få inbankat i mig att jag gör så gott jag kan helt enkelt! Ska träffa läkarna på torsdag igen så får vi se vad de säger, om jag ska börja med insulin eller om jag ska fortsätta som vanligt ett tag till. Jag hoppas nästan på att jag ska få insulin ändå, eftersom de har sagt att jag garanterat kommer att få börja med det, frågan är bara när. Då känns det bättre att köra igång redan nu liksom...

söndag 30 maj 2010

Säg hej till pyret! =)


I fredags fick vi se världens finaste pyre som bökade runt i min mage. Han (vi vet inte, men vi tror det är en kille) ville inte ligga still ordentligt utan sparkade och slogs och hoppade runt mest hela tiden. Helt underbart! =)

Allt såg bra ut, det var två ben och två armar och KUB-testet visade på låg risk för kromosomavvikelser. Barnmorskan fick hålla på länge för att han skulle lägga sig rätt så hon kunde mäta vätskespalten. Inte oss emot, vi fick ju mer tid med pyret! =) Känns mer verkligt nu när man har sett att det är ett litet liv där inne, men samtidigt känns det väldigt surrealistiskt, jag känner ju ingenting! Men det kommer ju så småningom... Just nu är jag bara lycklig att allt ser bra ut! Och bekvämt verkar han ju ha det därinne också, se bara så han sträcker ut sig! =)

Vecka tretton

Du är i vecka 13.
Du har gått 12 fulla veckor och 6 fulla dagar (v12+6).
Du är i 3:e kalendermånaden.
Du är i 4:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 189 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Nu börjar den andra delen av graviditeten och känslan av att vänta barn har ofta infunnit sig. Du känner dig lite lugnare, då största risken för missfall är över.
Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.
Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.

Fostret: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan. Hos flickorna finns nu miljoner ägganlag i de omogna äggstockarna och pojkarna börjar bilda manligt könshormon.

Mina symtom: Känner fortfarande inte så mycket alls, men magen växer ju... nu känns det dock lite mer verkligt när vi har sett vårt lilla pyre! =) Och att han kan sträcka på kroppen såg vi alldeles tydligt på ultraljudet!

torsdag 27 maj 2010

lite deppig...

Lite deppig idag... Har varit en ganska jobbig vecka. Jag har ju mätt blodsocket 7 gånger per dag den senaste veckan, och det har pendlat en del. Jag har mått jättebra fysiskt, men psykiskt har det varit väldigt jobbigt. Det känns som om jag inte får äta någonting, bara torr och tråkig mat... och ändå sticker blodsockret iväg ibland.

Var iväg till SMVC idag igen och de kollade hur mitt blodsocker varit den senaste veckan. Det såg okej ut sa de, men värdena var ändå på gränsen så eventuellt börjar jag med insulin snart. Jag skulle i alla fall förbereda mig på att det kommer bli insulin så småningom eftersom jag ändå är såpass tidigt i graviditeten.

Jag blir så himla ledsen, det känns som att jag bara äter jättetråkig och trist mat hela tiden, att jag går hungrig för att jag inte vet vad jag vågar äta och ändå ligger jag på gränsen! Vad mer ska jag göra liksom? Jag ska i alla fall fortsätta mäta mitt blodsocker i två veckor till, så får vi se hur det ser ut då. Sedan hoppas jag att jag får tid hos en dietist snart så jag vet vad jag kan och inte kan äta. Jag sa till för en vecka sen att jag ville träffa en, men det hade de glömt bort att skriva i journalen! Så en hel vecka har gått i onödan, nu sa de att de hoppades att jag skulle få en tid inom två veckor. Men jag behöver ju träffa nån nu!! Det känns som att det enda jag äter är sallad eller rågbröd som är så torrt att man kan slå ihjäl nån med det, så kan jag ju inte leva i ett halvår till! Har redan gått ner 1,5 kg den senaste veckan, känns inte bra... Jag tog upp det med läkarna men de sa att jag inte behövde oroa mig, det är okej att gå ner några kg och det tyder på att jag äter bra mat. Jo visst, men att leva så här i sex månader till vet jag inte om jag pallar... Blä.

