torsdag 8 juli 2010

Sömntuta!

Idag var det dags för ultraljud. Jag har känt mig lite nojig de senaste dagarna eftersom jag inte har känt pyret så mycket, och mitt blodsocker har gått ner till de lägsta nivåerna hittills. Var nervös för att något var fel. Så det var med spänd förväntan som vi gick till ultraljudet idag.

Det första vi ser är att pyret ligger alldeles stilla. Jag blir jättenervös, men läkaren förklarar att han bara sover. Och sedan får vi se det lilla hjärtat som slår. Vilken lycka! =) Den lilla rackaren låg och sov nästan hela tiden, och blev lite sur när läkaren petade på honom, då sparkade han tillbaka! =) På grund av att han låg på alla fyra på mage och sov så fick vi inga bra bilder, han vägrade vända på sig... Den lilla sömntutan! men alla mått och sånt var normala så allt såg bra ut, jätteskönt! Hon flyttade fram (bak?) mig till 6 december istället för 5 december, så jag verkar ju följa kurvan rätt bra. Så skönt att höra att allt var bra och att pyret mådde bra, det är ju det viktigaste! =)

Efter ultraljudet åkte vi och käkade lunch, och då vaknade han minsann! Då levde det om en del i magen... så dags då! ;-) Och efter lunchen var det dags för mig att åka tillbaka till sjukhuset för min vanliga kontroll. Även där såg allt bra ut, mina blodsockervärden var bra så jag skulle fortsätta med samma insulinnivå ett tag till. Känns bra.

Jag frågade om tillväxtultraljud och fick veta att jag skulle få göra det i vecka 28 och sedan varannan eller var fjärde vecka efter det, beroende på hur det såg ut då. Skönt att veta att de har koll på mig! =) Då är det ju bara 10 veckor kvar tills vi får se pyret igen, härligt! =)

söndag 4 juli 2010

Vecka arton

Du är i vecka 18.
Du har gått 17 fulla veckor och 6 fulla dagar (v17+6).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 154 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ofta är det först nu som du på riktigt kan ta till dig att ett barn faktiskt är på väg. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan.
Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.

Fostret: Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.

Mina symtom: Jag känner pyret varje dag, speciellt när jag har ätit, då rör det sig ordentligt i magen. Igår när jag åt jordgubbar var det mycket rörelse, kanske för att det var sött? Ultraljud blir på torsdag, ska bli sååå spännande att få se pyret igen! =)

torsdag 1 juli 2010

Det är någon som bor i min mage!

I drygt två veckor har jag känt lite "bubbel" i magen, och för en vecka sen kände jag en ordentlig, om än försiktig, spark. Sedan dess har det rumlat om ordentligt i magen, inga fler direkta sparkar, men väldigt mycket liv. Det känns lite grann som att ha ett extra hjärta i magen, för det är som en ständig puls där inne nu, det pulserar nästan hela tiden. Riktigt skum känsla, men ganska mysigt! =) Tänk att det verkligen är någon som bor där! Helt overkligt...

På torsdag är det dags för ultaljud, längtar!

söndag 27 juni 2010

Vecka sjutton

Du är i vecka 17.
Du har gått 16 fulla veckor och 6 fulla dagar (v16+6).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 161 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett. Troligen har du gått upp två-fem kilo i vikt. Sexlivet kan vara alltifrån blomstrande till att inte fungera alls. Däremot har man vanligen samma behov av närhet som tidigare, kanske till och med mer.

Fostret: Redan nu kan du känna när ditt barn har hicka. Det känns i så fall som mycket regelbundna fosterrörelser. Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen. Barnets hår har börjat växa och bli längre.

Mina symtom: Att livmodern växer har jag känt av, det har kommit lite värk i det området då och då, fast mer som hugg än molvärk. Jag har nog faktiskt känt mig hungrigare nu de senaste dagarna, men däremot har jag ju inte gått upp så mycket. Mycket behov av närhet har jag definitivt, men det har jag alltid haft! =) Vad gäller fosterrörelser så tror jag ju att jag kände första sparken i torsdags, väldigt mysigt! =)

Första sparken!