Jaja, jag ska försöka tänka positivt... ser i alla fall fram emot morgondagen då vi ska på ultraljud! =)

lördag 22 maj 2010

Diabetes...

Då var det konstaterat... jag har fått graviditetsdiabetes... Åkte in i torsdags morse för att göra glukosbelastning, men jag slapp dricka sörjan eftersom mitt fastevärde låg på 7,3. De sa att värdet var högt och att det inte var bra, men att jag skulle komma tillbaka om en vecka och mäta igen, så jag åkte iväg till jobbet.

Råkade glömma min mobil i bilen men tänkte inte så mycket mer på det. Sen helt plötsligt efter lunch, när jag sitter på möte, kommer en kille i växeln in och säger att jag har ett viktigt samtal som väntar. Det är min barnmorska som säger att jag måste åka in till specialistmödravården så snart som möjligt och göra fler undersökningar. Allt känns helt plötsligt jätteakut och jag blir såklart jätteorolig.

Väl på SMVC får jag reda på att det inte alls var så akut som jag trodde. Anledningen till att jag fick åka in direkt idag var för att de har mottagning just på torsdag eftermiddag varje vecka, och då finns specialistläkare på plats. Det var det ingen som hade förklarat för mig så jag trodde det var jätteallvarligt! Misstförstå mig inte, jag förstår att det är allvarligt ändå med diabetes, men så som jag upplevde det så blev det en akutsituation, vilket inte var fallet. Jag blev därför extra uppskrämt i onödan och hamnade i rejäl chock. Det känns inte okej, och det ska jag ta upp med barnmorskan nästa gång.

I alla fall så sa de att jag hade såpass högt värde att jag räknades som diabetiker, och jag fick med mig en apparat hem för att läsa av mitt blodsocker 7 gånger varje dag. Sedan ska jag dit nästa vecka igen och kolla hur allting har gått. De mätte mitt långtidsvärde också, och det såg okej ut sa de, hamnade på 5.9 vilket de tyckte var bra. Fick tid hos en diabetessköterska direkt efter som gick igenom hur jag mäter blodsockret själv och vad jag ska tänka på.

Det känna jättetråkigt att ha fått ett sådant besked, och jag är nog fortfarande i chocktillstånd tror jag. Det känsn ganska tungt men jag försöker handskas med situationen så bra jag kan, och läsa in mig på kostråd. Det får bli en bit i taget, jag kommer inte klara av att göra en helomvändning över en natt, det är så mycket jag måste sätta mig in i först. Jag är glad att de i alla fall tycker att jag har bra värden för en diabetiker, och att jag inte behöver börja med insulin än. Dock kommer det nog bli så längre fram i graviditeten, eftersom det blir större belastning på kroppen ju längre tiden går. Men det är väl bara att gilla läget antar jag. Det som oroar mig mest är att det ska innebära problem för barnet, och att jag nu ligger i riskzonen för att få typ 2 diabetes längre fram. Det känns inte kul...

Nu ska jag ge mig ut på en promenad i det härliga vädret! Det gör nog underverk för både kropp och själ... =)

fredag 21 maj 2010

Vecka tolv

Du är i vecka 12.
Du har gått 11 fulla veckor och 4 fulla dagar (v11+4).
Du är i 3:e kalendermånaden.
Du är i 3:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 198 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Risken för missfall minskar nu. Av de missfall som inträffar så sker drygt 90 procent före utgången av vecka 12. Om du skulle få en mindre blödning betyder det inte att ett missfall är på väg. Om det inte är blodfärgat eller rinner så kan det bero på andra orsaker som till exempel lågt liggande moderkaka. Om moderkakan är placerad långt ned mot livmoderhalsen kan det uppstå en liten blödning från kanten av moderkakan.
Placeringen av moderkakan kan ses med hjälp av ultraljud, på de flesta brukar den dras uppåt i takt med att livmodern växer och då slutar dessa mindre blödningar. Under de tre till fyra sista månaderna ska du däremot söka läkare även vid smärre blödningar.
Moderkakan har tagit över tillförseln av näring och syre till barnet. Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner. Som skydd för bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen. Du bör ändå avstå från att äta sådant som kan innehålla bakterier och parasiter som är skadliga för barnet under graviditeten. Vanligtvis har illamåendet och tröttheten börjat avta efter de första tolv veckorna. Vissa har gått upp några kilo i vikt, andra kan i stället ha gått ner något.
Nu har du säkert haft ditt inskrivningssamtal med din barnmorska. Om inte så är det hög tid nu.

Fostret: Fostret är cirka sex centimeter stort och väger cirka 15 gram. Fostret börjar röra sig spontant, vrider på huvudet, hickar och rör på fingrarna som dessutom har fått fingeravtryck. Nu börjar fostret också reagera på mammans lägesändringar.

Ha koll på vad du äter
Listeria och toxoplasma är två infektioner som kan smitta via mat. Risken att smittas är liten, men om man skulle bli smittad kan infektionerna orsaka skador på fostret eller missfall. Enligt Livsmedelsverket dör båda bakterierna om maten hettas upp riktigt ordentligt. Toxoplasma dör också om maten fryses i tre dygn, medan listeria överlever frysning. Det är viktigt att känna till smittorisken, men det är väldigt ovanligt att utsättas för smittan i Sverige.

Här är några fler råd som kan minska smittorisken:
Förvara kylvaror kallt.
Gravad och rökt fisk samt sushi är bäst att äta nygjort.
Undvik rått kött. Se till att köttfärs, fågel, lamm, gris och vilt är genomstekt.
Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat mot slutet av hållbarhetstiden.
Torkat, kallrökt eller gravat kött, exempelvis parmaskinka eller salami, bör frysas i tre dygn innan du äter det.
Undvik ost gjord på opastöriserad mjölk. Undvik också mögel- och kittost även om den är gjord på pastöriserad mjölk.

Mina symtom: Märker inte av så mycket mer än att jag börjar få riktigt stor mage redan. Har berättat på jobbet nu och fått kommentaren "Är du verkligen säker på att det bara är en? Jag har aldrig sett någon med så stor mage så tidigt!". Tack för den liksom... ;-) Förutom magen är det det vanliga, springer och kissar några gånger per natt och är väldigt varm, blir sjöblöt varje natt när jag sover... det är nästan så jag längtar till vintern igen! ;-) Och sen har ju förhöjt blodsockervärde, mer om det i ett senare inlägg.

tisdag 18 maj 2010

Högt blodsockervärde =(

Idag var jag iväg till barnmorskan igen och tog en massa prover, allt som jag trodde jag skulle ha gjort förra gången. Lämnde fem tuber med blod, vägdes, mätte blodtryck, lämnade urinprov... Blodtrycket var fint, vikten inte så bra, men det visste jag ju redan... hamnade på bmi 34. Blodvärdet såg bra ut, åtminstone den delen de analyserade idag. Dock så var mitt blodsockervärde väldigt högt, det landade på 14. Så på torsdag ska jag tillbaka och göra en glukosbelastning på fastande mage. Bävar redan, jag är ju så jäkla hungrig på morgonen och får jag inte äta då blir jag väldigt illamående. Vanligtvis äter jag frukost vid sju och sedan är jag hungrig igen vid halv tio, nu kommer jag inte få äta något mellan 22 och 10.30!!! Vete fasen hur det ska gå faktiskt... =( Men jag får väl försöka. Är livrädd för att få graviditetsdiabetes eftersom värdet var så högt, men jag får försöka lugna mig och hoppas på att det ser bättre ut på torsdag.
Jag är väldigt glad dock att mitt blodtryck såg bra ut, har haft problem en gång tidigare när jag hade den här vikten, då låg det för högt. Skönt att det såg okej ut nu i alla fall!