I torsdags tror jag att jag kände första sparken! Det var som om nåt for genom magen i raketfart, och sedan buffade det till lite på insidan av magen. Jättecoolt! =) Satt och pratade med en kollega och kom helt av mig. =) Har dock inte känt nåt liknande sen dess, men längtar efter mer! Än så länge är det mest det vanliga "bubblet" i magen, som jag har haft de senaste två veckorna ungefär. Men rätt mysigt det med, känns som om det händer nåt där inne i magen. =) Hoppas, hoppas att sparkarna sätter igång ordentligt snart! =)

Mina värden

I tisdags var jag iväg till SMVC igen och kollade mina värden. Mitt långtidsvärde har sjunkit från 5,9 till 5,1 så det såg ju bra ut. De tyckte även att mina värden överlag, som jag antecknat i min dagbok, såg bra ut, men bestämde ändå att vi skulle justera upp insulinet lite. Så nu kör jag 9+6+9, dvs 9 enheter till frukost, 6 enheter till lunch och 9 enheter till middag, samt 10 på det långtidsverkande insulinet på kvällen. Från början var det 6+6+6+6, men vi har justerat upp efter hand.

Jag frågade även om min vikt, då jag bara har gått upp 0,5-1 kg dessa första 16 veckor, men de sa att det bara var bra eftersom jag har lite att ta av så att säga. Så det känns skönt, då kan jag pusta ut lite. Jag trodde väl inte att det var några problem, men man blir ju ändå orolig för bebisens skull.

Min midsommar

Precis som Joanna har jag haft en midsommar som taget ur en Pripps-reklam, helt underbart! Stockholms skärgård, underbart väder, sill-lunch (dock blev det pajbuffé för min del), snapsvisor, kubb och jordgubbar och glass... underbart! =) Och allt detta i väldigt trevligt sällskap! Det enda som drog ner betyget lite är de förbannade myggen, som hade festmåltid hela kvällen... Mindre kul. Men värt det ändå! =) Jag gick runt med min växande mage och bara stornjöt av att ha långhelg. Man fick verkligen smak på semester... härligt då att jag har fem hela veckor kvar att jobba innan det blir min tur! ;-)

fredag 18 juni 2010

Vecka sexton

Du är i vecka 16.
Du har gått 15 fulla veckor och 4 fulla dagar (v15+4).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 4:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum: Sön 5 dec 2010
Du har 170 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Den här perioden är ofta en roligare tid av graviditeten och många känner sig lite piggare igen. En del som fött barn förut kan känna att något rör sig i magen, det kan kännas som pirrande bubblor eller som en fisk som spritter till.
Ditt hjärta pumpar 20 procent mer blod än tidigare och det kommer att öka betydligt fram till i slutet av graviditeten.

Fostret: Fostret mäter cirka 16 centimeter och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Fostret kan även ta tag i navelsträngen och börja undersöka det vattenfyllda rummet som det befinner sig i. Det omges av ungefär 300 milliliter vatten som byts ut flera gånger per dygn vilket behövs eftersom fostret kissar ungefär med 45 minuters mellanrum. Vattnet fungerar även som stötdämpare.
Redan nu har barnet troligtvis utvecklat sitt smaksinne. Barnet kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ungefär lika hög som när man står på en trafikerad gata i staden eftersom alla ljud i mammans kropp förstärks i fostervattnet.