En rolig grej som hände var dock precis innan jag gick in på vårdcentralen. När jag gick ur bilen på parkeringen var det en annan tjej som gick ur bilen bredvid mig och det var en kompis till mig! Det visade sig att hon också är gravid och ska ha barn en vecka efter mig! Riktigt kul! =) Nu kommer jag ha två kompisar som är hemma samtidigt som jag, jätteroligt! =)

söndag 16 maj 2010

Stockholmsbesök

I helgen har vi varit i Stockholm. Bott på hotell och bara myst, shoppat och träffat vänner. Riktigt trevligt! Jag gick till Mamastore och köpte ett till par jeans och sen en topp. Nu har jag lite mer att ha på mig i alla fall... Magen växer så det knakar så jag börjar bli lite smått nervös för hur det ska sluta... jaja, det blir nog bra till slut! =) Märker dock att jag väldigt lätt blir andfådd så det var lite jobbigt ibland när vi var ute och gick. Fick även lite ont i ryggen, men det kan också ha varit hotellsängen, som tyvärr inte var den bästa. Skönt att sova i egen säng inatt!

Har känt mig lite småkonstig ikväll, som att jag är på väg att få feber. Hoppas verkligen inte det, har INTE lust att bli sjuk... fast när har man det egentligen...

Imorgon går jag in i vecka 12. Underbart! =)

torsdag 13 maj 2010

Fosterdiagnostik

Igår var vi på information om fosterdiagnostik. Både jag och min man är inställda på att göra KUB-testet, även om det känns väldigt läskigt. Jag känner dock att det känns bättre att veta om det finns en hög risk och i så fall kunna gå vidare med fler tester, än att inte veta alls. Jag har genom mitt jobb kommit i kontakt med ett stort antal funktionshinder av mer eller mindre allvarlig grad, så jag är jättenervös för att få ett sjukt barn, samtidigt som jag även är insatt i vilken hjälp som går att få.

Vi fick i alla fall veta att jag ska ta blodprov nästa vecka, och att ultraljudet sedan ska göras så nära vecka 13+6 som möjligt, vilket innebär att det är ca 3 veckor kvar. Känns bra ändå att få ett till ultraljud för att se om allting fortfarande ser bra ut.

Magen växer så det knakar i alla fall, så nästa vecka tänkte jag berätta på jobbet. Jag går in i vecka 12 på måndag och då är det ändå bara en vecka kvar av "högriskperioden". Känns löjligt att inte säga nåt när det ändå börjar synas så tydligt. Ska bli rätt skönt att få kunna prata öppet om det också tycker jag. Jag är ju jätteglad över att vara gravid, vill ju dela det med hela världen! =)

måndag 10 maj 2010

Vecka elva

Du är i vecka 11.
Du har gått 10 fulla veckor och 0 fulla dagar (v10+0).
Du är i 2:a kalendermånaden.
Du är i 3:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 209 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Det syns fortfarande inte att du är gravid, men du kan känna det mycket tydligt. Den trötthet som många känner är ett tecken på att man ska ta det lugnt. Vissa kan känna sig svimfärdiga om de tvingas stå upp en längre tid, till exempel på bussen. Det beror på att blodtrycket är lägre.

Fostret: Huvudet är nu rundare och ögonlocken är tydligare, de har redan öppnats och kan slutas vid beröring. Händerna kan också stängas vid beröring. Nu är fostrets alla viktiga organ i stort sett färdiga och ska bara växa i storlek. Ännu kan du inte känna att fostret rör sig, men vid ett ultraljud kan man se rörelser.

Mina symtom: "Det syns fortfarande inte att du är gravid", jo jag tackar jag... jag har redan börjat få mage och jag tror de börjar fatta på jobbet. Fick till och med en fråga idag som jag inte kunde neka på. Hmm. Men samtidigt är det riktigt häftigt med mage också, att veta att Pyret växer och mår bra där inne! =) Pyret är nu 4,5-6 cm långt, det ni! Andra symtom, förutom växande mage, är att jag fortfarande är trött. Tycker nog att toabesöken har blivit lite intensivare nu också, framför allt dagtid. Jag känner mig ofta väldigt varm, det är lite bökigt att sova på nätterna för att jag blir helt svettig, och på jobbet har jag ac:n i botten, mitt kontor är som ett kylrum! =)