Mina symtom: Hmm, nu börjar de flesta bli piggare... och jag är tröttare än vad jag har varit någonsin under graviditeten. Tror dock att det har mycket med pollenhalterna att göra, det har varit mycket sånt de senaste dagarna... Har känt mig mer andfådd de senaste dagarna också, det kanske beror på allt blod som pumpas runt? Även lite bubbel i magen häromdagen, det var mysigt! =) Kan dock lika gärna varit gaser, men jag väljer att tro på bebis istället! ;-) Fick min första kramp i vaden häromnatten, det var INTE kul, men som tur är har det inte dykt upp igen. Har inte lika ont i ryggslutet nu längre så det kanske har gett sig för den här gången. Har däremot fått ont i ena vristen (?) av oförklarlig anledning, så jag ska försöka få en läkartid nästa vecka och kolla det, känns lite mystiskt...

torsdag 17 juni 2010

Trött

Sedan i förrgår eftermiddag har jag känt mig helt klubbad. Totalt utmattad och orkeslös. Vet inte vad det är med mig. Tror att det kan vara all pollen i luften, är ju trots allt pollenallergiker. Får ju inte ta några mediciner nu så jag har klarat mig hittills på nässpray, vilket har funkat rätt bra. Och näsan är fortfarande ok, däremot kliar det som satan i mina ögon, så idag har jag inhandlat ögondroppar. Hoppas det blir bättre snart och hoppas jag blir piggare, det här är inte roligt...

Pratade med diabetessköterskan idag också och kom fram till att vi höjer dosen insulin lite grann. Jag har fortfarande värden som ligger lite på gränsen ibland så det känns bra att höja lite. Det går bättre och bättre att ta sprutorna, men det är inte kul... Hoppas verkligen det går över efter förlossningen, vill inte sitta med sprutor resten av livet! =(

Något positivt i alla fall är att jag tyckte jag kände lite "bubbel" i magen igår när jag var på massage. Mysigt! =) Hoppas det utvecklas till riktiga sparkar snart! =)

söndag 13 juni 2010

Insulin

I torsdags var det dags att gå på läkarkontroll igen. Som vanligt fick jag vänta en bra stund innan det blev min tur, trots att jag hade bokat tid, men det är väl som det ska vara antar jag... Suck. Läkarna sa att mina värden låg lite över gränsen så jag skulle få börja med insulin. Det var jag förberedd på så det kändes helt ok. De skickade iväg mig till diabetessköterskan som skulle visa mig hur jag gick tillväga. Det var här problemen började.

Självklart hade jag förstått att jag skulle sticka en spruta i mig, men jag har bara hört en massa prat om en penna så jag såg framför mig att jag satte pennan mot magen och tryckte till, så var det klart. Jag trodde inte jag skulle behöva sen någon nål. Men ack, så jag bedrog mig. Visst var det en penna jag fick, men jag var ju tvungen att sticka in nålen i magen INNAN jag tryckte på knappen. Jag skulle alltså själv sticka en jäkla nål i magen. Det hade jag INTE förstått.

Jag fick en total chock, började hyperventilera och störtgråta och bara skakade. Jag är riktigt rädd för sprutor och det kändes helt omöjligt att behöva sticka en spruta i mig själv 4 gånger per dag! Det tog mig säkert 20 min innan jag hade lugnat ner mig, men till slut vågade jag prova på mig själv. Det var superjobbigt och jag grät fortfarande hela tiden, men när jag väl gick därifrån kändes det liiite bättre.

Träffade en kompis direkt efter och gick en långpromenad med henne och hennes dotter, det fick mig att tänka på annat i alla fall. Väl hemma så var det dock jättejobbigt igen, kände mig jätteensam eftersom maken var bortrest hela veckan, och var riktigt deppig. Satt mest och grät hela kvällen. Inte kul alls. Men men, jag fick i mig insulinet i alla fall, till slut. Somnade helt utmattad och sov faktiskt HELA natten, utan att vakna och gå upp och kissa! Det är bara andra natten sen jag blev gravid, så det var ju skönt att äntligen få sova en hel natt igen! ;-) Nu har det gått några dagar till och nu känns det bättre, men det är fortfarande inte roligt. Men jag antar att man vänjer sig till slut. Mitt blodsocker ser i alla fall mycket bättre ut nu, så inget ont som inte får nåt gott med sig antar jag...